Postad i: Drömmar, Livet, Malaysia, Resa

Jag blev tipsad av en kompis att vi borde ta en tur till Malaysias högland. Det innebar 4.5 h bussresa men bilderna på google var otroligt vackra och Andreas ville dit så det blev planen. Vi bokade lyxbuss vilket innebar fåtöljer 😍 Så skönt! Kunna fälla sätet och komma fram utan träsmak eller ont i ryggen 👌 Första timmarna var motorväg men sen började stegringen mot bergen. Små snirkliga vägar. Andreas förundrades över att folk kunde sova - 5 min senare somnade även jag 😂

En kort promemad till boendet. Det var rätt låg standard på alla vi kollat på så vi tog det som fått bäst betyg på bokningsajten. Det var ett hostel där vi fick en hel del regler att hålla oss till direkt vid incheckningen. Ingen alkohol, inget fläskkött, skorna skulle av i trapphuset, kaffekopparna fick inte lämna köket mm. Rummet såg okej ut, skrikgröna väggar och en lite speciell dusch men egen balkong och okej säng. Vi valde resturang lite snabbt på Tripadvisor då klockan var närmare 17 och vi åt frukost kl 7. Lyckoträff! Så gott. Lammkotletter även om jag tyckte de var lite svårtuggade på sina ställen.

Eftersom vi bara hade en heldag på plats i Cameron Highlands så beslöt vi att ta en dagstur som hotellet anordnade. Vi hade tänkt en heldagstur men han tipsade om att halvdagen räckte. Det blev billigare och så kunde vi hoppa av turen och göra resten av aktiviteterna på egen hand under eftermiddagen.

Så blev det! Jag jobbade till drygt kl 3 natten innan så jag var lite trött när klockan ringde 6.30. Frukosten som ingick bestod av några vita toastmackor med sylt och sen skyndade vi ner till vår skjuts. 5 tjejer stod redan och väntade. Vår guide kom i en bil som såg ut som att den skulle ge upp när som. Vi fick sitta på bänkar där bak och bensinmätaren var i botten redan när vi åkte. Jag kände mig skeptisk minst sagt 😂

Men vi var ett trevligt gäng! Första stoppet var teplantagen och vi hade tur - solen tittade fram. Vilka fantastiska vyer! Guiden berättade om hur en skotte hade upptäckt Cameron Highlands och startat det första teplantaget. Hur guidens far hade lockats dit från Indien och om alla de faror som fanns då, tigrar, malaria etc.

De har tydligen försökt att även odla kaffebönor. På bilden syns ett teblad och ett kaffeblad. Det gick däremot inget bra då det aldrig kom bönor så nu är det endast te som gäller igen. Otroligt intressant att få höra om de olika tesorterna (svart, grönt, vitt) och att det är samma buske bara olika beredningsätt som gör skillnaden!

Vi åkte vidare uppför berget på vägar som inte kan kallas vägar! Vi for runt rätt bra bak i bilen på alla gupp och håligheter. Målet var Mossy forest! Regnskogen längst upp på berget, 2000 m över havet. Höjden kändes i benen och när man andades. Jag blev anfådd direkt! Skönt att ha något att skylla på👌

De har numera byggt en gång då det skadade trädens rötter med alla de turister som kommer dit varje dag. Det gjorde det ju också mycket enklare att gå.

Att det var en gång att gå på innebar inte att det var lätt dock. På flera ställen fick man huka ordentligt under träden som växte över stigen men i backarna uppskattade jag trapporna!

Det var tjock dimma och moln så vi hade tur de gånger vi kunde se ut över bergen men på några ställen kunde vi skymta berg och dalar.

Guiden stannade och berättade om olika växter och bär. Vad som användes för att göra blåsrör med pilar och vilka växter som kunde användas till kärleksdryck eller ifall du ville förgifta någon. Vi fick lukta på kanel och väl tillbaka på parkeringen fick vi smaka på otroligt goda bär som var jätte söta. De kunde tydligen hjälpa mot diabetes enligt de senaste rönen. Det som man åt såg ut och kändes som snor så det gällde att inte äta med ögonen. ☺

Ner för berget igen, lättare neråt även om vi fortfarande for som käglor där bak. Jag försökte ta kort på vyerna medan vi körde men gav fort upp. Tack och lov stannade han så vi fick chansen till bra bilder 😍

Han passade på att bjuda oss på fler bär. De svarta var jätte goda, smakade ungefär som söt tomat. De gröna var dock farliga att äta.

Vi fick en guidad tur i hur de beredde tebladen. Hur de separerades från stjälken,  utsattes för syre, torkades och sen lagrades. Processen såg olika ut beroende på om det skulle bli grönt eller svart te.

Något som underlättat ordentligt för teplockarna är de verktyg som kommit. Att de gått och plockat för hand är ju helt otroligt. Första steget var sax liknande med en behållare men idag är det en maskindriven klippare som kräver 2 personer. Den dras ovanpå buskarna med en säck hängande bakpå som samlar upp alla bladen.

Turen skulle nu fortsätta till en jordgubbsgård och sedan tillbaka till Tanah Rata där vi bodde. Jag ville dock gärna till fjärilsfarmen så vi valde att hoppa av och försöka ta oss tillbaka på annat vis.

Vi hoppade av vid fjärilsfarmen och började där. Otroligt vackra fjärilar och blommor 😍 Tog oss vidare till ett historiskt museum. Var kul att få se hur det hade sett ut tidigare i trakten och hur de levt förr. Vi började gå tillbaka mot Tanah Rata. Vi stannde snabbt till på en kaktusfarm men vi insåg snabbt att det inget var något att se. Halvvägs började  bli väldigt trötta. Vi hade gått drygt 4 km och det var lika långt kvar. Vi gav upp och fick tillslut tag på en taxi i Brinchang vilket var riktigt skönt!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Postad i: Bali, Drömmar, Indonesien, Livet, Malaysia, Resa

Avfärd mot Bali!
Nu blev det åter speedboat och hotellet hjälpte oss fixa så vi även fick skjuts därifrån. Vi funderade över hur en bil skulle kunna köra på de vägarna när en moppe fick bekymmer men det löste de även om det blev lite skumpigt! Båtresan över från Lembongan till Sanur tar ungefär 30 min. Vi lyckades efter att ha bett en vänlig kille att byta plats att få sitta bredvid varandra! Eftersom jag tror jag ska dö i varje våg så är det skönt att ha Andreas nära ❤

Dagen därpå var det dags att utforska Kuta. Har inte hört något bra om området så vi tyckte en heldag fick räcka! Vi hade bokat om hotellet vid flygplatsen så det var en bit att gå för att ta oss till stranden, ca 15-20 min. Väl nere så var den otroligt vacker, iallafall om man bortsåg från allt runtomkring! Kan förstå varför området har blivit en sådan succé, men varför så många väljer att åka dit numera är svårare att förstå. 2 timmar med en hamburgare och öl på stranden räckte innan vi kände att vi kunde gå hemåt igen.

Vi anlände åter i Sanur och lyckades smidigt få tag i en Grab cab via appen (typ Uber men lite mer accepterad av de andra taxibolagen på Bali - dessutom billigare 👌) även om vi fick gå en bit upp från hamnen eftersom de inte fick köra ner så långt. Endast "riktiga" taxibilar - dvs de som står och skriker "Taxi?" och där man måste förhandla om priset är tillåtna i kvarteren närmst hamnen. Otroligt konstigt om du frågar mig men det var ju inte ett problem att gå upp!

Jag förberedde när vi satte oss i taxin och tog fram pengar. La ner plånboken (trodde jag). Väl framme klev vi av när han släppte av oss några kvarter från hotellet (han gav upp att hitta ända fram 😂). Efter att ha checkat in och tagit det lugnt gick vi för att äta. Hittade en jätte god resturang så vi köpte flera mindre rätter och delade på. När vi ätit insåg jag att plånboken inte var i väskan! Fick vandra tillbaka till hotellet i tron att den var i ryggsäcken - men icke! Letade överallt, ringde taxin och gick tillbaka där han släppt oss men den var borta! Det var inte mer än kanske 100 kr i den så det gjorde ju inget men Forexkortet som inte har valutapåslag eller uttagsavgifter var borta! Det blir mycket pengar över några månader iväg, särskilt när automaterna bara tillåter uttag kring 1500-2000 kr om inga resturanger eller hotell tar kort 🙈 Klantigt men det blev bara att gilla läget. Restaurangen var jätte gulliga så vi fick komma tillbaka dagen därpå och betala det som saknades efter att vi tagit de pengar Andreas hade på sig.

Vi stannade till på shoppingcentret men insåg att vi gott får vänta till Bangkok innan hemfärd. Däremot var det värt sitt stopp, utanför hittade vi en vagn där de rullade glass. En frysplatta där de la ingredienser och mjölkblandning innan de rörde ihop det och smetade ut det i olika omgångar för att få det att frysa 😍 Sååå gott! Såklart stannade vi sen och åt glassen i solnedgången 😍 Det är en vy jag aldrig tröttnar på!

Flyget från Bali till Kuala Lumpur gick bra! Hittade simkort på flygplatsen och kunde beställa en Grab cab igen. Livrädd hela vägen till hotellet då chaffören stängde ögonen hela tiden. Tror han blundade mer än han tittade. Frågade tillslut om han var trött och det var han! Försökte prata med honom men det hjälpte inte mycket! Vi tog oss i alla fall fram hela och vid liv till hotellet.

Äntligen ett hotell med standard 😍 Underbar toalett och säng och första hotellet med frukostbuffé 👌 Vi kom sent så det blev genast ut för att hitta mat. Insåg att vi var för hungriga för att leta så BurgerKing fick funka! Kunde inte låta bli att uppmärksamma att MARAN (dansevenemang som en kär vän anordnar) gör reklam här nere också 😉

Heldag i Kuala Lumpur! Andreas ville kolla på ny kamera eftersom hans slutade fungera efter vågen som sköljde över oss på surfstället. Vi hade googlat och tagit fram några ställen vi skulle gå till. Vi tog siktet och började gå. Hamnade lyckligtvis på den vägen som gick förbi marknaden och Chinatown. Två saker som ändå stod på vår önskelista 👌 Andreas fick köpt en ny handbaggage ryggsäck och vi fick se slutet av en föreställning som vi inte riktigt förstod vad den gällde 😂

Efter en längre promenad tog min energi slut. Det tar på krafterna att gå i värmen så det blev depåstopp med glass och iste 😍 Älskar vår matplats!

Andreas hittade sin kamera och den väldigt duktiga försäljaren fick honom att uppgradera till en fullformatskamera istället för den han tittat på. Nöjda återvände vi för en lugn kväll på hotellet. Jag mådde inte bra så KL-tower och Petronas towers fick vänta tills vi kom tillbaka från Cameron highlands vilket är nästa stopp 👌

Likes

Comments

Postad i: Bali, Drömmar, Indonesien, Livet, Resa, Nusa öarna
Vi börjar komma in i det här att åka runt på moppe! Inte ens de dåliga vägarna avskräcker längre! På Lembongan finns dock inga hjälmar att låna så man får köra lite extra försiktigt!
Vi blev tipsade av en kompis som varit här att vi borde åka till Nicks place och äta revbensspjäll 😍 Tog luncherbjudandet där man även fick med räkor och en radler öl 👌 Riktigt gott så det kan rekommenderas!
Det känns vissa dagar som att allt man gör är att äta 😂 Det är ju inte samt men lite lugnare dagar blir ju det den större "aktiviteten" och höjdpunkten. Det visar väl på att man gått ner i semesterlunk. 👌 Vi unnade oss en pizza på kvällen, riktigt riktigt gott! Även om vi ätit rätt mycket västerländsk mat så var det ändå något som påminde om hemma!
Vi tog en tur runt ön efter middagen och kom upp till norra delen av ön där Mangrove skogen (träsket) är. Hit ville vi tillbaka i solljus så vi bestämde oss för att ta oss dit för en båttur under morgondagen.
Vi blev stoppade av en äldre man som erbjöd oss en tur. Efter lite förhandling landade vi på 100 000 vilket motsvarar ca 60 kr. Han cyklade framför hela vägen till den arrangören han samarbetade med och en yngre kille tog över. Han ledde ner oss till vattnet och ut på denna hemmasnickrade brygganordning. Kände mig allt annat än trygg när jag gick ut kan jag lova! 😂
Otroligt mysig båttur i Mangrove träsket. De förde fram båten med bara en pinne. Otroligt rofylld och mysig båttur. Det var lågvatten så vissa passager gick inte att åka på så han fick vända och vi vsr tillbaka efter ca en halvtimme. Precis lagom! 👌
Vi köpte med oss varsin radler och gick ner till vår paradisstrand för en mysig eftermiddag och solnedgång! Blev verkligen en magisk kväll!
När vi kom hem insåg Andreas att han tappat vår nyckel. Det var därmed bara att vända tillbaka i mörkret! Gick med ficklampa och lyste hela vägen även om vi var övertygade om att den måste ramlat ur på stranden. Letade länge och väl där vi suttit och fick tillslut ge upp och gå tillbaka hemåt! Skamset fick vi be hotellägaren om en nyckel och sätta oss till bords. Han hade nämligen tillagat en specialmeny till oss med Indonesiska specialiteter gjorda på tonfisk!
Kanske inte det godaste men jag hann halvägs igenom middagen innan jag blev påmind av Andreas att det var fisk vi åt! Jag trodde det var köttbullar 😂 Rätt starkt så jag fick tyvärr lämna rätt mycket men det var en spännande upplevelse!
Obeskrivlig tur vi hade!! 👌 Nyckeln låg där dagen därpå!
Sista dagen på Lembongan och vi börjar känna oss nöjda! Vi har hunnit med det vi ville. En sista tur till "vår" strand för att snorkla. Helt otroligt.. på vägen dit sprang vi på nyckeln!! Inte på stranden där vi trodde utan på vägen dit. Sånt skratt vi fick! Ägaren blev glad när vi kom tillbaka 😀


Någon snorkling blev det dock inte så vågorna var för stora men lite lek i vågorna istället!

Nu vidare för 2 nätter på Bali, för att se Kuta beach och sen Malaysia och Kuala Lumpur 👌

Likes

Comments

Postad i: Bali, Drömmar, Indonesien, Livet, Resa, Nusa öarna

Eftersom vi bara hyrt moppen 2 dagar så bestämde vi oss för att ta några dagar till fots och utforska närområdet. Hotellägaren tipsade oss om snorkling från stranden nedanför så efter en lugn morgon med lite jobb vid poolen tog vi med oas snorkelgrejerna och gick ner. Besvikna gick vi upp igen efter bara 10 minuter. Inga levande koraller utom en stor lila, otroligt grumligt och båtar överallt. Vi insåg att vi nog fick ta internet till hjälp istället.

Efter att ha ätit nästan alla rätter på hotellet kände vi att det kunde vara gott med ombyte. Vi tog oss därför iväg bort mot Mushroom bay som är den mer kända stranden bortanför vår. Vi var lite osäkra på hur man bäst tog sig dit men efter lite gissningar och google maps så kom vi upp på en stig som ledde mot stranden. Vi hamnade dock på en liten, nästan öde strand innan Mushroom bay. Helt underbar!! Vi fick ta oss upp för backen upp till stigen igen och ut på det stenblock som skiljde stränderna åt. Vilken utsikt! Skillnaden i atmosfär mellan stränderna blev så tydlig. Fri från resturanger, båtar och folk var den så fridfull! ❤

Maten när vi väl kom fram till resturangen var fantastisk! Vi delade dessutom på en jordgubb/blåbär/banan smoothie skål till förrätt 😍

Planen var nu en snorkeltur men vädret var så osäkert så vi valde att skjuta på den till en dag med mindre regnrisk. Vi googlade istället fram att ett av de få ställen på ön där snorkling från strand rekommenderades var just Mushroom bay. Vi tog oss därför tillbaka till får favoritstrand. Snorklingen var fantastisk! Kristallklart vatten, koraller i massor av färger och former samt nästan ensamma i vattnet!

Vi tog oss upp för att torka på stranden. Andreas njöt i solskenet medan jag passade på att jobba lite. Efter en stund tjoade han till! Han hade fått syn på delfinerna utanför kusten 😍 I över en timme kunde vi njuta av dem även om man fick ha tålamod de de försvann under ytan i perioder.

Nu var det äntligen dags för snorkeltur med båt. Vi hade förhandlat oss till en kombinerad fiske/snorkeltur. När vi vid 8 tiden gick ner mot båten började det duggregna. Ingen bra start kände vi men det upphörde rätt snart. Vågorna gick rätt höga och jag hade missat åksjuktabletter så jag var sjösjuk halvvägs fram till Penida (ön vi skulle snorkla vid). Första stoppet var Manta bay och vi var lite skeptiska med vågorna. Någon hade fått syn på en rocka och då blev det bråttom. På med cyklop och hoppa i. Jag hann ungefär en meter innan jag fick en ordentlig kallsup i vågorna! Paniken sköljde över mig. Uppstressad över att var bråttom för att hinna se den, för rädd för att titta ner med risken att få en ny kallsup och med snabbare och snabbare andning började jag få det tufft att hålla mig uppe. Då blev såklart paniken ännu värre och jag beslutade att det var det inte värt så jag tog mig tillbaka till båten. Det tog en lång stund att lugna ner mig igen.  Lustigt hur kroppen reagerar ibland!

Vidare till Crystalbay där vattnet var mycket lugnare. Tog en flytväst på bara för att lugna nerverna. Sjösjukan blev allt värre så jag simmade in mot land för att få fast mark under fötterna en kort stund i alla fall. Vattnet var iskallt!! Verkligen iskallt! Det var strömt vilket gav en snabb cirkulation på vattnet vilket gav så fina koraller och klart vatten. Men efter 30 min kände både jag och Andreas att var skönt att ta oss upp i båten igen 👌

Vi kände oss nöjda med snorklingen så vi åkte tillbaka för att fiska. De bytte kapten då han skulle till jobbet så vi fick hans far istället, som inte pratade ett ord engelska. 😂 Det var en spännande upplevelse. Fisket visade sig vara av korallfiskar, vilket värkte i hjärtat. Det var ju matfiskar vi ville ha, inte vackra små blå och röda! Efter att de fick åka tillbaka i havet så kändes det lite bättre.

Minns inte när jag varit så glad att vara tillbaka på fast mark ❤

Likes

Comments

Postad i: Livet, Familjen, Skönhet

Jag har länge velat klippa Andreas. Mamma har klippt oss och pappa i alla år och jag tyckte det kunde vara bra att lära sig. Jag har ju klippt mig själv under många år men det är en annan sak. Andreas har varit väldigt motsträvig men börjar ge me sig nu när vi är iväg. Det finns inte så många frisörer och han är väl ungefär lika osäker på dem som mig. Så nu sa han äntligen ja 😀

En liten sax från IKEA och en lånad kam som inte är allt för lätt att hantera. En trimmer som börjar bli lite slö och en helt oerfaren frisör. En spännande kombination! Andreas var minst sagt skeptisk trots att det var han som bad mig.

Försökte få fram hur han ville ha det men det var lite otydligt. Långt? Kort? Hur mycket skulle jag ta? Välsigt osäkra direktiv men 3 cm på det långa och vi ställde in maskinen tillsammans. Jag fick bra tips om hur jag skulle börja men gav upp och körde på mitt egna vis. Minst sagt lite nervös eftersom jag vet hur noggrann han är med sitt hår.

Lite här, lite där. En virvel i bakhuvudet som försvårade och sen övergångar mellan långt och kort. Det tog nog över 1.5 h men jag blev glatt överraskad av resultatet! Riktigt nöjd faktiskt 👌 Inte riktigt han.. För kort blev utlåtandet, men det borde ju vara bra här nere där det långa annars bara lockar sig.

Besviken över att han inte blev nöjd och han pressad när han inte riktigt kunde hjälpa till med vad som egentligen kändes fel så blev det istället tjafs. Han erkände dock en stund senare att det nog blev bra iaf och jag insåg att det får bli frisör nästa gång!

Likes

Comments

Postad i: Bali, Drömmar, Livet, Resa, Nusa öarna

Efter rätt korta stopp på alla tidigare platser så känner vi nu att vi hamnat rätt! Vi hade bara bokat 2 nätter innan vi kom men kände direkt att detta stället passar oss så vi förlängde med 3 nätter till och det blir nog fler.

Det är ett litet ställe, bara 4 stugor/rum. Mysig pool och en underbar ägare som försöker göra oss nöjda 24/7. 😍 Havsutsikten från balkongen är också ett plus! Enda nackdelen är att det är lite svårt att ta sig hit men med moppe så går även det trots de dåliga vägarna! Andreas börjar bli riktigt duktig att köra på de små dåliga stigarna dessutom 😀

Vi tog moppen och åkte ner mot södra kusten på Lembongan. Siktet var inställt på solnedgången. Vi hittade några små vägar som ledde ner till klipporna. Vi var lite tidiga så vi fick en timme att titta på vågornas skådespel mot klipporna.

Molnen kom tyvärr samtidigt som solnedgången men vi var nöjda ändå 😍

Vi hade hyrt moppen 2 dagar så vi bestämde oss för att passa på att ta en tur på grannön Cenigan. Bron som kopplar samman öarna är en liten smal bro där 2 moppar precis kan mötas. Inget vingelutrymne där inte men det gick bra. 👌🏻

Vi tog vägen runt ön och stannade för en mangojuice uppe på höjden i norr. Utsikten var magisk så vi kunde inte annat än njuta!

Vi tog också ett stopp vid blue lagoon som ligger på södra delen av ön. Otroligt vilken turkos färg vattnet får ❤

Nästa stopp blev på ett surfhak nere på udden. Dryckespaus och vitlöksbröd 👌 Vi skulle bara stanna lite snabbt och kolla på surfarna men blev kvar i flera timmar.

Vågorna var väldigt små så surfarna hade lite jobbigt att hitta några de kunde göra något av. De blev dock större framåt kvällen och vi hade inte riktigt reagerat över det förrän en slog mot bergsväggen där vi satt och sköljde upp över oss! Dyngsura blev vi, vilket i och för sig inte gjorde så mycket men även systemkameran och hela väskan fick sig en rejäl dusch! Andreas var inte så orolig för kameran så vi stannade för solnedgången i alla fall.

Det var tack o lov lite mindre trafik på bron på vägen hem och vi hann nästan hem innan det började dugga. Riktigt nöjda med dagen 👌

Likes

Comments

Postad i: Nusa öarna, Bali, Drömmar, Indonesien, Livet, Resa

Planen var att ta dem platser vi missade på grund av våra olyckliga vägval dagen därpå och sen ta en taxi framåt kvällen vidare till Sanur för vidareresa till Nusa Lembongan. Andreas fick dock magknip på kvällen efter vår utmanande utflykt och vi kände båda två att vi inte var så sugna på mer tid på en motorbike just då. Träsmak delux efter så många timmar gjorde att vi inte ens kände för att sitta ner på restaurangen på kvällen. Avfärdsdagen blev istället lugn med sovmorgon och fotmassage innan vi åkte vidare.

Andreas la sig på bänken för att vila sin mage medan jag försökte fixa taxi. Det var inte så lätt. Jag la en timme på att få Uberappen att funka men de skickade mig bara om och om igen till att jag behövde bekräfta min mail trots att jag gjort det flera gånger så jag gav till slut upp! Hittade istället Grabcab som tydligen är stort i Asien. Lyckades inte registrera kontokortet trots 7 försök men en bil lyckades jag beställa. Han ringde dock efter 5 min och krävde mer pengar än vad appen hade sagt. Otroligt irriterad svarade jag nej och försökte påtala att det är denna diskussionen man vill ifrån genom att använda appen! Avslutade samtalet och försökte på nytt. Ska man räkna med kostnaden för tiden att fixa resan på dessa billigare sätt så blir det dyrt men vi ska ju vara iväg så länge och då är det trevligt att kunna spara så mycket pengar som möjligt (ca 1/3 av priset). Det blir ju dessutom en del av reseupplevelserna.

Bilen kom och han slängde snabbt in våra väskor och körde iväg. De förarna är inte så uppskattade av förklarliga orsaker av de vanliga taxibilarna!

Resan till Sanur gick bra men det blev varmt utan AC i bilen. Hann under bilresan boka hotell och vi kunde smidigt gå in och lägga oss så Andreas fick vila. Jag passade på att överföra alla bilder, uppdatera bloggen och jobba lite. Passade oss båda bra med en lite lugnare dag med återhämtning efter gårdagens pärs!

Andreas mådde tack o lov bättre på morgonen så vi tog oss iväg för att hitta frukost vilket för första ggn inte ingick i hotellet. Vi passade på att fortsätta promenaden ner på stranden för att hitta vart båtarna gick ifrån vidare till Lembongan. Så fin strand!! Fantastiskt väder med strålande sol 🌞 Inget att klaga på inte!!

Vi hade läst oss till att lokalbåten skulle ta 1,5 h och kosta 100` medan en speedboat kunde gå att få för 150` vilket bara tog 30 min. Kände att det med den prisskillnaden definitivt var värt en speedboat så vi började fråga runt bland researrangörerna. De började på 400` och då skrattade jag och gick. Nästa skulle ha 250` och han skrattade istället när jag sa att vi letade efter en båt för 150` var. När vi nästan kommit längs bort så noterade en kvinna att jag stod och läste på deras skylt. De hade en båt som skulle gå 40 min senare men vi hade ju tänkt åka först senare på eftermiddagen. Visserligen var vi packade och klara på hotellet men det kändes tight. Hon erbjöd oss 2 biljetter för 150` var och dessutom att köra oss till hotellet för att hämta väskorna. Allt blev alltså perfekt!! 😃

Jag blir lätt sjösjuk och ännu värre tror jag att vi ska välta i varje våg. Havet var ändå rätt lugnt så det fanns ingen logik bakom min oro men det hjälpte liksom inte när fjärilarna i magen som gjorde sig tillkänna i varje litet gupp. Andreas lugnade mig dock under resan och det gick tillslut riktigt bra. Pussande på öronen funkade bäst! Då kändes inte fjärilarna alls 😍

Vi hade ju fått biljetterna billigt och det ingick därför ingen transfer till hotellet. En kille kom fram och föreslog att vi skulle hyra moppe av honom. Han tyckte att det absolut funkade att åka 2 personer med 2 stora backpackerväskor och 2 vanliga ryggsäckar. Jag var minst sagt lite skeptisk. Priset var mycket högre än på Bali, en dag för 75` men då ingick bensin. Jag frågade vad priset var för 2 dagar och det var samma. Tyckte det borde bli billigare eftersom vi då inte får den tankad inför dag 2 men det gick han inte med på. Jag är ju van vid att de som är snabbast fram på stranden försöker lura en så jag ville gå vidare och se vad vi kunde hitta längre upp. Tänkte att det måste vara billigare där.

Vi började traska mot hotellet. Det skulle vara 3 km med en brant backe så vi insåg att vi inte kunde gå hela vägen. Såg fler skyltar om moppeuthyrning så jag tänkte att snart hittar vi något bra. Det gjorde vi inte. Butikerna började ta slut och vi började fråga taxibilarna vad de ville ha för att köra oss. 100` var skulle det kosta så det var inte aktuellt. Andreas ville gå tillbaka till killen på stranden så jag satte mig med väskorna medan han gick. Tyvärr var han inte kvar. Vi hittade tillslut en uthyrare som gav oss samma pris. Det lustiga var att de inte tog några uppgifter utan jag fick bara nyckeln så skulle jag betala när jag lämnade tillbaka den. 😂

Backen upp mot hotellet var grym! Moppen orkade inte och jag fick därmed gå med ryggsäcken! Det bet i benen kan jag lova! Vägen GPSen valde därefter var återigen mer lik en skogsstig men med söndervittrad asfalt. Men vi kom fram hela och relativt glada. 😃  

Vi möttes av en fantastiskt trevlig hotellägare som välkomnade oss. Vi fick ett rum med delvis havsutsikt och allt känns jätte bra. Vi bestämde oss inom bara några timmar att här blir vi kvar resten av tiden på Lembongan 😍

Likes

Comments

Postad i: Bali, Indonesien, Livet, Resa

Trafiken är på Bali är minst sagt lite speciell. Jag kan inte köra moppe. Gjorde ett försök när jag var typ 15 och hamnade i diket då jag körde lite nära kanten. Allt gick bra men där la jag det på hyllan. Det känns inte riktigt som rätt plats att försöka lära mig nu heller. Därför får Andreas köra överallt. 👌🏻Jag blir snabbt lite hispig medan han håller sig lugn så det passar bra.

Det vi upplevt så här långt är att det är lite annorlunda än hemma. Vänstertrafik påverkar såklart rätt mycket men jag tänker mer på att reglerna är lite flytande. Köra mot rött går bra så länge du inte ska rakt fram. Du blinkar vänster, du blinkar höger och du blinkar varningsblinkers rakt fram i en korsning. Det är okej att köra om på båda sidorna tuta bara lite så de vet att du är där. Heldragna linjer spelar ingen roll. Kör om i kurvor, backkrön, 4 bilar i bredd på en vanlig väg går bra. Tuta lite så ordnar det sig.

Det verkar heller inte finnas någon åldersgräns på när du får köra motorbike. Barn i 10 års åldern kör iofs bättre än mig så varför inte. Det är egentligen bara västerlänningar som polisen stoppar. En svensk 30 åring med körkort men som inte köpt ett särskilt kort här bötfälls medan 10 åringar går bra. Men man kan ju alltid pruta på böterna och de påverkas oftast av hur mycket du har med dig i plånboken så det ordnar sig ändå.

Man kan sitta 4 st på en motorbike. Så länge några är barn går det utmärkt. Hjälm behövs inte, kanske att de vuxna har men inte barnen. Små barn ligger fastvirade i ett tyg på magen, lite äldre står framför och över 7 sitter bakpå. Ibland kör 10 åringen och mamman sitter bakom.

Kör så fort du vill, inga hastighetsbegränsningar utan låt vägen avgöra. Vägar med många hål, gropar, grus, stenar, sand - ja mer liknande dåliga skogsvägar men som har varit asfalterade men där det smulat sönder drar ju ner hastigheten lite dock.

Jag vill dock tillägga att hänsynen i trafiken är mycket större här!! Alla hjälps åt, man vejar, man tutar inte för att man är arg utan för att skapa ordning i kaoset.

Likes

Comments

Postad i: Bali, Drömmar, Indonesien, Livet, Resa

Vi hade fått tips av en kompis innan vi åkte att vi bör hyra en motorbike och ta en tur norrut på ön. Risterasser, vattenfall, sjöar och ett stort tempel var resplanen. Resan skulle bli ungefär 16 mil och vi hoppades hinna runt innan mörkret även om vi fick en sen start.

Vi började med risterasserna och efter en liten tur förbi så hittade vi rätt. Sån vy 😍 Passade även på att sätta oss och äta lunch. Sällan man har sådan utsikt 👌🏻 Maten var sådär och dyr men mätta blev vi.

Vi hann några mil till innan vi stannade för att ta bilder på vulkanen Gunung agung som det varit så mycket skriverier om. De har nu en 2 mils radie runt vulkanen som evakuerats pga den överhängande risken för utbrott. Den såg dock rofyllt ut när vi var där!


När vi stod där och tog kort stannade en motorcykel och kom fram till oss. Han frågade om vi ville åka närmare vulkanen för då kunde han hjälpa oss, för han var nämligen polis. När jag vänligt tackade nej och förklarade att jag var nöjd med kort försvann leendet och ville han istället se Andreas körkort för motorbike. Detta går tydligen att köpa men det hade vi inte gjort. Han skulle ge oss böter på 500 000 IDR (300 kr).

Vi hade läst på lite på morgonen där många beskrev att det gick att pruta på böterna och att summan berodde på hur mycket de hade i plånboken. Vi hade därför lagt över det mesta av pengarna i kameraväskan istället.

Jag förklarade att jag inte hade 500` och att vi precis ätit så det var bara 150-200` kvar. Han sa att 200` gick bra och jag tog fram plånboken. Gav honom de 120` som var kvar och sa att det var allt vi hade. Han skrev surt böteslappen till Andreas och åkte. Spännande land detta!!😂

Vi fortsatte norrut med planen att ta den norra vägen över till Gitgit vattenfall vi blivit tipsade om. Vi passerade då ett område vi fick betala inträde för att köra igenom och hamnade på en utsiktsplats med denna vyn 😍 Detta är Balis andra största vulkan som även den är aktiv. Vi trodde det svarta framför vulkanen var från ett utbrott men det visade sig vara efter en brand.

Vi ändrade här vår resplan och beslöt att ta en tur kring vulkanen. Vägen såg okej ut på gpsen och vi tyckte det kunde vara kul att se! När vi närmade oss började det lukta rök och det var då vi insåg att det brunnit. Det pyrde fortfarande lite men det var släckt och polisen var där så vi kände oss lugna att fortsätta. GPSen visade dock när vi började närma oss slutet på sjön en väg där vi kunde gena till kusten! Perfekt tänkte vi 👌

Vägen blev sämre och sämre och vi kom fram till en backe där moppen inte orkade få upp oss båda. Jag fick helt enkelt börja traska. Nu pratar vi en backe klass med väggen i Sälen!! En vänlig kille på en så kallad kawasaki ninja, dvs bättre motorcyckel, kom och erbjöd sig att hjälpa oss upp och vi tackade ja. Vägen var totalförstörd med gropar, grus, sand och hackad asfalt men vi tog oss upp.

Nu skulle vi ner på andra sidan också! Andreas tyckte det var jätte kul, inte jag!! Jag tror jag sa FÖRSIKTIGT så där 100 ggr på vägen ner trots att han körde så försiktigt som det gick! 😂 Snacka om skönt när vi väl var tillbaka på lågmark!! Särskilt när bensinen nu började tryta!

Vi insåg att tiden runnit iväg så vi bestämde oss för att korta ner vägen hem. Vi tog vägen GPSen valde och hamnade nu på ännu värre vägar! Här hade vi ingen vänlig själ som erbjöd oss hjälp så jag fick gå av och gå. 😔 Backe efter backe! Benen var som spagetti och tårarna rann till slut av utmattning. Andreas erbjöd sig byta men jag kan ju inte köra moppe och särskilt inte på de vägarna! 🙈 Mörkret började närma sig så det var lite tidspress att hinna tillbaka till vettiga vägar.

Vi hann precis tack o lov. Så imponerad över Andreas körning ovh hans lugn trots mitt konstanta nervösa klagande!

2 timmar senare, tillbaka i Ubud, trötta, frusna och utmattade blev det kvällsmat och sen somnade vi ovaggade!

Läxan --> använd inte google maps på Bali och gör du det så kontrollera storleken på vägarna den har valt 😂

Likes

Comments

Postad i: Bali, Drömmar, Indonesien, Livet, Resa

Vi anlände till Bali och Ubud rätt sent på kvällen efter resan från Gili öarna. Vårt billiga hotell som vi förbokat var helt okej, särskilt för priset ca 120 kr natten. Pool, wi-fi (om än dålig i vårt rum) och underbara bananpannkakor till frukost 😍

Hotellet låg mitt i turistgröten i Ubud. Längs gatan Monkey forest road som är döpt efter parken där ca 700 apor lever fritt. Butiker, restauranger, massagesalonger och taxichafförer trängs här. De 2 sistnämnda i massor!! Och alla ropar taxi? Massage? Varannan meter ungefär. Massagen är billig vilket är jätte trevligt! Ca 40-50 kr för en timme men det hade varit trevligt om man kunde slippa tjatet. 😂

Hittade lite fynd när vi shoppade men det blev inte så mycket! Vi ska ju flyga vidare med små flyg i Asien så vi får tänka på vikten 😊 Klänning, shorts och en till hatt blev det 👌🏻

Efter en dag med vila och shopping var det äntligen dags att ta oss till Monkey forest och hälsa på aporna på allvar! Så härligt att få gå och titta på alla som springer fritt 😍 Många matade dem för att de skulle hoppa upp på dem men oss satte de sig på alldeles frivilligt och inte alltid helt välkomna 😂 Andreas skägg valde han bland annat att dra ut med tänderna och mitt hårspänne och solglasögon var på väg av!

Det gäller att hålla i grejerna! De fick tag på vår vattenflaska som Andras hade i bakfickan och de gav sig inte. Efter hård kamp gick jag ur som vinnare. Men sen kom rond 2 med annan motståndare ca 100 m fram och där fick jag se mig som förlorare. Han bet sönder locket så då kunde vi lika gärna använda den som nappflaska istället.

Dag tre och dags för lite kultur och natur! Tog en promenad på dryga milen för att se lite kultur samt risfälten som ligger norr om Ubud. Så fina vyer! 😍

Jag ifrågasätter dock Google Maps kartor i regionen. ”Vägarna” som finns utmärkta är ofta knappt stigar (där jag går på bilden var utmärkt som väg men det visade sig vara fel. Den riktiga ”vägen” var lika smal dock och kändes helt annat än trygg 🙈. Efter mycket om och men och efter balansgång bredvid ravinen tog vi oss runt och tillbaka! 👌🏻 Fötterna värkte men humöret var på topp! Avslutade promenaden med en hemmalagad cocosglass gjord på rismjölk. Otroligt gott!!

På tillbaka vägen hade en ny grupp av säljare dykt upp längs gatorna. Nu var det kvällens balinesiska dansuppvisningar som skulle krängas på alla. Vi kunde inte låta bli tillslut så denna gången hjälpte tjatet.🙈Vi kan sammanfatta det med en speciell upplevelse som jag uppskattar att jag fick se men som jag inte väljer att se igen 😂

De ömma fötterna fick en fotmassage när vi kom tillbaka och vi somnade gott efter en intensiv dag!

Likes

Comments