View tracker

Jag måste vara ärlig och berätta att jag har ett väldigt trassligt förflutet inom förhållanden och sex...Jag var ung när jag förlorade oskulden (14).Och sen dess har jag legat runt otroligt mycket, och det är inget jag är stolt över.Jag har nog haft 10-11 förhållanden på ett år.Jag har tagit till sex för att få bekräftelse på att jag ser bra ut...och sex var tidigare för mig inget att hänga i julgranen.Utan när jag mådde dåligt så hade jag sex, var jag ledsen hade jag sex...ja jag använde sex precis som andra knarkar.Jag knullade istället för att supa mig redlös...jag hade aldrig sex för att jag var kåt utan för att killar skulle acceptera mig, eftersom jag alltid varit mobbad aldrig fått blickar för att jag sett bra ut, jag har aldrig väntat på att bli utbjuden på flera dejter utan hamna i sängen på en gång.Och så länge jag särade på benen för allt och alla så var jag något att ha.jag vet inte hur det här med vänner egentligen går till när man inte knullar för att bli accepterad.Och jag har tidigare gjort misstag med mitt ex eftersom han utnyttjade mig för att jag aldrig kunde säga nej, och björn blev besviken och bad mig välja mellan honom och mitt ex.Och nu när jag hittat en karl som jag älskar mer än något annat i hela världen så har jag varit så otroligt rädd för att förlora honom för att jag inte vet hur man hanterar ett förhållande... 

Men jag har skött mig i nästan ett år och nu tänkte jag bara att vi skulle vara vänner du och jag...men så trampade jag snett igen...det är inte lätt att bryta ett mönster eller ett beroende....Jag har skurit mig själv i nästan fyra år och nu äntligen har jag kommit ifrån det...jag håller på att stadga mig och skaffa barn men samtidigt vill jag ha vänner som kan stötta mig...Utan att vilja ha sex i gengäld

jag är så besviken på mig själv, men jag är beredd att göra allt för att komma förbi denna svacka...​

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

jag vet inte riktigt hur bra jag levde förut...

Men jag vet att det var lättare på ett sätt då... Då jag bara kunde skada mig själv

Och inte behövde vara så jävla rädd för att förlora människan som betyder mest.

Jag vill inte längre misslyckas eller bara gräva ner mig i sanden.

Jag bryr mig mer om ifall jag inte presterar tillräckligt bra i dagens läge.

Än vad jag någonsin brytt mig... Förr var jag inte intresserad av att växa upp och bli något...

Och nu finns det inte något som är viktigare..

Jag vill visa mig vuxen och visa att jag kan ta eget ansvar.

Endast för att visa att jag duger som din flickvän. ​

Likes

Comments

View tracker

Ibland funderar jag på om det är något fel på mig...

Då jag alltid har en massa planer men min sambo inte riktigt förstår mig...

Likes

Comments

​Hur ska man kunna förklara

Jag har haft väldigt dåligt humör i några dagar nu och jag känner för tillfället att jag inte ens orkar be om ursäkt för det.

Bägaren svämmade över idag, då jag och pojkvännen "bråkade" och jag vart arg och tog till allt jag visste skulle svida hos honom.

Och när jag väl ber om ursäkt då får jag bara ett det är okej tillbaka....

Nog vet väl jag också att det är okej att bråka ibland men när vi båda har gjort fel så förväntar jag mig en ursäkt tillbaka.

Så sjukt lätt irriterad och less på hur jag beter mig...livet börjar rulla på jag går ner i vikt och ingen försöker förstöra för mig och min pojkvän just nu..jag borde vara lycklig.....men något känns fel...och jag vet inte vad det är som är fel.

Jag älskar min pojkvän så otroligt mycket att det gör så jävla ont när han ifrågesätter mig och mina beslut.

Känner att det finns så mycket känslor långt inom mig som jag skulle vilja få ur mig utan att behöva förklara varför, det smärtar så otroligt mycket inom mig just nu tårar vill komma ut och ilska & irritation vill bara vräka sig ur min själ.

Men jag vågar inte riktigt låta mina känslor svämma över eftersom att jag är så jävla rädd...så rädd att förlora den jag älskar mest.

Jag trodde att jag och min pojkvän kunde prata om allt men just nu är jag rädd, rädd för att han inte ska förstå min smärta kanske är det bara inom mig som allt är kaos...kanske syns det inte på utsidan jag håller på att bryta ihop och jag vill verkligen kunna bryta ihop och ha någon brevid mig som stöttar mig när jag faller...men jag känner mig så otroligt liten och som världens ouppfostrade skitunge för att jag vill skrika,gråta och slå på allt som kan gå sönder.

Så jag låter mina känslor vara kvar på insidan eftersom att jag är för rädd för att skada andra lika mycket som jag skadar mig själv om jag låter dom komma ut.

jag vet inte om det är okej att skrika och gråta tills jag är helt tom inombords....jag vill vara mogen och stark precis som alla andra.

Jag vill inte visa mig svag så svag som jag just nu känner mig ....vill bara kunna gråta ut mot din axel och att du tröstar mig som alltid förut....men var är du?......jag kan inte hitta dig längre

Jag vet inte om mitt liv förut var så otroligt bra men jag var inte lika rädd då för att bli lämnad...

Då var det okej att bli lämnad, skada sig själv och gråta för att sedan ställa mig upp och leva vidare.

`Hur ska jag göra nu, när jag slutat skada mig själv...när tårarna inte vågar komma ut...när jag på något sätt försöker leva vidare...utan att falla??


Likes

Comments

Sakta har jag nu insett att vi,du och jag aldrig kommer att gå framåt...

Vi kommer att stanna här där vi är i dagens läge

Är jag verkligen nöjd med detta eller vill jag utvecklas...

Vill jag hitta någon att utvecklas med??

Eller är jag nöjd med detta?

Vill du utvecklas med mig...eller vill du stå kvar?

Jag vet att du hunnit utvecklas med någon annan innan mig...men vill du inte vara med mig?

Vill du inte utvecklas....vill du sitta kvar där vi är idag? Är du nöjd?​

Likes

Comments

Åååh veckan har varit händelserik....i torsdags så hade jag en skype intervju med ett företag jag verkligen vill jobba för!

igår gick jag cirka sex kilometer varav fyra med skavsår stora som fem kronor typ :O

och idag var planen att gå ut o gå igen då jag plåstrade om såren igår.. men hann bara en kilometer så sprack såren..

dagens runda slutade med att jag vände tillbaka utan skor och sockor.

I helgen blir det att vara hundvakt åt linns söta naken vovvar!

Likes

Comments

Längtar massor tills i morgon 

Hjärtat blir ledig och vi ska se film gå på loppisar och bara älska tiden tillsammans.

Nu ska jag inta makaroner o köttbullar och sen fortsätta måla på min tavla snart ska jag äntligen få sova ;)​

Likes

Comments

Idag är en tung dag, vaknade hyfsat i tid men vaknade av en äcklig mardröm...

Och den drömmen förstörde hela min dag, tog mig i alla fall upp ur sängen åt lite frukost och njöt lite av sommar värmen.

var duktig och gjorde några matlådor åt pojkvännen och gjorde några kakor känns kul att jag fortfarande lyckas med dom.

Till middag blev det pannkaka och grädde, och sen en varm dusch med hjärtat.

Nu när jag legat ett tag i sängen inser jag vilka problem jag har med sömnen..ska försöka ringa läkaren i morgon för att få byta medicin.

I morgon blir det massa möten med arbetsförmedlingen och Iris Hadar, måste komma fram till vad jag ska göra om dagarna.

Nåja ska försöka sova lite nu!

Likes

Comments

Jag försöker ju bara klara av, vad andra skulle kalla en vardag.

En vardag...en sån där sak som har 24 timmar...en sån som normalt folk skulle sova minst sju timmar på..

Jag vet knappt hur man stavar till vardag...

För det är inte något jag lever, jag lever med något som en läkare skulle säga "depression" och sedan säger dom det kommer gå över gå bara och prata med en kurator.

Men tänk om det inte fungerar då? att prata av sig....det fungerar inte det enda som verkar fungera för stunden är antingen att använda självskadeelsebeetenden eller lägga sig under täcket blunda...och hoppas på att problemen blivit mindre när jag öppnar ögonen igen.

"Gå på apoteket och plocka ut dom här medicinerna så ska du se att du blir bättre om någon vecka."

Men tänk om jag inte vill bli bättre inom tre veckor?? Jag vill bli bra nu helst igår..

Jag vill inte sitta där i min ensamhet och knapra tabletter..JAG VILL LEVA NU!

Jag vill förlora 40kg och ta bort alla mina mediciner...jag vill inte bli en sån där brud som MÅSTE MÅSTE träna varje dag bara för att jag lagt på mig ett hekto...men jag vill kunna bli en sån..ÄVEN fast jag inte vill bli det....

Och vet du/ni även fast jag tränar för en fastare röv, en mindre mage och att bli lycklig med mig själv..?

Så ska jag fan klara det oavsett vad andra säger eller tycker!

JAG ÄR TAMEFAN BÄST OCH JAG SKITER I VAD ANDRA TYCKER!

JAG ORKAR MER ÄN VAD JAG TROR

OCH JAG KAN OM JAG BARA VILL

JAG ÄLSKAR FÖR ATT BLI ÄLSKAD

SÅ DE ÄR BÄST FÖR ER O ÄLSKA MIG! :D

Likes

Comments