Denar, född 2010

Den här veckan innehåller både besök på Eurohorse med en god vän och hemresa från utbildngsstallet för Denar.

En månads utbildning har gått snabbt. På fredag innan besöket på mässan har jag lunchfodring av hästarna i utestallet. När jag ändå är på plats passar jag på att förbereda inför Denars hemkomst. Ströa upp boxen mer bland annat och fixa iordning i hästtrailern.

Det ska bli roligt att hämta hem min vän!


I boxen på utbildningsstallet

Likes

Comments

Övrigt

Jo just det, idag har varit en helt vanlig vardag värd att uppskatta. Startade vid 7.30 på ingenjörsbyrån och avrundades med uppdatering av My Challenge- Häst & Ridarrangemangs hemsida ytterligare någon timma när jag kom hem. Det har varit dagar av eftertanke. Ett par vänner till mig har det svårt just nu och det berör mig, bär med mig dem i tankarna och försöker sätta värde på min egen helt vanliga vardag. Det blir besök hos en av dem under nästa vecka.

Livet är orättvist, det är fakta och det är bannemig svårt att förstå. Ta hand om dig och varandra!


Likes

Comments

Aktivt liv, My Challenge Häst & Ridarrangemang

Min egen hjälmkamera tappade jag i leran på Irland när jag red crosscountry, Den hittade vi aldrig igen. På huntingen skulle jag bära en resekompis Go Pro-kamera, men när jag föll av i en å efter att hästen gått ned på knä i landningen, tappade jag även den kameran.

Den sistnämnda kameran fiskades sedan upp ur ån av vänlig irländare. Kameran var som tur var vattentålig. Go Pro-kameran är dyr, minst 3500 kr och den kamera jag aldrig hittade igen ligger på över 2000 kr. Men det vore förstås roligt att kunna filma med hjälmkamera på kurserna i vår.

Nu i veckan uppenbarade sig ett fynd. En kopia på Go Pro-kameran såldes av Jula för halva priset, 499 kr. Den är ganska lik och det fanns tillbehör att köpa till den så man kan fästa den på olika sätt för 149 kr. Den väger runt 55 g och kan vara en god ersättare i vår eftersom den också har ett "vattentätt hus".

Återkommer med en recension efter jag har använt den, om jag inte hunnit tappa den före dess!

Kanske ett fynd?

Fynd i ån, fiskades upp av en gästfri irländare - Go Pro-kameran var räddad!

Likes

Comments

Aktivt liv, Denar, född 2010, Perthes sjukdom

Igårkväll blev blogginlägget från campingstugan kort och jag tänkte skriva ett lite längre inlägg nu ikväll när vi är hemma igen. Det blåste rejält inatt, smällde, slog och ven kring husknuten, ja nästan spöklikt.

​​På morgonen hade det mojnat men dimman låg tung över sjön Säm som vi kunde se från stugfönstret. Efter frukost bar det av till utbildningsstallet RT Eventing och Denar.

Två givande lektioner
Igårkväll red vi lektion i manegen för Rebecka och det var en mjuk och välriden häst att sitta på. Idag hade det tinat och vi kunde rida på Gäsenes gigantiska utebana. Det var ganska blött och tungt underlag, men ändå skönt med mer yta jämfört med det lilla ridhuset.

​​Vi fick mycket input från Rebecka. Bland annat att jag ska ha mer kontakt med munnen och stödja honom mycket på ytterhanden. Hjälpgivningen ska vara distinktare men jag får inte glömma att lätta vid bra respons. Galoppfattningarna ska ske snabbare så jag inte hinner tappa honom. Min sits behöver rätas upp och axlarna bli rörligare. Rebecka tyckte att jag blivit mindre oliksidig sedan hon såg mig rida senast vilket jag är mycket glad för. Trots allt har osteopatens och mitt arbete givit resultat.

Denar är mycket starkare i sin höger sida och blir ganska fort trött och tappar lätt bjudning i vänster varv. Men vi är på god väg och både Rebecka och hennes sambo Sibban tycker att Denar är rätt häst för mig, vilket förstås är roligt. Med mer utbildning och styrka kommer han att bli en riktigt trevlig häst.

Denar var rejält svettig efter dagens pass, vilket ändå får ses som ett kvitto på att han jobbat igenom hela kroppen. I fredags hoppade Rebecka honom och förhoppningsvis blir det ett pass ytterligare nästa vecka.

Lastträning

Efter ridningen lasttränade vi en gång och han gick lätt på trailern tre gånger, vilket känns bra inför nästa helg då jag hämtar hem honom. På söndag innan hemresan ska Rebecka rida honom så att jag får se på från marken och hon kan förklara hur hon jobbar honom, det ska bli intressant. Vi hoppas också få med oss bra övningar som vi kan jobba vidare med för att förbättra styrka och bjudning.

Hästig, häftig helg för äldre pedantisk kvinna​
På hemresan gjorde mamma och jag några stopp, bland annat med en semmelfika. Det blev en bra tur för oss båda och hon var till och med inne i Denars utebox och hälsade på honom som hastigast. Det är inte så lätt för en äldre person att gå på ojämnt underlag, bo i campingstuga och vara med under en "hästhelg", men så när som på att hon halkade på en hal trätrappa vid ett tillfälle har allt gått fina fisken!

Efter dagens lektion skrittade vi av ute en kort tur, Denar blev rejält svettig under passet

Efter lektionen hann vi med att lastträna och sedan väntade gräshagen med en stor portion hö. Stoet, Toscana i bakgrunden var glad att hennes vän var tillbaka ute igen.

Den lilla campingstugan vid sjön Säm där vi övernattade. Dimman låg tung över Säm imorse och på natten blåste det friskt.

Rebecka hoppar Denar i fredags

Likes

Comments

Aktivt liv, Denar, född 2010

Det blir ett kort inlägg från campingstugan vid sjön Säm här ikväll. Vi har hunnit med shopping i Gällstad och besök hos Denar. Det blev en lektion för Rebecka här ikväll på en mjuk och välriden häst. Kvällen avrundade vi med pizza i stugan.

Vi hörs imorgon igen!

Likes

Comments

Denar, född 2010

Som rubriken säger imorgon bär det av till Denar. Ser mycket framemot att se utvecklingen av min häst efter att han nu varit på utbildning hos Rebecka på RT Eventing i nära tre veckor.

Privatlektioner

Imorgon eftermiddag ska jag rida lektion för Rebecka och det blir faktiskt även en lektion på söndag morgon. Bra att få konkreta tips om hur vi ska jobba vidare och hur jag ska kunna förvalta det som han lärt sig under den här tiden. Det blir också lite lastträning inför nästa helg då jag hämtar hem honom på söndagen.

Utflyktsmål
Redan tidigt imorgonbitti åker jag och hämtar mamma som ska följa med på utflykten. Först hämtar vi med oss hästtrailern på Stall Hamra. Efter det drar vi vidare till Gällstad som ligger ca fem mil från utbildningsstallet för att shoppa bland annat på Lager 157 som vi pratat om länge att besöka, men som inte blivit av. Mamma behöver en positiv utflykt efter allt jobbigt som hänt med pappa sedan i november. Att resa på hästutflykt är kanske inte det mest optimala för en pedantisk kvinna på plus 75, men vi passar på. Äter gott i stugan och ser på omgivningarna.

Är helt övertygad om att vi alla kommer att få en annorlunda och riktigt bra helg!

Idag har Rebecka hoppat Denar och planerar att hoppa ytterligare under nästa vecka. Gott för honom med en pilot som vet vad hon gör! Här Denar och jag på en hoppträning i höstas. Foto: Jill Sedbring

Likes

Comments

My Challenge Häst & Ridarrangemang

Ikväll är den klar. Programmet, priserna och rutinerna är satta och den går att boka kursen för Ellen Ofstad. Det känns gjutet att det blir en kurs som stärker relationen mellan häst och människa. Som hästägare i nära nog 40 år har jag insett vikten av just detta ämne.

Det finns olika kurspaket att välja emellan så att även du som bor i närheten ska kunna deltaga utan att övernatta. Det finns boende för dig som vill bo lite bekvämare och möjlighet att få ett enkelrum mot tillägg. Kursen är i seminarieform så det är My Challenge Häst- & Ridarrangemangs första kurs där också du som inte har tillgång till häst kan deltaga, alla är med på lika villkor! 6 hästar väljs ut till kursen bland kursdeltagarna och de hästarna ska spegla olika hästtyper och åldrar.

Häng med du också på en spännande resa tillsammans med hästarna och Ellen!

Likes

Comments

Aktivt liv, Ridrädsla och osäkerhet

Den här dagen förra året var jag på Irland tillsammans med ett glatt gäng och red jakt. På fredagen innan jakten som var på söndagen red vi crosscountry på Flowerhill och jag satt med ett stort "smajl" hela tiden på den trevliga hästen jag fick rida.

Rolig Crosscountry

Många språng blev det på Flowerhill och hästarna hade en härlig bjudning. Vi hoppade stockar, kulvertar, i och ur vatten och mycket mer! Delar av banan var avstängda p g a mycket regn, men det fanns ändå massvis med terränghinder och stora ytor att galoppera i ett friskt tempo på. Ibland tyckte ledarna att vi red i ett för friskt tempo, men det var inte helt enkelt att få stopp på de taggade hästarna. På Irland lever hästar och människor i symbios på ett underbart sätt. Det är också ett mildare vinterklimat här än i Sverige, det var grönt i februari och det blommade till och med i dikeskanterna.

Hunting
På söndagen den 14 februari var det dags för jakt. Hästarna transporterades i lastbilar och hundar i trailers till jaktområdet. Det var ovant att få sin häst "överräckt" avlastad och klar utanför puben. Bara att sitta upp och hänga med! Ca ett trettiotal hästar var med, både gröna jaktryttare som oss och rutinerade irländska jaktryttare som rider jakt varje helg från oktober fram till i mars.

Vilket äventyr det blev! En fyra timmar lång ritt i alla gångarter och i ett naturskönt landskap. Det var långtifrån fredagens crosscountry med iordningställda, välbyggda terränghinder på bra mark. På jakten hoppar man över murar upp till 130 cm och markförhållandena före och efter murarna varierar. Hästarna behövs ridas ganska offensivt. Det är lättare sagt än gjort när man själv är tveksam på grund av murarnas imponerande storlek. Ibland var anridningen kort eller ur en sväng, ibland vägrade hästen före och ibland föll ryttare av.

Ja jag erkänner, det var med skräckblandad förtjusning jag tog mig runt huntingen. Efter en mur föll jag av (vi var tre ryttare i rad som gjorde marksyning där för övrigt) men lustigast av allt var att jag föll av i en å efter ett nedhopp. Det där nedhoppet var jag tvärsäker på att jag skulle klara, men hästen gick ner på knä när vi landade och jag dök med huvudet före i vattnet.

Landade verkligen under vattenytan och blev dyngsur med typ 5 liter vatten i varje stövel och en Go-Pro kamera som hamnade i ån. Förövrigt var jag inte ensam om att bada i den ån heller. Helt dyblöt fortsatte jag jakten ytterligare ca 1,5 timma.

Vi stannade till i en markägares trädgård där vi blev bjudna på en varm glöggliknande dryck på vägen. Gästvänligt och välbehövligt för en nerkyld själ! Som tur var avslutades jakten i trav och galopp hela vägen hem till puben efter drycken och på så vis kunde jag hålla värmen uppe hjälpligt.

Vid hemkomsten var det skönt att bara kunna lämna över sin häst till en hästskötare och hälla ut allt vatten ur stövlarna. After Ride på puben tillbringades barfota intill den öppna spisen. En vänlig irländare hjälpte oss att hitta tillbaka till ån igen och "fiska upp" Go Pro kameran.

Bara crosscountry för mig nästa gång​
Minnesrikt javisst, många glada skratt, mycket humor och god stämning och stor gästfrihet från irländarna hela denna förlängda weekend. Men min nästa resa ska jag bara rida crosscountry och njuta. Hunting är alldeles för tufft för mig som ogärna hoppar högre än 1 m. Men stolt ändå över att ha fullföljt mitt livs första hunting vid 48 år ålder.


Jag och Milseane hoppar en av murarna på jakten under överseende av en rutinerad irländare – mycket gästfria!

Likes

Comments

Övrigt, My Challenge Häst & Ridarrangemang

Dagen startade med uppföljningsbesök för pappa på Sahlgrenska. Besöket gick snabbt för han fick komma in direkt, före utsatt tid. Nya blodprover togs och om ett par veckor kommer resultatet.

Hur testas njurfunktionen?
Det är ett speciellt sätt som man testar njurarnas reningskapacitet på. Det är ett radioaktivt ämne som sprutas in i kroppen. Vi har ju även levern som "reningsverk", men just detta radioaktiva ämne kan särskilja enbart njurarna och Maja (sköterskan) förklarade att mannen som forskat fram detta ämne fått Nobelpriset för just detta. Både före och efter ämnet sprutas in tas blodprover för att analysera vad som tagits upp av kroppen.

Wokat till lunch
På hemvägen lunchade vi på Spicy Wok i Stora Höga, även de har glutenfritt på menyn. Det fanns sju olika rätter att välja mellan. Mycket gott dessutom!

Fira kärleken
När Patrik kom hem idag åt vi "Alla hjärtans bakelser" för dagen är ju värd att uppmärksamma. I år har vi varit tillsammans i 18 år. Med sig hem hade Patrik en nalle från Teddykompaniet, visst är den söt! Just nallar växer man aldrig ifrån.

Rutiner för nytt samarbete ikväll
På kvällen har jag jobbat vidare tillsammans med Ellen Ofstad och hennes agent för norska marknaden. Det är en hel del ny information att ta del av och vi har utarbetat rutiner för hur vi ska kommunicera på ett bra sätt både vad gäller datum och andra frågor.

Så har min alla hjärtans dag varit, hur var din?

Likes

Comments

Övrigt

Den här veckan innehåller två sjukhusbesök för pappa. Det är inte lätt för en äldre man att ta sig in på egen hand till Sahlgrenska. Pappa bröt lårbenet i november och har även problem med lågt blodsocker på grund av diabetes 1. Det är omöjligt för honom att åka buss, han kan lätt ramla omkull.

Det har varit min uppgift i veckan att köra honom till entrédörren och följa med honom till läkaren. Han känner sig trygg med att jag kör och följer med honom. Idag träffade vi en helt underbar kvinna på Sahlgrenska, hon tog verkligen väl hand om pappa.

Vi var där och testade njurarnas kapacitet att rena och ska tillbaka imorgon igen för fler blodprover och analys. Det är förstås oroligt att få svar på hur det egentligen är ställt.

Kvinnan som tog emot oss idag hjälpte också till med intyg för sjukreseersättning och förklarade hur det fungerade. Det är mycket som vi inte känner till och jag var förstås väldigt glad över att hon tog sig tiden att lämna information. Ingen annan har tagit sig den tiden tidigare, trots många sjukhusbesök. Det kostar ju trots allt en slant att köra till Sahlgrenska och att betala parkering där.

Hon var mycket förstående när jag berättade varför inte pappa kan ta buss eller tåg. Förmodligen har hon själv äldre anhöriga, det kändes verkligen så!

Efter sjukhusbesöket lunchade vi på IKEA. God mat till bra priser måste jag säga och väldigt bra för pappa som också är glutenintolerant att de kan tala om matens innehåll. Dessutom är det lätt för äldre och handikappade att ta sig upp till restaurangen med hiss.

Pappa och jag i slutet på 60-talet

Likes

Comments