View tracker

Där är bror duktig.

Han som alltid väljer rätt ord i rätt mening, för att få rätt reaktion, på sin perfekta situation.

Där står han i sin glasbubbla och grubblar.

Med sitt perfekta liv.

Han står där och ler.

Möter mig när ingen ser.

***

Och jag är vild och fri utan glasbubbla.

Jag dansar runt honom och fyller existensen med kraftfulla dimensioner.

Och jag önskar något mer än det som är uppenbart.

***

Och medans han går in i sin fyrkantiga box

Så lämnar jag honom för mitt perfekta kaos.


Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Att vara en varelse på den här planeten och samspela med universum kan omöjligt skapa en hållbar förutsättning om inte fantasin ger sig in i bilden. Med fantasin skapar vi vår verklighet. Med fantasin skapar vi våra förutsättningar och genom fantasin har vi möjlighet att manifestera det vi vill ha i våra liv. Nånstans i mänsklighetens historia blev vi alla rebeller. Vi blev alla medvetna om att vi är individer. Vi har lidit när vår vilja inte fått frihet och makt och vi har firat med högmod när det inträffat. Vi har skapat ringarna på vattnet från tidernas begynnelse och vi är på väg att förinta oss själva genom vår egoism. Skillnaden mellan den humana arten och de andra arterna är att människan tog avstånd från rötterna för att frigöra det individuella fröet. När svaret föds tillsammasn med oss blir det svårt att finna svaret utanför.

Vi är alla densamme, vi blir aldrig den ensamme Ändå är människan den mest ensammaste arten .i vårat solsystem för modet säger att vi ska söka bekräftelse och helhet hos nån annan som kan bekräfta vår storhet. DET är en negativ illusion. det kommer alltid sluta med sorg. Ingen kommer kunna göra våran egna resa till självförverkligande och ingen kommer någonsin att driva oss tillsammans utom oss själva. När ljus möter ljus lyser vi starkare, ja. Men det ursprungliga ljuset har alltid funnits där. vi måste bara lära oss se det.

Magin i detta är att allt är möjligt. Vad vi vill manifestera styrs utifrån hur stor vår fantasi är. Illusionen om vägledning och sökandet utanför oss själva är inte svaret på något,

Likes

Comments

View tracker

När jag är bland träden känner jag mig hemma. Vi lever i symbios. När jag andas in, andas dom ut och när dom andas ut, andas jag in. Utan dom vore jag nått annat och möjligtvis inte ens en fungerande energi i Universum. Kanske att träden var med och skapade min själ, vem vet? Jag är inte religös, men jag är absolut ingen ateist. jag tror på en högre källa för jag kan se hur allt hör ihop i ett mönster av fraktaler som sprider sig ut i universums oändlighet. Jag tror att Gud är en metafor för att människan ska få en djupare förståelse för sig själv. Jag tror att träden klart och tydligt förmedlar allt det vi söker i livet. Med sina djupa rötter, starka stammar och höga kronor är de fulländade. De förmedlar årsringar efter de år som gått och beroende på vad som står i vägen så finner de alltid en ödmjuk väg att ständigt fortsätta växa. Visste ni att träden har rörliga chakran och när vi kramar träden förflyttar sig det chakrat som vi mest behöver energi ifrån till det området vi berör det på. Visste ni att de kommunicerar med varann, att de känner av beröring och att de förmedlar en visdom lika stor som livet om vi bara vill lyssna. De kan konsten att heala människor, djur och växter och runt varje träd växer det olika samhällen av djur och växter som är beroende av just ett enda träd för att ens existera. När träden huggs ner försvinner dessa, blir utrotade.. förintade.Tyvärr går det inte att bara plantera nya träd för att dessa ska få liv igen, de är för alltid borta.. När ett träd är sjukt tittar vi till ytan, på löven, på barken, på färgen och allt annat som ögat uppfattar, precis som vi gör med människor och djur. Men vi glömmer rötterna. Det är i rötterna och i jorden vi finner svaren och sorgligt nog anser vi att det är lättare att hugga ner än att stärka från grunden. Min kärlek för dessa är lika stor som livet själv och om jag fick välja i vilken form jag fick gå vidare i skulle jag välja att bli ett träd.  Namasté

Likes

Comments

Långt utan en föraning, rider vi genom ett liv.

Känslomässiga vågor i ett oändligt tidsfördriv.

Händelser uppdagas, innan vi tanken passerar.
Och framtiden den bildas oavsett vi den behagar.

Så säg mig mitt medvetande, vart förlorade jag dig.

Kanske i en lång kö till försäkringskassan eller hos Angnes och Frej.
Jag har dig på min tunga, men kan inte säga dig ditt namn.
Och jag vet att du finns där någonstans, långt ut i ett fosterland,
i väntan på att ta mig i famn.
Allt här runt omkring mig som jag kallar för liv,
gör mig otroligt förvirrad, bortskämd och paranoid.
Jag lyssnade utåt och glömde mig själv,
jag glömde min individ, min intuition och min egna livsstil, med skorna på fötterna sökandes efter något annat.
Nu, så har jag stannat.
Jag stannade intill vägen och lyssnade efter sång.
Men ljudet, det var borta och jag fortsatte min gång.
Jag stannade intill husen och sökte efter liv,
men liven de sov sött i de bunkrar, de kallar för trygghetsarkiv.
Jag gick då intill skogen och satte mig på en sten och plötsligt hörde jag orden i en vind i tallens gren.
Den sa nu så ska du höra, på visdomens varma röst.
Lägg dig ner på jorden och lyssna intill hennes bröst.
Jag andas med träd och floder, och gräset och vinden med tröst.
Jag andas genom livet på jorden och aldrig så släcks min törst.
Jag tar emot och ger i evig tacksamhet.
Är generös och tålmodig trotts svek och brutalitet.
Ty jag är en frodig dam och mitt namn är all energi på jorden.
Kalla mig Gaia, pacha mama eller moderjord.
Inget av namnen kan uppfylla mig i orden.
Kärlek är det som jag uppfylls av och av det jag också ger.
Jag är stark och modig och iaktar det jag ser.
När vinden smeker berget, och vattnet formar sten,
Då är det jag som dansar, ut bland ljusens sken.
Så ta min hand och flyg min syster, ty jag e du och du e jag i evighetens lyster.
Kärleken är det du ser i allt som finns och den minns.
Låt ditt väsen få sprida sin glans i din dans,
du ser när du ler att i evighetens oändlighet är lyckan alltid ung, så sjuuuuuung mitt barn, Sjuuuung.

Likes

Comments