Sååå..

Jag kan börja med att säga att jag är världens absolut bästa förare (enligt mig själv, du lär inte hitta någon som håller med) men med sämst lokalsinne. Men skillnaderna med att köra i Norge och att köra i Sverige är fan stora. Jag brukar säga att när man kör i Norge så är det som russian roulette fast med bilar, någon gång smäller det.

Men i Sverige - landet duktig - så är de dom jävla cyklisterna man får psykbryt på. Fan! Jag menar jag som bara kör i Norge har ju "jag ska hinna först" -tänket och när man då möter på dessa jävla cyklister som kör rakt ut vid en korsning när jag kör på en huvudled så jag får bromsa in mitt på fucking korsningen, ja då blir man ju förbannad.

Sen, å andra sidan när man väl sätter sig på den cykeln så vet man ju med sig att man kan lura vilken bilist som helst att låta en köra först..

Haha, den ständiga dubbelmoralen i vardagen..

Ooooch här kompisar, här har vi min fett dyra sportbil och en ros från en hemlig beundrare. (Visade sig dock att det var min farbrors fru som lagt den där, hon skulle pranka mig efter alla pranks jag gjort mot henne.. Jag dom trodde någon va kär..)

Likes

Comments

Hallå ✋🏻

Vet inte hur jag ska börja utan att låta som mitt nördiga fjortonåriga jag..
En presentation av mig kanske? Får la bli så.

Mergime heter jag, 22 majar och en albansk svensk som numera är stationerad i en liten håla i Norge. Jessheim om de säger något. Där arbetar jag som en helball servitris på ett stort hotell. Ett perfekt yrke för en vilsen tjej som älskar att prata hål i människors huvuden och skratta åt mina egna (skitroliga, enligt mig) skämt.

Hobbyn? Hm.. Resa! Är en rastlös tjej som åker från ställe till ställe.

Det var allt för mig nu, morgonkaffet väntar. Ha de!

En halv bild på mig för att inte blända er med min otroliga charm. (Eller för att ena halvan alltid ser bättre ut än andra).

Likes

Comments