Det var när jesus gick i sandaler jag bloggade sist... Då min starka sida va struktur och min dåvarande sambo, ja helt ärligt va han nog min slav. Och ska sanningen fram va nog grevinnan i grevinnan och betjänten rätt snäll mot vad jag var mot han. Ja han har gått terapi och han mår bra idag även om det inte hörde till kontentan jag skulle nå. ;). Sedan dess har livet lixom förändrast jag lyckades träffa en man som var mindre bra för mig och min utveckling. Han gav mig N och L en halvlillebror vi beundrar eller ja åtminståne ja . Kanske N ibland haha . Från att haft ett strukturerat liv med en god man så lever jag då idag ensam med tre barn. Livet kastades om då E fick diagnosen autism och förseningsutveckling. Det va en sorg trots vi var medvetna om att det va något galet. Världen kastades lite mera om när storebror L fick diagnosen ADHD och en någorlunda svårare sådan. Livet som  mamma till två barn med speciella behov,medeciner och utmaningar är ingen dröm men åt andra sidan är det min vardag och jag vet inte annat. Skulle inte för allt i livet ändra nått för jag älskar dom alla crazy shit ungar jag har. Så min tanke är att ta upp mitt bloggande igen. brutalt ärlig som jag är så får man räkna med fula ord! knäppa åsikter enligt vissa!!! och en vanlig vardag i vårat liv ....... välkomna o läs njut,skratta gråt, va skjuttan ni vill hoppas bara den kan ge er något som den ger mig! som att få skriva av mig framöver  kramis på er !!!!!


Likes

Comments