Header

- fått en hel del frågor om hur jag gjorde och om hur jag gick vägarna för att få en magsäcksoperation!


• jag sökte hjälp på vårdcentralen då min vikt skadar inte bara mig som person , den förstör hela min vardag , jag kan inte leva ett normalt liv , jag klarar inte av det pga av min vikt , jag har problem som heter duga...

- jag har värk och kramper varje dag , jag kallsvettas och mår illa , hjärtat säger fortsätt gå det känns som att benen går , knäna viker sig och allt står bara stilla , sanningen är att jag står stilla , jag har försökt i så många gånger med att gå ner i vikt , det händer INGET , jag kommer ingenstans för min kropp viker sig och jag blir bara sängliggandes med värkar som heter "helvetet" , så jag tog mitt förnuft och bokade tid hos vårdcentralen , där vägde vi mig och kollade min längd , jag förklarade mina problem och hur min vikt skadar mig , förklarar mina misslyckade försök med att gå ner i vikt själv , " jag är en människa som är som en öppen bok , men när det kommer till min vikt så bryter jag ihop , jag kan inte prata öppet om den utan att bryta ihop och det var precis det jag gjorde "

- han skickade en remis till Göteborg , jag fick ett samtal några dagar efter åt av samma läkare som skulle skicka remissen "han börjar samtalet med ( jag glömde och fråga ifall du kan tänka dig vilket sjukhus som helst eller vill du till Göteborg , tänker ifall det finns någon snabbare tid för dig) , jag står helt paff och bara " NEJ NEJ , jag vill inte utomlands och operera mig" skriker rakt ut av rädsla ...

" han förklarar snabbt att det inte är utomlands utan det är runt om kring i trakten " , jag lugnar mig snabbt igen och svarar : jaha ja men då spelar det inte någon roll så länge dom är kungliga "

Samtalet avslutas snabbt där efter , gick några dagar till och jag missade ena besöket hos vårdcentralen , jag ringde och va på dom fick sedan hem ett papper ifrån Göteborgs sjukhus om operationen "du är välkommen på en föreläsning osv osv" det är nog ärligt talat det bästa brevet som jag har fått i från posten , allt bara stod stilla och snurrade tårarna kom och all oro kom , jag kan inget annat än och säga att jag skiter ner mig av oro och ren jävla rädsla , jag är så rädd och orolig så jag inte finner några ord , jag är inte rädd för att gå ner i vikt eller att bryta mitt coola beroende eller att kämpa för mitt mål , jag är rädd för sjukhus , jag är rädd för att opereras , jag är liv rädd för nålar osv , men jag vet att detta är något jag bad om , för jag vet att jag inte klarar det själv , jag behöver hjälp och tänker ta emot den med all ära !

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Jag har egentligen INTE någon "vikt" mål så att säga , jag har inget som säger mig att jag ska väga 60kg så att säga utan jag vill ner till en storlek i kläder , sen så vet jag inte helt 100 vad jag vill väga.

• vad väger jag idag?

- idag väger jag mellan 130-140 kg , det kan man inte tro när man kollar på mig , men det är det jag väger , det är det jag pendlar emellan .

• vad har jag för storlek på kläder?

- idag går jag aldrig i "tighta" kläder , jag går i pössiga kläder , jag hade jeans hemma som var i storlek 54/56 , jag hade svårt att få på mig dessa jeans , ändå var dom så pass stora i storlek , jag klarade inte av tanken på det hela , så använde bara legins och mjukis kläder , året om.


- ett tag så gick jag inte ens i linne och shorts , ville inte bada framför andra osv , jag skämdes så in i helvete för min över vikt , skämdes inte bara för min över vikt utan även för alla mina ärr som jag har utsatt min kropp för , jag var rädd för allas blickar , för vad alla andra skulle tänka och tycka , jag lärde mig efter ett bra tag att "så länge du är nöjd med dig själv så skit i vad alla andra tyckte och tänkte" jag drog kortet och började gå i linne och bada i bikini , jag skämdes men jag visade aldrig det utåt , jag verkligen dog inombords , när någon nämnde något om min vikt så svarade jag oftast med "du , jag är stolt över min kropp , stör den dig så blunda"

- den störde mig , den försvann inte vad jag än gjorde , jag kunde inte sluta skämmas över den , jag kunde inte sluta gråta på natten , jag kunde inte sluta tröst äta , jag kunde inte ...


Likes

Comments

• jag har aldrig varit typen som har bryt mig om varken utseende eller om mitt hår eller min klädseln , jag ser mig själv som ett trach , en i mängden liksom , den som ingen lägger märke till liksom.

- jag var en gång den säkraste människan på denna gjord , den saken är klar , jag var nöjd och stolt över mig själv , men har på den senaste tiden inset att jag inte var "nöjd" över mig själv / över hur jag ser ut , jag är inte finare / snyggare än någon annan , allmänt fulare , det som har styrkt upp mig och mitt utseende , det som har varit min styrka , min själsfiende har varit mina piercingar , mina dreads , mina tatueringar allt det dära extra som man liksom inte födds med utan man utsätter sin kropp och hår för , jag har drömmar precis som alla andra ang mitt utseende men jag har inte den dära känslan av att jag faktiskt behöver sminka mig för att bli snygg , utan jag behöver mina dreads , jag behöver mina piercingar , jag behöver täcka min kropp med tatueringar jag är inte jag utan dom , jag är inte jag , dom är en av mig , jag är liksom trasig utan dom , förstår ni hur jag menar ?

Jag har alltid dragit mig till den trachiga stilen , när det gäller mig själv , men när det kommer till mitt hem så är det något helt annat , där är det andra puckar som gäller ...

- jag har gjort om mina dreds gång på gång på gång , men varje gång så har det verkligen varit misslyckandes försök , har slängt ut flera 1000 kronor på att försöka få dom ordentligt gjorda , jag saknar hon som gjorde dom första gången , dom var bra då , jag vill ha tbx henne , jag betalar vad som helst för att få tbx Nadja.
Jag var en idiot som tog ur dom , jag ångrar mig så äckligt mycket för att jag ens tog ut dom , efter det har jag bara gjort om dom gång på gång , men varje gång så har det verkligen varit slöseri med cash...

- har hittar en annons på blocket ang dreads , jag skrev till hon som har lagt ut annonsen , men jag känner mig så äckligt orolig , tänk om det blir som alla andra gånger ...


• jag kolla runt och hittar gamla bilder på mig själv , där jag faktiskt har mina dreads , tårarna kommer , jag vill bara lägga kudden över huvudet och försvinna för stunden...


- för många herrans dagar sedan så stack det till i mitt bröst , min bröst piercing var borta , jag hade alltså tappat den utan att jag själv har har märkt det , min värld rasade verkligen , jag tappade fattningen om allt..

• jag sitter just nu helt mål lös och förstår faktiskt inte hur håret kan göra en sådan stor skillnad eller hur en piercing kan göra en sådan stor skillnad , att en sådan sak kan göra en självsäker och även osäker ...


- sen när kom alla dessa problem till våran värld egentligen ..



Likes

Comments