Hur fan kan man göra så här!? Känner mig kränkt som kvinna! Ska jag verkligen behöva utstå att allt bara för att jag föddes med fladder där nertill?

VARFÖR sätter man inte dit en blodig köttbit eller ett saltkar också?? Nu ska jag behöva gå en extra runda i butiken, för att införskaffa nödvändigheter till den tiden på månaden.
Vad är det för värld vi lever i?? 

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Då det mesta av gårdagen spenderades i Sundsvall (gubben tatuerades och inköp av julklappar med värdelöst resesällskap) så gick gårdagens post igenom mer noggrant idag. Den här falska förhoppningen som följt en sen barnsben, dök åter upp när jag öppnade ett kuvert från sjukhuset.

Kanske, bara KANSKE, är jag på G att få hjälp med denna skrotnisse till rygg som jag dras med.

Någonstans så la jag locket på när jag, 2011, lades under kniven i en "akut operation" för att avlägsna en hel disk. Detta skulle vara slutet på min konstanta smärta. Men istället fick jag lära mig på nytt att använda mitt vänstra ben, då nervskadan hunnit bli för stor för att återhämta sig.

"Om en nerv klarar av att återhämta sig, så läker den 1 mm/dygn. Dvs, har du inte återfått känseln inom 3 år, så kommer den inte alls tillbaka..."

Kan ju säga att denna del av falsk förhoppning är jag glad att jag fick, annars hade jag inte skaffat tunnelseende och kört på i hopp om att allt skulle kunna bli som förr. Så med att hjälp av min stortå, som jag bär all balans med, kunde jag efter ett år åter dra på mig fantastiska 12 cm klackar ❤

Enda men jag har från känselbortfallet idag, är när gubben skriker åt mig i båten, där jag flyger som ett asplöv, när han förflyttar sina magnifika 120 kilon 🤔 För att inte tala om när man får "bada" under flugfisket. Felet är helt klart mitt, helt och hållet 💩

Så... avvaktar till den 24/10 då jag ska på denna "grundligare undersökning", så får vi se om denna återkommande, vidriga smärta är ngt jag får lära mig leva med, lr om implantat mellan kotorna är ngt som är möjligt.

Att duka upp medicin vid sängen för att sopa i mig nattetid, så att jag öht ska kunna resa på mig på morgonen, känns väl inte som det ultimata vid en ålder på 34?

Likes

Comments

På begäran av många, kör jag nu igång en blogg.
Jag får väl blinka med varnande rött att det vackra språk som jag en gång uppfostrades med, stannade kvar i hemmets trygga vrå när jag flyttade mina Backstreet Boys planscher till en egen lya som 18 åring, året var 2001.

Denna "dagbok" kommer vara ocensurerad, det är alltså mina ord, tankar och åsikter. Planerar aldrig att såra någon (och där kom min första lögn), men då jag själv aldrig skulle klara av att leva med *pekar på mig* så kommer det garanterat finnas nån som känner sig stött i det jag skriver - är väl det senaste man ska göra i moderna tider? Bli så förbannat stött av precis allting.

Detta "projekt" kommer inte heller innehålla "gud-vad-jag-är-en-duktig-mamma-och-fru-som-lagt-hela-min-själ-till-att-få-världen-att-måla-upp-mig-som-den-felfria-kvinnan"

Inte heller kommer allt handla om mina barn. Tyvärr så var inte min själ redo att uppoffra precis hela sig själv när jag, för 13 år sen fick världens vackraste Bellis upp på mina blårandiga tuttar. En liten del av mig vill fortfarande få vara alldeles för mig själv ibland.
Och det är väl just där denna blogg kommer in. Här skriver jag när jag är i min ensamhet, den korta stunden mellan kvällens läggningar, städning och tvätthäng..... HELVETE!..... måste hänga tvätten!

Hörs hej! 

Likes

Comments