VERKLIGHETEN
S

Stickad tröja och kattöron en morgon i mina föräldrars kök.

Sen så ställer jag och Johanna ut i Värmland. Tog lite bilder men det här var den enda som blev bra? Kanske hade druckit för mycket kaffe och var darrig och jobbig.

Sen har jag haft så många fina sommarnätter med soluppgångar, barfotafötter och religiösa uppvaknade. Samt en möjlighet att jag i detta tillfälle hittade jesus. Hade en mycket religiös aura. Och väldigt lång armar och ben.

Jag tänker så ofta på vilka ni är, vem du är som läser det här.
Ni har blivit fler den senaste tiden, vilket jag tycker är väldigt fint.
Jag undrar vilka ni är, och hur ni hamnade här. Om ni snubblade över en länk någonstans och ströläser i brist på annat. Om vi känner varandra, om vi kanske till och med har varit lovers, eller vänner någon gång.
Vilka ni än är, var ni än är, så hoppas jag att ni har det kul och får allt ni hoppas på.

Och jag hoppas ni mår bra.


Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

VERKLIGHETEN

Hallå mis caballos pequeños.
Det har varit lite tyst igen, I am so sorry. Men jag har inte... mått så bra? Tror jag? Har känt mig lite vinterdeppig, fast mitt i juli. Men det är okej! Det får vara så ibland.

Men mitt i detta vakuum tog jag två väldigt bra selfies. Hurra för mig. Är orimligt trött på turkost hår, men alltså, den GÅR inte ur. Har blekt två gånger (dumt, jag VET), men ska prova en c-vitaminkur. Pray för mitt hår. Än så länge mår det dock bra, bra hårgener.

Aja, under den här tiden har jag förutom att ha tagit selfies hängt på gratisfestival. Vet ni. 1/10 får Putte i parken av mig. Vi ses inte nästa år, OM inte någon jag är kär i blir bokad. Men alltså, Putte i parken i år var som en vargtröjemarknad på vischan. + ölen var JÄTTEDYR.

För det mesta har det sett ut såhär. En person + en katt jag tycker om.

Och den här bilden togs på mig. Jag ser ut som någon som gillar macarones väldigt mycket. MEN, denna bild gav mig en lägenhet!!! Flyttar in om mindre än tre veckor. Får bo SJÄLV. Ha MINA saker. Inte förhålla mig till NÅGON.

Tack för mig.
<3 <3 <3



Likes

Comments

FOTO, VERKLIGHETEN

Sitter as we speak på ett gammal tåg påväg hem till Värmland. Det är magiskt, jag sitter ensam i en kupé (som i Harry Potter) och har öppet fönster. Det blåser satan i den här lilla kupén. Som att åka båt minus rädslan för att man glömt bort hur man sommar eller att man kommer bli uppäten av en muterad gädda. Lyssnar på Limdahls "Neverending story" och försöker få ordning på mitt liv, låtsas att jag är Bastian på Falcors rygg. Att vara vuxen verkar bestå av struggles med viktiga saker och att sen ta en paus och försöka få ordning. Kris och rehab.

Jag har gått in i semestermode. Batterispar. Målar, dricker pepsi och spelar Sims. Åker ut till sjön och sitter i tystnad. Går runt, tar kort. Klappar katter. Sover.

Att komma tillbaka till sin hemort är så märkligt. Som att åka hem till sitt ex efter ett ugly breakup för att hämta en tröja. "Hej, ja, tack uhmmm hoppas allt är bra jag ska nog gå nu, hejdå". Så känns det att vara hemma. Självklart fint, att träffa alla man tycker om, att vara med sin familj, men allt annat har förändrats. Det är inte samma plats. Som att exet blivit en annan person, fast man en gång visste att man kände hen ut och in.

Det kanske egentligen är jag som är någon annan nu.

Likes

Comments

VERKLIGHETEN

Nu i studenttider känner jag för att vara lite nostalgisk och take a trip down memorylane till för fem år sen, när jag tog studenten. Jag har inget problem med mitt gymnasiejag whatsoever, jag var snäll, lagom gullig, optimistisk och en fröjd i livet. Det var senare det gick utför och livet ledde till den lilla pessimistiska låtsasvuxen jag är idag. Eller ja, senare och senare, det gick väl åt helvete direkt efter att jag grät i tre timmar efter utspringet och kom försent till min egen mottagning. 

Ack, gymnasiet. Bild och form. Sundstagymnasiet. Såg att någon som började följa mig nyss går där, EYO. Hälsa alla lärare att jag saknar dem och att jag ställer ut i Karlstad snart och kommer GRÅTA om de inte kommer. 

Jag var full på festival och skickade det här vykortet till min mormor! Hon blev jätteglad. Det satt på hennes kylskåp jättelänge.

Jag såg ut såhär, och någonting i min ögon säger mig att jag inte mår så bra här. Cirka en månad efter studenten.
Sen flyttar jag till Årjäng och pluggar på en folkhögskola. Samtidigt går in i en djup depression och åker hem till mina föräldrar varje helg för att gå på krogen för att jag inte orkar hantera hur tyst det är i skogen.
Men delar ateljéplats med en av mina närmsta vänner! Som fortfarande är en av mina närmsta vänner idag! Rebecca Black. Hon är bra och cool och snäll.

Sen såg jag ut såhär och dreadsen är väl inget jag är stolt över, men jag visste inte vad cultural appropriation var då.

Målade mitt första stilleben och typ... första gången jag faktiskt vågade måla på riktigt trots att folk var runt mig.

Bästa som hände det här året efter studenten var att jag blev bästis med andra Rebecca som är min bästis 'till this day!!! Kolla gulliga vi va!!!

Jobbigt år på många sätt. Men det blev bra tillslut ändå. Visade den här bilden för min partner och han ba "varför är jag ihop med dig?" Kan väl inte jag veta, skyll dig själv.

Likes

Comments

VERKLIGHETEN

Great things are upon us. T.ex. min STORA KRIS. Vet inte varför jag gör såhär mot mig själv. Vet inte varför jag måste göra allt och att det tillslut kommer leda till att jag gör ingenting för att jag kommer VARA DÖD. *ler*

Aja. Kommer trilla ner i helvetesgapet inom en snar framtid men i might as well look good while I'm doing it. Den här dagen såg jag ju ändå helt ok ut! Men glömde visst hur man öppnar ena ögat, men vad är en bal på slottet.

Tatuerade Johannas rumpa häromdagen och det vart cute.

Men, åter till ämnet. Min kris. Min stora kris. Min stora sorg. I klassiskt Miranda-manéer sitter jag här i soffan och är allmänt konfunderad över vad mitt nästa steg blir. Är fortfarande bostadslös, vet inte riktigt hur min höst ser ut än, vet inte riktigt vart jag ska och allt är överlag lite luddigt.

Lökig bild på mig själv när jag är glad ändå, fast det är knasigt just nu.

SÅ jag löste det på bästa sätt. Ska ha klubb snart igen och utställning, flytta hem till Värmland för rehabilitering och projektstart. Lite andra projekt som jag ska hålla hemliga en stund till (typisk BLOGGARE va).

I'll keep you updated. Har semester HELA JUNI Å JULI. Kommer ha mycket för mig och mycket att berätta. 

Likes

Comments

KONST
På skolans vårutställning fanns det en tom ateljé. Jag, Johanna Wernerheim och Sullyvan Rosen tog den. Vårt projekt kallas "innovativ infektion" och handlar om hur man som kvinnlig konstnär (i en mansdominerad bransch) måste hitta nya lösningar på att få synas, för att få finnas, för att få infektera. Vi ville ha platsen så vi tog den. Jag ställde ut screens från min film och en målning. De rosa målningarna och den äckliga blobben är Johannas och printsen är Sullyvans.

Dålig bild på mitt verk. Har ingen kamera att dokumentera med.

Likes

Comments

KRÖNIKA

First things first. Nu ska vi vara helt ärliga här. Det här inlägget börjar jag skriva innan jag faktiskt påbörjar något, för att ge er en inblick i hur en konstnärlig process kan fungera, och för att försöka förbättra min egen process. I och med att jag nästan aldrig lyckas färdigställa något, utan fastnar i en slags trotsålders-period, ett melankoliskt träsk likt träsket i "Neverending Story" som man sjunker ner i om man tappar hoppet och sen DÖR MAN. Okej, vi pratar inte mer om det.

Tillbaka till ämnet. Att påbörja och färdigställa ett verk. Så som jag jobbar då, alla gör olika. Men om du liksom jag vill jobba med realism så är det här min guide till dig. Helt utan censur. Ni bör ha ett hum om hur jag är nu. Uppmanar till fusk, öppnar upp mig, visar allt fult. Här är inget på låtsats. Så här ser jag till exempel ut när det här inlägget påbörjas.

Tänk på att jag använder ett exempel i den här "guiden". Använd inte mitt. Eller ja, det får ni väl göra om ni vill såklart. Men det är inte tänkt att ni ska utgå från det och att det är en guide till det här verket, så att säga. Det är bara ett exempel på hur en tanke kan gå till en idé till ett verk.

1. Att hitta en idé.

Mina idéer dyker upp lite här och var. Ofta brukar det handla om att jag börjar filosofera (eller poesisera, det är inte ett ord men ni förstår vad jag menar). Och sen växer något fram. Nu när jag börjar skriva har jag ingen konkret idé. Inget mästervärk väntar på att få krypa fram genom fingrarna och göra mig till en riktigt odräglig jävel. Skulle kunna säga att "jag inte har någon inspiration", men hörni! Det är ingen ursäkt! Kom på något. Gräv lite. Vänta inte in idén till ert mästerverk. Nu återkommer vi ju till det här med artists block. Men våga vägra artistblock. GÖR NÅGOT BARA. Låt det bli skit. Låt idén vara töntig, liten, konstig, vad som helst. Är du tveksam, gör det. Är du orolig kring idén, eller om den väcker ett obehag i dig? Då ska du definitivt göra den. Push your limits.

Häromdagen satt jag och googlade på "100 most beautiful words" for no apparent reason och snubblade över ordet "hiraeth" som betyder typ "nostalgi över någon/något som inte längre finns, eller aldrig funnits" och det är nu mitt nya favoritord. Så självklart måste jag få in det i mitt arbete (och alla andra arbeten den närmsta framtiden) på något sätt.

Mer storslaget än så behöver det inte vara! Där börjar vi. Självklart behöver man inte börja med ett halvcheesy ord man hittade i en buzzfeedlista, men kanske en bild, kanske en låt, kanske något man hör någon på bussen säga, kanske den konstiga fläcken på golvet i duschen, det spelar inte så stor roll. Men ta något och gräv i det tills ni börjar hamna rätt.

2. Utveckla sin idé.

Ska försöka kartlägga min tankeprocess här nu, hiraeth (nostalgi för någon som inte finns) > vardagsmelankoli > ensamhet > känslan man får på en söndagsmorgon när allt är helt tyst och solen lyser in bakom gardinen och det flyger dammkorn i solljuset. Fattar ni vad jag menar? Spelar inte så stor roll, men jag har något jag försöker fånga. Fortfarande inget storslaget, men det räcker så. Tåls att nämna att det är söndag, solen har lyst igenom persiennen lite och jag är lite bakfull = söndagsmelankolisk.

Är detta bökigt och svårt? Kolla runt på pinterest, tumblr eller weheartit. Eller kanske instagram. Typ wikipedia-effekten! Klicka er runt och se vart ni hamnar. Har du hittat ett ord, eller en mening, eller en bild, fundera lite kring det. Varför fastnade du för det? Speglar det dig som person? Eller känner du bara att det lät coolt och vill jobba med det? Låt det vara aslökigt, pretto eller fånigt, du behöver ändå inte berätta om idéen för någon. Låt det var som det är bara.

Här skulle man kunna göra en mindmap för att förenkla tankarna. Men jag hatar mindmaps sen jag fick underkänt på "hur man gör en mindmap" i högstadiet. Mina tankar var tydligen alldeles för osammanhängande. Hur nu det är en grej? VAD FAN THOMAS. Ja, nu släpper vi det.

Att utveckla en idé till något som faktiskt känns viktigt eller intressant för en själv är ASVIKTIGT (för mig iallafall). För att göra en snygg målning, ah visst, det är väl kul och sånt där. Men att göra en målning som känns intressant och viktig??!! JAJE SA MAJE.

3: Förarbete, skissarbete, fotograferande av referensbild.

Eller "att få en idé till att bli en bild och skapa sitt underlag."

Min lärare kritiserade mig lite halvhårt/halvseriöst på mitt senaste ateljésamtal, bör nämnas att jag kanske yttrade orden "MEN SÅGA MÄRÅ" med utmaning och självhat i blicken. Han sa "MEN MIRANDA, MÅSTE DU KRÅNGLA TILL ALLT OCH FÖRSÖKA VARA SÅ STORSLAGEN???? DOKUMENTERA DIN VARDAG BARA" Jag ba wow ta det lugnt Peter.

Så när jag satt bakfull i soffan en söndag (åter till den tidigare nämnda vardagsmelankolin) med Isak sätter jag mig plötsligt upp och utbrister "Nu ska vi fota dig. På med långkalsonger." Sagt och gjort. Peter, jag lyssnade på ditt råd. Och bilden blev perfekt till hiraeth-idéen. (OBS. Det är inte bilden ovan som kommer målas av, men det är en bild från samma *pHoTo sEsSiOn*.

Hahaha, en gång skulle jag fotografera Johanna + hennes pojkvän. De hade då precis lärt känna varandra, så jag gjorde det enda rätta. Tvingade dem att stagea ett break-up som jag skulle fota av. Erik skulle inte ha någon tröja på sig och sitta i min säng och äta mackor. Johanna skulle se ledsen ut och röka i änden av min säng. De hade precis börjat smådejta. Det var andra gången jag träffade Erik och det var en så otroligt obekväm situation. Fick muta dem med kaffe för att det skulle kännas bättre. Det här skrattar jag fortfarande åt med mitt mest sadistiska skratt ibland. Målningen blev inte bra och åkte i soptunnan och de gjorde allt i onödan. Vilket jag skrattar ännu högre åt.

Så som sagt, vänner = easy targets.
Men var beredd på att de kanske kommer be dig göra samma sak i framtiden. Jag åkte till exempel dit för ett tag sen. Fick bli plåtad i trosor och sneakers. Mina bröst fladdrade i vinden och Maja stod högst fokuserad och nöjd bakom kameran och jag insåg att det här är det närmsta jag någonsin kommer en American Apparel-reklam.

4. Bildbearbetning och projicering.

Hnnnfggggghhhh. Detta är mitt absoluta hatmoment. För man är så nära the best part. Men så långt borta. So far away, but still so near. Åh gud det gör så långt att nått så nära kan va så långt bort. Und su weiter.

Jag vet att många konstnärer photoshoppar bilderna tills att de är exakt så som de vill ha dem, det pallar inte jag. Fy vad tråkigt. Lite "magic" (förlåt) får väl ske på duken. Gör vad ni vill, strunta i det här steget, skissa upp på frihand, hoppa av guiden, nä men ni fattar. Jag projicerar alltid för att få rätt proportioner från börjar (time is money u guuuyiiiz, nä, jag är bara så himla lat).

5. MÅLA Å FÅ HYBRIS
Ahhh, the best part. Kan skriva en lång jäkla text om "hur man målar" men alltså, det spelar ingen roll vad jag säger eller tycker. Ni får hitta ert sätt att måla på själva. Det enda jag kan säga är att vattenbaserad oljefärg är SÄNT FRÅN OVAN och Jesus dog på korset för att vi skulle kunna använda den. Förlåt. Jag ska inte skämta om Jesus igen.

Skit i det. Måla på, gör vad ni vill. Kolla klipp med Bob Ross på youtube om det är er grej. Tänk bara på en grej. Ska ni blanda akrylfärg och oljefärg. Akryl först. Olja sen. Aldrig tvärtom. DÅ PAJAR DET OCH HELA LIVET ÄR FÖRSTÖRT.


6. Få en existensiell kris.

Ni kanske har turen att slippa undan dessa överjävliga kriser. Men det gör inte jag. De kommer som ett brev på posten med varje målning. Som att man helt och hållet glömmer bort vad man gör, varför man gör det, vem man är och varför man skickade ett brev till killen man var kär i på lågstadiet.

För mig är det oundvikligt, det händer med varje målning. Slipper det när jag tecknar, fotograferar, gör allt det som går lite fortare (jämfört med mina målningar). Men så fort det är ett större projekt smyger den existensiella ångesten sig på. Jag vet inte varför, men de flesta jag känner som skapar upplever samma sak.

Det är väl något med den stora kraftansträngningen, koncentrationen och allt att i grund och botten handlar om sig själv. Ens teknik, ens förmåga, ens idé och hur väl genomfört det blir. SÅ JAG BESTÄMDE MIG FÖR ATT VINNA ÖVER DET, (efter att det brutit ner mig totalt och jag sett Neverending story 5 gånger på en helg.)

För det går över sen. Låt det ta sin tid bara.


7: Färdigställa målningen.

Svår grej tycker jag. För man måste "sätta punkt". Man ska inte överarbeta saker och ting har jag fått lära mig. Men det är så himla knepigt. "Hur vet jag om den där koppen har rätt färg nu då? Ska jag tänka om? Ska jag måla över? Ska jag hoppa av skolan och bli ekonom?". Nä fuck it, låt det bli som det blir. Sluta när det är färg på hela ytan. Eller fortsätt. Låt duken täckas av 100 LAYERS OCH LÅTSAS ATT DU ÄR EN YOUTUBEPERSON. Sluta när du är nöjd, och tillåt dig själv att vara nöjd.

Vänta. Jag säger det igen.

Tillåt dig själv att vara nöjd. (!!!)

Tack för mig. Puss och lycka till.

Likes

Comments

FOTO

Såhär fint ljus var det en morgon precis när jag vaknat. Rosaröda gardiner är en bra grej om man vill ha fint ljus.

Likes

Comments

KRÖNIKA

Jag har ett tips. Det är ett bra tips. Tycker jag iallafall. Det förenklar mycket, det är svårare att få en artists block och den har en inbakad ursäkt till en själv.

Jag har lite lätta kleptomaniga drag. Går på jakt i alla släktingars garderober och tar kläder (har en viss förkärlek till hur kläder är ett av få sätt man kan få känna någon annan när de inte är där fysiskt, kläder står mycket för någons identitet, tex spraya håret turkost och klä dig endast i gråskala och whopido så är du jag). Lång parentes. Sorry.

Iallafall, kleptoman-jag. Jag tar folks kläder, jag har kvar saker från alla jag någonsin älskat (eller för att säga det på ett mindre romantiserande och snyggt sätt: JAG SNOR MINA EXS GREJER!!!), jag lämnar inte tillbaka saker, jag skriver ner sånt folk säger osv. Låtsas INTE som att du är bättre och inte gör så.

Men, man kan även använda sina kleptomaniga drag genom att vara en KREATIV KLEPTOMAN. Haha! DIDN'T SEE THAT COMING DID YA. Yes you probably did för det står skrivet i rubriken. Kinda ruined the surprise.

Jorå. Alla gör det här. Alltså alla. Man måste bara lära sig:

1: göra det på rätt sätt
2: dölja sina spår
3: förlåta sig själv


:--) (obs punkt 2 och 3 är skämt)

går på utställning och funderar på hur jag kan sno det här

Såhär gör man. Ta något du gillar, gärna en person som inspirerar dig. Vi kan utgå från mig. Jag målar och skriver, mina inspirationskällor är Tracey Emin och Karin Mamma Andersson. Så vi ska nu göra research. Leta vidare efter vad dina inspirationskällor inspireras av (tips är att inte rota i typ Lady Gaga som säger att hon inspireras av fullmånen). Tänk att samla dina idoler, och deras idoler och kanske deras idoler och vips, du har summan av vad du inspireras av och i många fall vem du är. Om du liksom jag endast identifierar dig med din konst.

Såhär till exempel. Kanye West samplade (fint ord för stöld) Daft Punk i sin låt "stronger", Daft Punk samplade från Edwin birdsongs låt "Cola bottle baby" i sin låt "harder better faster stronger".

Kanye <- Daft punk <- Edwin Birdsong

PS. inspireras är bara ett annat ord för STÖLD, att gräva i vad man gillar brukar kallas RESEARCH, för att folk inte vågar erkänna det. DS.

Att stjäla från EN konstnär är att kopiera, det är liksom, inget coolt i det. Men att ta från flera och göra som ett eget litet collage med ens egen prägel är att göra något nytt. Imitation är inte flattery. Men, att se något och inspireras och göra något bättre själv, DET är smickrande. Alltså när jag fått höra att någon inspirerats av mig (hänt typ ett fåtal gånger i mitt 23-åriga liv, och då KISSAR JAG NÄSTAN PÅ MIG, för det är så fint)

Vid ungefär det här laget kommer du nog också inse det faktum att originella idéer inte existerar och att alla nyskapande idéer redan är gjorda. Skönt va? Pressen kring att vara "något nytt" och "att göra något som aldrig gjorts förr" dog just.

Tänk filosofi. Alltså, att läsa om filosofi. Att läsa andras tankar och idéer, sen läsa någon annans, samla de grejer du håller med om och ta bort det du inte håller med om. Sen tänka och filosofera själv utifrån det. Det är en enkel förklaring av kreativ kleptomani.

För ett tag sen lyssnade jag på creepypodden och hörde frasen "let's not meet", hajade till, och ba *im just gonna....take this", skrev ner det i min skissbok och nu är den en del i något annat. Jag har redan nämnt det här någon gång, men sKIT I DET.

Jag hörde någon gång, någonstans, men minns inte var, en teori kring tid. Det fastnade hos mig, sen dess tänker jag bara på tid. Alla mina idéer handlar om tid, även om det är indirekt. Jag KAN INTE fly från det. Min ångest och mina rädslor baseras även dem på tid. Alltså har jag omedvetet sett, hört eller läst något, och sparat det i huvudet. Omedveten stöld.

Hahaha, sitter du nu och tänker "man kan ju inte bara sno, fan va lortigt Miranda" så ska jag säga dig något sweet summer child. Alla snor. Att förneka det är liksom, ingen idé. T.ex. Picassos kända citat (som han säkert snott) "good artists copy, great artist steal". Håkan Hellström snor ju allt och ALLT från ALLA. Han ligger dock där och väger lite på gränsen för vad som är ok då han faktiskt tar texter rakt av. Imitation är inte smickrande. Hata mig inte nu Håkan-fans.

Sista grejen vi ska prata om idag.

För att landa lite i det här och vara lite seriösa. Kreativ kleptomani måste grundas i ett genuint intresse av att skapa. Och att skapa för sig själv. Att stjäla för att lyckas bli "något" eller att tro att man blir lite coolare och creddigare i att "vara konstnär". Det är töntigt. Det är att försöka sola sig i någon annans glans. Tänker du så? Gör du så? Då kanske du bör reflektera lite över varför du är där du är. Så länge du verkligen älskar det du gör, och känner att du hade fortsatt göra det även om ingen kunde se, go ahead. Jag hejar på dig!

TIPS. Köp, låna, läs boken "Steal like an artist" av Austin Kleon, finns även ett ted talk avsnitt om det här. Se det. Det känns bra efteråt. Jag har alltid boken i min ryggsäck för att påminnas lite om det. Ps. META, jag skriver ett inlägg om att stjäla idéer och idéen har jag stulit från en bok som handlar om att stjäla. HEH.

TIPS 2: Dokumentären "Everything is a remix" (som Austin Kleon stulit från HEH). Första delarna är kul, sen blir det tråkigt, det enda jag snappade upp är att Steve Jobs hatar android. Men det börjar bra!

färdigkleptomanad och kan jobba själv :-)

Slutsatser:

1: Kreativ kleptomani skadar ingen, det är inte pinsamt. Var öppna med vad ni inspireras av och hur ni tänkt. Det om något är modigt. Att visa att ens idéer kommer någonstans ifrån, och inte "tagna ur tomma luften". Det är faktiskt fint och låter folk komma närmre ens konst, jag älskar mina klasskompisarna konst. För jag får lyssna när de förklarar hur de tänkt. Jag blir insläppt och kommer närmre och älskar det.

2: Att kopiera är inte smickrande. Sno inte från en person. Om du inte vill skriva fan fiction.

3: Fritt fram att skamlöst stjäla från mig. Det är bara kul om ni lyckas göra något bra utav det. Då blir jag stolt.

Happy stealing!
(Alla bilder i det här inlägget har jag stulit från Johanna :-) )

Likes

Comments

Tack så himla mycket för all fin respons på förra inlägget, blev helt rörd av alla meddelanden och alla som kom fram in person och berättade att de uppskattade det. Så fint. Satt med min partner i typ en timme och bara:

I don't deserve you guys. Skoja. Alla förtjänar allt bra de kan få. Love and affection.

Påtal om love and affection så är det här en person jag är kär i. Soft att vakna av att nån sitter på ens ryggen och petar en i nacken.

Upptäckte en dag att tidigare nämnde gulliga person satt T-SHIRTAR på kuddarna. Jag sover gärna med cirka fem kuddar. Men det fanns inte tillräckligt många örngott. Så det blev t-shirtar. Reaktion på detta: se bild 1.
Nog med cheesy nu. Måste tänka på min image.

Gullig person nummer 2 i mitt liv som typ, inte kan resa sig? välter? Jag vet inte

Ja, jag antar att ni förstår att de förra inlägget var 95% till mig själv. Och jag mår mycket bättre nu! Efter att jag satt det på papper kunde jag bara sitta och andas ett tag. Så jag har haft en mysig och lugn helg. Köpte ett paket kokosbollar och åt alla själv och drack en liter vin. Det var som att vara på rehab.

Alla stora projekt ligger åt sidan för tillfället, då jag fortfarande känner mig bräcklig och stresskänslig. Alla projekt FÖRUTOM HOBBYPROJEKTEN. 

1: skriva lite varje dag
2: göra ett zine med foton för att bli bättre på att fotografera
3: köpa ett nytt ritblock och rita vad jag vill
4: köpa akvarellfärger (mina försvann mystiskt någon gång) och papper som är mindre än mina standard målarmått.
5: skriva en ny låt
6: tvinga nån att starta band med mig igen
7: starta ett nytt konstkollektiv

HOBBYS LIKSOM. Bra nu i sommar när jag inte har skolan längre.
Nu tänkte jag på att skolan kommer ta slut och började gråta. Typ.
Med det avrundar vi.

Likes

Comments