Skola

Solens halvsvaga sken speglas i det inoljade matbord där mina matteböcker ligger uppslagna och jag suckar tungt. Hela kroppen vibrerar av den mastiga och hopplösa utandningen. Från mattebokens glansiga papper blänger grafer och ekvationer på mina sömnigt kisande ögon som tåras av gnistrande solsken och det stagnanta stoftet i luften. Dammkornen, som annars går obemärkta förbi, fångar mitt intresse genom sitt stillsamma och ointressanta skimmer. Idag framstår partiklarna som gyllene stoft som förtjänar min fulla uppmärksamhet. Att säga att jag är lättdistraherad efter fyra timmars sömn är en underdrift. I datorns svarta spegelbild ser jag en halvdöd tonåring med munnen öppen i en stor, ljudlös gäspning. Genom avgasdiset släpper fönstret igenom ett stickande solljus vars ljuskägla för mina tankar bort från logaritmer och derivator. Istället färdas jag framåt i tiden till varma och lediga dagar; de bleka strålarna smeker min blekare hud och får det avlägsna sommarlovet att verka nära i tid och rum. Mina solvarma kinder väcker ett försiktigt hopp om en tidig vår, en utopi som släcks skyndsamt och obarmhärtigt av den råa kyla som letar sig upp genom parketten när solen går i moln. Suck. Svensk vinter med tropiska drömmar är tuff. Svensk vinter med hoper av plugg är fruktansvärd. Jag har blivit välsignad med det bästa av två världar. Suck.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Moks liv, Utlandet

Hej!
Efter en solig heldag vid poolen med X antal brända ben delade vi in oss i förrätts, varmrätts och efterrättsgrupper. Vi bestämde rätt, handlade ingredienser och lagade maten. Fem timmar och tolv halloweensminkningar senare hade vi tryckt i oss bruschetta, grillade grönsaker med halloumi och slutligen slutty brownie med vaniljglass. Så himla gott.
Men till det roliga:
Illamående och med magkrämpor gick jag och Meja på en snabb promenad i den lilla byn vi bor i. På väg ner för en backe ser vi en kille i 25-årsåldern kliva ur en vit sportbil. Meja utropar hur "jäävla snygg" han är men jag svarar att njae, så himla snygg var han inte. "Jo, skitsnygg!" envisas hon när vi går förbi, och fortsätter "Och den där bilen gjorde honom ju ännu snyggare!" Jag mumlar något lite halvt medhållande och vi svänger in till ett hål i väggen som säljer frukt och lite allt möjligt, sådär som utländska småaffärer gör. Vi tittar runt och fingrar på allt och efter någon minut sticker Meja ut huvudet genom den öppna väggen och hojtar: "Han står precis runt hörnet!!" Jag skrattar och exalterad fortsätter hon fnissande: "Gud, jag blir alldeles fnittrig." Ett ögonblick senare kommer han in i affären och ska försöka komma förbi oss i den trånga gången. "Ursäkta mig, damer," säger han leende. På svenska.
Jag och Meja tjuter av någon sorts skräckblandad förtjusning och kubbar därifrån. Hur mogna är inte vi? Och hur pinsam var inte situationen? Vi skrattade hela vägen hem. Älskar kvällspromenader utomlands.
Kram

Likes

Comments

Moks liv, Utlandet

Godmorgon!
För 38 timmar sen landade vi på en liten, liten ö mitt ute i havet. En halvtimme senare satt vi i minibussar och sjöng med till gamla låtar och strax efter midnatt stod vi vid en mörk pool och väckte alla grannar med spända rop.
Nu har vi väckts av en tupp, handlat i en maltesisk mataffär, promenerat, fotat, ätit glas, badat och sagt "vi är här" alldeles för många gånger, alldeles för exalterat.
Kram

Likes

Comments

Moks liv, Utlandet

Sitter med laget på Arlanda och blickar ut över Starbucks glänsande träbord. Vi skvallrar, taggar och dricker svindyrt kaffe. Taxfreen har vi redan gått igenom och det enda som återstår är en timme av väntan innan boarding, sen är vi på väg. Mot Maltas sol och regn istället för Stockholms. Mot en vecka utanför verkligheten med mina bästa kompisar. Jag tror och hoppas att detta lov blir grymt!!
Ha det braaa

Likes

Comments

Tankar, citat & motivation, Höst

Jag vänder ansiktet mot molntäcket som täcker kvällshimlen och låter regnet strila nedför mina rosiga kinder. De små dropparna forsar ner i det gula ljuset av gatlyktorna som står i alléer längs grådaskiga gator. Jag snurrar runt och låter vinden piska min hud med våta slag samtidigt som jag blundar och tänker hur bra livet är egentligen. Riktigt jävla bra. Trots den knivskarpa smärta som kylan sätter i mina händer, trots den ilande ångesten över skoluppgifter, trots alla små brister i min vardag, så är jag så fruktansvärt lycklig. Molnens tårar får mig att glömma all sorg och när jag öppnar ögonen ser jag bara hur vackert de gyllene löven blänker i kvällsdunklet. Jag känner bara hur uppfriskad blåsten gjort mig och jag inser hur lyckligt lottad jag är som har en varm lägenhet att komma hem till. Tänk vad regn kan göra med ens själ. Tänk vad livet är underligt.

Likes

Comments

Moks liv, Recept

Hej!

I morse vaknade jag ensam hos mamma, utvilad, och bestämde mig där och då för att idag skulle jag vara duktig. Herregud, hur många gånger har man inte sagt det när man slår upp ögonen men ändå fastnat framför serier, träffat kompisar eller ätit hela dagen istället för att vara produktiv... Men idag lyckades jag på något vis klamra mig fast vid den motivation jag vaknat med, och redan strax efter elva hade jag promenerat från Fridhemsplan till Lindhagen och satt mig framför historieboken igen.

Jag lyckades hålla ett bra fokus i flera timmar, ett ovanligt fenomen på söndagar för mig. Ändå blev jag inte klar med det jag ville bli klar med innan det var dags att äta inför matchen. Det jag slängde ihop blev så sjukt gott, här kommer receptet:

Koka upp 2 dl havregryn, 3 dl mandeldryck och lite salt i en liten kastrull på låg/medelhög värme, låt puttra under omrörning tills gröten har önskad konsistens. Jag tycker om lite lösare gröt, men har hört många som tycker den ska vara fastare så gå på känsla. Skär upp en halv banan och servera gröten med banan, frysta blåbär, kvarg och kanel. Hur gott som helst.

När jag ätit och packat ihop alla basketgrejer var det dags att styra mina steg tillbaka till Fridhemsplan för att möta upp laget. Vi åkte tillsammans till Lidingö för att spela match mot- you guessed it- Lidingö. Ni som har koll på division ett kanske också kan gissa att vi fick rätt mycket spö. Hrm. Får nästan rysningar. Ibland blev det trist stämning på bänken, men jag tyckte ändå att vi lyckades skratta bort förlusten ganska väl. 

När jag kom hem gjorde jag bl a scrambled eggs, också det fruktansvärt gott, och duschade. När jag klätt på mig var det ut igen, för en helt fantastisk höstpromenad med Frida. Kvällsluft, regnluft, höstluft- jag tror aldrig mina lungor varit så rena som nu.

Efter ett snabbt kvällsmellis ska jag nu krypa till kojs- imorgon blir det plugg och jobb så det ryker om det! Kram

Likes

Comments

Höst, Moks liv

Hej!
Idag började jag dagen med en stor frukost framför datorn. Jag brukar inte köpa kläder och smink online men jag har blivit så sugen på stickade klänningar och lite diverse annat att jag klickade runt på safari i säkert någon timme innan jag styrde klicken mot historiedokument och tog upp den två kilo tunga historieboken. Efter en timmes halvfokuserat irrande på drive kom ett mycket välkommet samtal från Tilde. Ytterligare en dryg timme senare satt jag vid hennes köksbord och pluggade medan duggregnet smattrade ner från den grå himlen mot fönstret. Eftermiddagen som följde var full av härliga samtal, satsiga selfies och varma drycker.
När Tilde skulle jobba gick jag hem till pappa för att lämna hans datorladdare, för att sedan vända och komma hit till mamma där jag såg en film och åt middag. Vid åtta kom Ebba och Fanny, och vi har nu pratat och myst framför popcorn och film i flera timmar. Hur härligt som helst.
Lördagar blir inte mycket bättre, kram

Likes

Comments

Moks liv, Tankar, citat & motivation, Tips

Hej!
Somliga har lätt för att somna medan andra är som jag och kan fundera över livet och döden i timtal innan John Blund strör sand i ens ögon. Jag vet inte vad den skillnaden beror på. Kanske är det någon sorts disciplin över tankegångarna i huvudet, kanske är det hur stabil man är psykiskt, kanske är det hur frisk man är. Jag har verkligen ingen aning.
Något jag på senare tid börjat göra när jag ska somna är att jag försöker (notera att detta inte är vetenskapligt eller ens i närheten av objektivt) samla hela min hjärnaktivitet i någon sorts suddigt, glödande klot. Det sätter jag mig in i och i det vandrar jag då genom det otydliga tankeuniversum som min hjärna består av. Det är mörkt, mörkare än något annat jag sett, med ljusglimtar av idéer och känslor som bländar mer än den starkaste sol.
På detta vis far jag väldigt flyktigt genom alla mina djupa frågor och dilemman och huvudet kittlar lite av ansträngningen, som samtidigt kräver att jag slappnar av helt och hållet. Jag måste släppa alla mina tankar för att kunna hamna i klotet. Processen är ganska meditativ, och fungerar nästan varje gång.
Sov gott!

Likes

Comments