Header

Det här inlägget är vad jag antar kan bli provocerande för vissa och kanske till och med lite stötande för andra, men det här är trots allt min plattform och det handlar om mina tankar, åsikter och känslor. Jag har väldigt starka åsikter kring alkohol och rökning i mitt barns omgivning. Alla människor gör precis vad dem själva vill i deras liv och omgivning, men när det kommer till mitt barns omgivning önskar jag respekt gällande min åsikt i detta.

Hata är ett extremt starkt ord och jag använder det väldigt sällan. Däremot något jag hatar är intag av droger med barn i närheten. Därför är det något jag aldrig kommer vika mig på. Jag står hårt fast vid att jag inte vill att någon ska röka eller dricka vid vårt barn. Jag anser att om du har ett kraftigt behov av att dricka eller röka med barn i närheten har du ingen förmåga att se ur barnets perspektiv - ännu mindre ha självdisciplin då ditt behov går före ett barns välmående. Det jag kan acceptera är om någon i sällskapet vill ta ETT glas till maten och kan hantera det - dvs nöja sig där.

"Barnet är för litet för att förstå - skadar inte om vi dricker några glas bara. Jag blir inte annorlunda av det". Barn är inte dumma. Jag själv har haft en fin uppväxt. Däremot har jag vid flertalet tillfällen under min barndom varit i samma omgivning som berusade vuxna - sett både de som blir arga/elaka och de som håller sig "glada". Gemensamt är att alla har ändrats i sin personlighet/beteende, även efter vad vissa skulle anse inte är en stor mängd alkohol. Den som säger något annat har dålig insikt enligt mig. Detta då jag själv redan i väldigt tidig ålder kunde se beteendeförändringarna, även om reflektionerna kring det först började komma lite senare. Jag kan minnas att ju äldre jag blev desto obehagligare upplevde jag det.

Jag själv har ändå som de flesta druckit alkohol och testade redan vid ca 14-15 års ålder (dock aldrig rökt eller testat andra droger), men ju äldre jag blivit desto mer avsmak har jag fått. Har aldrig i hela mitt liv som många andra fått sug efter ett glas vin eller en kall öl. Mitt enda sug drickesväg är mineralvatten (på riktigt alltså - jag kan klunka 1,5 liters flaskor). Vet inte om det jag sett under min uppväxt påverkat hur jag ser och känner kring detta, men troligen. Jag har bara otroligt svårt att förstå varför behovet att dricka runt barn finns. Jag kan ha mer än roligt utan alkohol och skulle aldrig någonsin vilja utsätta mitt barn för en omgivning där alkohol eller andra droger tydligt måste intas för "en trevlig/rolig stund".

Gällande rökning är det något jag alltid varit extremt emot. Kan bero på att jag tycker det luktar otroligt äckligt och det sätter sig i både hår och kläder. Sen dessutom är det inte bara den som röker som får i sig det utan även omgivningen. Visst inandas vi massa andra utsläpp och skit under våra liv, men varför då tillägga ytterligare något som dessutom ruinerar plånboken och riskerar hälsan? Risken för plötslig spädbarnsdöd ökar dessutom vid intag av nikotin (dvs även snus). Här är jag minst lika stenhård som med alkohol gällande att vistas runt mitt barn. Jag vill inte att mitt barn ska utsättas för att någon står och röker bredvid eller bär mitt barn om man stinker rök - punkt.

Jag hatar inte personen i sig som använder droger - utan jag hatar beteendet/handlingen de väljer att utföra. Vilket för mig är skillnad och varför jag inte vill att någon ska tro att jag tycker mindre om personer jag känner som i vanliga fall intar alkohol eller röker. Det handlar helt enkelt om att jag inte vill att min omgivning ska utsätta vårt barn för det. "Det går inte att skydda ett barn från allt" - nej, det är jag fullt medveten om. Kanske var det bra att jag under min uppväxt exponerades för det jag sett. Det kanske idag har lett till vad jag tycker är en sund syn på droger (framför allt i barns närhet). Samtidigt vet jag vilken känsla av otrygghet det kan ge, så nej - därför står jag fast vid mina åsikter gällande hur jag vill ha det med exponeringen kring mitt barn.

Likes

Comments

Jag har någon gång letat efter vanlig pizzasallad i matbutiken när vi gjort hemmagjord pizza, men inte hittat. Kan dock påstå att det går fort att göra den själv lika väl.

Ca 4-6 personer

Du behöver:
0.5 alt. 1 litet vitkålshuvud
1 liter kokande vatten

Till dressingen:
1.5 dl rapsolja eller annan neutral olja
5 msk vitvinsvinäger
0.5 dl vatten
1 msk strösocker
2 msk oregano
2 tsk salt
1 krm svartpeppar

Gör såhär:
Strimla vitkålen med osthyvel och lägg i durkslag. Koka upp vattnet (använde vattenkokare) och häll vattnet över vitkålen, låt rinna av. Rör samtidigt ihop ingredienserna till dressingen. Häll salladen i en skål och ha därefter över dressingen, rör om. Låt svalna innan den placeras i kylen med lock alternativt plastfolie över. Håller ca 5-7 dagar i kylskåp.

Likes

Comments

Igår kväll hade jag svårt att sova pga lite förvärkar. När jag väl somnat vaknar vi vid tvåtiden av att Ester får ett nytt epileptiskt anfall. Denna gång blir det dock tokigt och hon biter tag i min hand. I ren panik försöker jag dra bort handen vilket resulterar i såret i handflatan. Min sambo fick tillslut loss henne från min hand men fick istället själv bett på ett finger.

Efter samtal med Djursjukhuset behöver katten tydligen få flera anfall i månaden för att utredas och eventuellt medicineras. Det är för långt mellan anfallen i det här fallet (förra var i mitten på december). Så var bara att bada och torka Ester som sist. Stackaren vet inte alls vad hon gör under anfallen vilket såklart även veterinären sa. Min underbara lilla katt - världens snällaste och skulle aldrig annars göra något sånt här. Hon är efter och även nu som vanligt (vilket syns på videon) och undrar troligen varför hon får en massa extrapussar av oss.

Vi däremot fick ta en sväng till VC nu på morgonen efter rådgivning med 1177 inatt. Antibiotika och ordination att tvätta såren flera gånger om dagen, med återbesök i nästa vecka.

Nu ska jag fortsätta pussa lite mer på ullbollarna då de imorgon åker till mamma för lite retreat och lugn inför att bebisen ska komma.

Likes

Comments

Har läst klart boken "Att föda" av Gudrun Abascal för någon vecka sedan (TIPS!). Det vanligaste är som sagt inte att det startar med att vattnet går - utan att det kommer lite senare i förloppet, med eller utan hjälp. Finns dock de som startas med att vattnet går, sipprande eller med ett splash. Har ikväll legat och funderat över "tänk om vattnet går" i olika situationer, dock ej på ett ångestfyllt sätt.

Just nu ligger Ester under mitt täcke och katterna älskar att krypa in och lägga sig mellan eller under benen (om de är böjda). Målade upp en rolig bild i mitt huvud hur någon av katterna ligger där och att en fors plötsligt kommer som gör att de flyter ut vid fotändan (haha obs ej troligt). Katterna gillar förövrigt inte att bada så de skulle troligen åka ut vid fotändan med ett vrål och se ut som små spinkiga tussar med stora ögon. Den målningen skulle dock platsa i en humoristisk bok om förlossningar. Ni vet vart ni hörde det först.

Annars då - går in i vecka 38 idag. Har till och från sedan ett par veckor molande värk i ländryggen som ibland går över i ljumskarna och magen, dock mestadels i ryggen den senaste veckan. Har även sedan ca 3 veckor tillbaka börjat få ett tryck högt upp på höger sida under bröstet/revbenen. Till en början som att någon tryckte på ett blåmärke. Intensiteten har varierat och har ibland kunnat lättats av att jag lagt mig på sidan (vilken sida har varierat). Nu har smärtan däremot blivit lite mer som brännande och i fredags kväll blev jag även illamående och kräktes en gång, känt mig lite hängig på det. Igår ringde jag förlossningen för rådfrågning. Lät för diffust enligt dem så alvedon jag tagit 1,5-2 timmar tidigare tyckte de inte hunnit verka så blev hänvisad att höra av mig igen om smärtan blev värre. De uppgav att vanligast orsak är att bebisen trycker och orsakar smärtan (som jag bl.a misstänkte). Enligt barnmorskan jag pratade med har vissa bebisar lyckats sparka sönder revbenen på mamman till och med - mindre najs. Har haft ont även idag, lite mer än igår men jag drar mig alltid för att söka vård av någon anledning. Ska dock till MVC imorgon så tar det då istället tänkte jag. Ser förövrigt fram emot smärtan efter att barnmorskan känt hur bebisen ligger och trycker vid blygdbenet (ironiii). Imorgon ska vi även sammanfatta graviditeten, etc. Nu får den lille snart ta och titta ut.

Likes

Comments

Den här drömrullen eller drömtårta som det även kallas är väldigt god, men samtidigt ganska mättande pga smörkrämen. Det gör dock att den kan avnjutas under en lite längre tid (oftast).

Du behöver:
Till smeten
3 ägg
1,5 dl strösocker
0,75 dl potatismjöl
2-3 msk kakao
1 tsk bakpulver

Till smörkrämen
100 g mjölkfritt smör/margarin
2 dl florsocker
2 tsk vaniljsocker
1 äggula

Smaksätt smörkrämen med eventuellt: kokosflingor, vaniljpulver, hallon, etc.


Gör såhär:
Sätt ugnen på 250 grader (ej varmluft). Vispa ägg och strösocker pösigt. Blanda potatismjöl, kakao och bakpulver. Viktigt att se till att det inte blir klumpar i mjölblandningen (använd mjölsikt om du har). Vänd ner mjölblandningen i äggsmeten och se till att få det jämnt. Bred därefter ut smeten på en plåt/långpanna (30x40) med bakplåtspapper. Grädda mitt i ugnen ca 5 minuter.

Väl ute ur ugnen strör du på strösocker över kakan. Lägg ett nytt bakplåtspapper över kakan (rullar pappret ihop sig testa att knöla ihop det och platta sedan ut det igen). Stjälp sedan kakan så det hamnar på det nya bakplåtspapperet och dra bort pappret kakan gräddats på. Om det är svårt att få bort pappret kan du bara fukta det med en fuktig trasa eller liknande.

Medan kakan svalnar kan du göra smörkrämen. Vispa det mjölkfria smöret och florsockret pösigt. Ha därefter i vaniljsockret och äggulan. Bred ut fyllningen över kakan och rulla sedan ihop. Förvaras i kylen - helst även en stund innan servering om du tänker äta den strax efter den är färdig.

Likes

Comments

Ville bara tipsa om något väldigt gott som går fort när man behöver det. Chicken fingers från Schär finns i frysdisken i välsorterade butiker. Ca 15 stycken i paketet som ligger runt 38:-. De är både gluten- och mjölkfria, smakar som chicken nuggets skulle man kunna säga.

Jag kokade potatis och slängde ihop en sås på majonäs, bostongurka, alpros unsweetened och lite salt till.

Likes

Comments

Ofta kan man läsa hur tjejer i slutet av graviditeten känner att "nu räcker det". Japp, jag är en av dem men jag har känt så till och från sen början. Det är dock inte tyngden, tröttheten eller ryggsmärta som får mig att känna så - för det kan jag leva med.

Tips! Är du känslig bör du sluta läsa här.

Det som gör känslan så stark hos mig är mina mag- och tarmproblem jag så gärna tjatar om. För dem som inte har det här problemet är det nog svårt att förstå hur detta påverkar vardagen. Det är som perioder eller skov som jag kallar det. Perioder kan komma när du känner dig ganska normal, men det är ändå viktigt att hålla hårt i kosten (dvs gluten- och mjölkfritt, inte för starkt, fett eller för mycket socker) för att inte riskera att reta kroppen. Det finns perioder när allt är som värst och då ligger man helst sängbunden, för då håller sig magen relativt lugnare men även för att man blir energilös av skoven.

Under graviditeten har jag haft tre extrema magkrampsattacker. Vi pratar inga "jag har lite magknip och måste springa på toa". Utan vi pratar magkramper så kraftiga att du önskar bli sövd, avlivad alternativt nerklubbad. Det enda som hjälper är ett par tabletter som jag endast får ta i akutlägen enligt läkaren på MVC under graviditeten. Dessa tabletter är annars det som får mig att överleva de jobbiga perioderna.

Det är inte lång tid kvar och många kan tycka att det bara är att bita ihop, men som sagt är det svårt för andra att förstå detta besvär. Jag tappar otroligt med energi av dessa skov (som tyvärr är oftare sen jag blev gravid). För hur ska man trycka ut en unge utan energi liksom? Det är också därför jag verkligen inte vill gå över tiden, vilket såklart ingen vill men jag anser att bebisen inte heller kan må bra av att jag får de här kramperna.

En läkare jag träffat på VC tycker att jag en tid efter förlossningen borde be om en ny utredning än den bristfälliga som gjordes i början på 2000-talet. Förhoppningsvis kanske en ny utredning kan ge mer svar på varför jag sedan 11-12 års ålder till och från haft mag- och tarmbesvär, i perioder så hemska att det enda som hjälpte var morfin. Tekniken har trots allt utvecklats och likaså kunskapen sen dess.

Under tiden får jag fortsätta mysa med bl.a denna herre som mer än gärna håller mig sällskap och även mycket vila pga energilöshet.

Likes

Comments

Jag har hittills inte lagt upp något recept på bröd här, vilket har en ganska naturlig förklaring. Jag har inte lyckats få till det. Att baka bröd med gluten är enligt mig mycket lättare att genomföra än det är med glutenfritt, men denna gång lyckades jag - även om de ser lite bleka ut blev de väldigt goda.

2 stycken

Du behöver:
3 1/2 dl Lailas gula mjölmix
1 dl Pofiber
3 tsk bakpulver
50 g mjölkfritt smör/margarin
2 ägg
1 dl vatten
En nypa salt
Ev. smaksätta med stötta kardemummakärnor, saffran, torkad frukt, nötter etc.

Gör såhär:
Sätt ugnen på 250 grader. Blanda ihop de torra ingredienserna. Tillsätt smör, äggen och vatten. Rör ihop till en deg - alternativt med degkrokar. Dela upp degen i två delar och lägg på bakplåtspapper. Platta ut till runda kakor med mjölade händer - ungefär 15 cm i diameter. Skär ett kryss över varje kaka och grädda sedan i mitten av ugnen, ca 8-10 minuter (beroende på ugn).

Tips! Om du vill att det ska gå snabbare går det att förbereda påsar med torrvarorna i. När det väl är dags tillsätter du endast äggen, vattnet och smöret. Skriv gärna på påsen vad som ska tillsättas och hur mycket, även ugnstemperatur och hur länge.

Vill du blanda ihop smeten men inte tillaga båda kakorna samtidigt, alternativt förbereda till dagen efter går det bra. Blanda ihop smeten och platta ut kakorna på plastfolie och paketera. Klart! Förvara i kylen och ta fram när du vill tillaga.

Likes

Comments

Sigge illustrerar ganska fint hur vår dag ser ut, vårt mode idag är alltså sängläge och bara ta det lugnt. Har känt mig trött till och från de senaste veckorna, men med fem kuddar klarar jag att hitta relativt fungerande sätt att vila och sova på. Den här graviditeten har tyvärr fått mina redan existerande magproblem att tas till en helt ny nivå. Det gör att jag oftare har svårt att planera in saker att göra utan får ta dagarna som de kommer.

Annars - veckan hittills har varit lugn från aktiviteter. Förra veckan var mer hektisk med föreläsningar, barnmorskebesök och informationsmöte. Blev lite besviken på föreläsningen de hade på sjukhuset dock. Visst är det bra att veta hur bl.a rutinerna ser ut just på det sjukhuset, men att i 1,5 timma utan paus sitta ner i en aula fylld med kanske 250 andra personer, varav hälften gravida var ingen hit. Att sitta för länge i sträck ger tyvärr mig (och många andra gravida) ryggsmärta och sen dålig luft på det. Mycket av det som sades hade jag kunnat läsa på deras hemsida. Däremot var föreläsningen på mödravårdscentralen mycket mer intressant ur mitt perspektiv. Även om det var lite upprepningar kändes de 3,5 timmarna mycket kortare än de på sjukhuset.

Vi är nu i mitten av vecka 35. Känslan av nyfikenhet finns på hur bebisen ser ut och kommer vara, men samtidigt en lättare ångestkänsla över smärtan och hur det ska gå både under förlossningen men också efteråt. Jag försöker dock tänka på att de som arbetar vid förlossningen är experter och kan sin sak. Jag tror mycket av ångestkänslorna beror på att det som ska ske är utom min kontroll och inget jag direkt kan påverka. Det viktigaste är dock att inte slå bort ångesttankarna utan acceptera att de finns.

Likes

Comments

Vi går idag in i vecka 34 och denna helg har gått förvånansvärt fort. Igår var jag först ute på lunch med min fina sambo. Vi åt på ett nytt ställe i Haninge Centrum som är inspirerat av 50-talet, Rollers & Bowlers. Jag blev mest glad över att de hade glutenfritt hamburgerbröd och att dressingen var fri från mjölkprotein. Förutom resturang har de en hel del aktiviteter som bowling, rullskridskor, biljard, shuffle board och temabowling.


Väl hemma efter lunchen blev jag överraskad av att det var nära & kära här och att hela lägenheten var pyntad för babyshower. Min fina mormor var även med och hade bakat en del och till och med gjort hemmagjorda praliner för att dekorera bakelserna med.

Jag är otroligt tacksam över vilka fina människor vi har runt oss och för den tid de lagt ner på detta. Vi är verkligen tacksamma och glada för alla fina presenter som vi fått till lillen.

Denna vecka är fullproppad med bl.a besök hos barnmorskan och två föreläsningar. Kommer även bli en hel del vila då kroppen börjar kännas riktigt tung nu.

Likes

Comments