Nu var det ett tag sen jag bloggade igen, men det är faktiskt så himla skönt att få känna sig lite upptagen. Upptagen så att man inte orkar sätta sig och skriva ett inlägg för att dagen varit så fylld av nya intryck och utmaningar som tagit upp ens fokus och energi. Kanske är då man borde blogga egentligen, när man faktiskt har någonting att skriva om, men jag blir lätt så utmattad och trött i huvudet efter jag klarat av eller haft en händelserik dag, så behöver ofta få samla tankarna och bearbeta allting lite först.
Tröttheten är fortfarande kvar och den kanske jag aldrig kommer bli av med helt, men den kan jag leva med.

Livet kommer tillbaka mer och mer och det börjar bli extra tydligt nu. Pratade med min terapeut på kbt-n och vi bestämde att efter sommaren ska jag äntligen få börja arbetsträna. Jag vet, arbetsträna!! Wiiieee!! Ingen aning om var jag kommer få vara eller hur vi ska lägga upp det, men vet att jag kommer få vara med och styra väldigt mycket själv i början, så att det blir en behaglig "övergång" så att säga. Det här är någonting jag verkligen ser fram emot! Arbetsträning betyder ett steg närmare ett vanligt jobb vilket betyder ett steg närmare ett vanligt liv igen!

Har även tagit tag i min musik igen efter många om och men, så nu tror jag faktiskt vi kan börja repa snart och förhoppningsvis spela in min nyskrivna musik så snart som möjligt, mer om det sen!

Nu ska vi alldeles strax iväg på en liten fisketur! Slänger upp en bild från våran senaste, där jag hade hatt, stövlar och hela fiskeutstyeseln på samt mitt nya spö som pojkvännen köpt åt mig! Det verkade fiskarna dock strunta blankt i, inte ens ett napp haha...

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Igår var jag för första gången och hälsade på mina kompisars nya lilla tillskott till familjen, Ellen.
Bara 6 dagar gammal här och en riktig liten goding.

Fick hålla henne sen när hon somnat. Speciell känsla det där att hålla något som är så litet och skört och har typ stl.2 i skor! Livrädd att jag skulle ha sönder henne!

Nu ska jag snart bege mig in till våran lägenhet för lite alone time och för att åter igen sova en natt ensam utan pojkvännen, något jag gruvar mig för, men som är nödvändigt om jag ska fortsätta utvecklas. Tur att jag har min Nanna som fått dispens från att vara bannad från sängen när inte Oliver är hemma hehe!

Likes

Comments

Inte skrivit något inlägg på ett tag nu, men har för en gångs skull haft lite fullt upp att göra.

Jag har mer och mer börjat ta kontakt med människor och börjat socialisera igen, samt börjat våga mig ut ensam i lite otryggare miljöer. Här om dagen var jag faktiskt t.o.m ute på en sommarbar nere vid sjön, med några gamla gymnasiekompisar jag inte hängt med på länge, något som definitivt inte hade varit genomförbart för inte alls så länge sen. Det var självklart en utmaning för mig även nu, men det hjälpte att vi gick ut på en torsdag då det inte var så mkt folk, att det var en utomhusbar och att jag hade gåavstånd hem. Att gå ut i en liten by som denna, innebär också alltid att det finns en väldigt stor risk att man stöter på människor som man för allt i världen inte skulle vilja träffa, ovänner, ex e.t.c. Det här hände såklart även mig den enda dagen om året jag väljer att gå ut typ, haha, men jag hanterade det utan allt för stort obehag, men aldrig lätt sånt där, med eller utan panikångest.

Hur som helst är det skönt att mitt socialliv börjar komma tillbaka. Jag har tidigare inte vågat höra av mig till folk, av rädsla för att behöva avboka så många gånger att de hinner tröttna på mig, men nu på senaste har jag ju knappt behövt avboka, så det har gjort mig modigare och mycket mer utåtriktad igen. Nog för att jag behöver sova ett dygn typ efter att jag väl vågat mig ut på något, för att det fortfarande tar en hel del psykiskt och fysiskt på mig, men det gör ingenting. Allting går före isolering känner jag!

Nu har min kille även åkt iväg till Tyskland för att gå på den årliga Wacken-metal-festivalen vilket innebär nya chanser för mig att öva upp min självständighet igen. Sova ensam i lägenheten, gå ut igen själv igen, vi får se vad jag vågar mig på i mitt nyfunna sociala & modiga liv!

Likes

Comments

I fredags var jag och min barndomsvän Josefine ute och kollade in hamnkrogen i byn! Har varit där ett fåtal gånger tidigare för lääänge sen, men då stället bytt ägare ett visst antal gånger, så blir det väl lite av en ny upplevelse varje gång man går dit och de bytt stil!

Fattiga som vi är, köpte vi våran mat på Sibylla, som vi tog med oss och åt nere i hamnen innan vi gick dit. Inte mig emot då jag gillar Sibylla, tills de bytte ut moset då, det drog ned. Tidigare har Sibylla i Smedjebacken haft det absolut bästa moset, men pga lagar om att alla restauranger måste servera lika mat för att kunna ange det exakta näringsinnehållet osv, så blev de tvungna att byta till det vanliga oätliga moset 😒

Efter maten tog vi oss en liten promenad och sen beställde jag en Cola och Josse en öl. Håller mig från alkoholen tills mina utsättningssymptom försvunnit mer. Har fortfarande problem med illamående och huvudvärk som inte gått över än, så ville inte spä på något så det blev värre.

Hade en riktigt trevlig kväll faktiskt! Upp emot kvällen efter våran promenad hade illamåendet lagt sig lite och det kom en jättemysig trubadur ända från Californien som spelade. Vi var nästan de enda där i våran ålder, så var i princip oss och alla 40-50+, men det gjorde inte så mycket. Vi var ju inte ute för att träffa folk, utan mer för att umgås bara vi, en sista gång innan hon åker tillbaka hem igen.

Jag fick även en trisslott på 30kr av en fullkomlig främling i baren, så det var ju trevligt! Betalade min Cola haha!

Likes

Comments

Har idag varit utan lergigan i ca. en vecka och det känns! Min kropp är verkligen inte sig själv, men det är väl kanske inte så konstigt när man knaprat en medicin i över två år. Nog för att lergigan oftast inte ska medföra några utsättningssymptom, men för mig har den helt klart varit en av de svåraste att bli av med. Det beror säkert också på att jag inte har ersatt den med någon annan medicin, utan bara tagit bort den helt och hållet.

Illamåendet är värst och det kommer och går stup i ett. Värst är det att åka bil eller att stå upp utan att röra mig för länge åt gången, då känner jag mig alldeles matt och svag efteråt. Från att inte kunna sova alls på nätterna har jag gått till att kunna sova flera timmar åt gången, så det är i alla fall bättre. Har också kunnat äta mer, så det verkar som att det går åt rätt håll!

Tills dess käkar jag ingefära, gosar med mina djur, dricker pepparmyntste och försöker göra vad jag kan på naturlig väg för att det ska gå fortare över.

Har ni några tips mot illamående vill jag väldigt gärna höra dem!


Likes

Comments

Igår när vi kom hem från att ha handlat lite mat hittade jag till min stora förskräckelse resterna av mitt choklad-stash utspritt över vardagsrumsgolvet. Har alltid en påse med choklad i väskan eftersom jag så lätt får blodsockerfall, och den hade hade tydligen Nanna hittat och tuggat i sig hela innehållet.

1 kexchoklad, 1 snickersbar och en liten påse med mini-kinderägg hade hon käkat upp, inklusive en stor del av pappret.

Jag ringa akut till veterinären och fick direktivet att åka upp till Falun på en gång, en timme här ifrån, enda stället som hade öppet, hatar att bo på landet i sånna situationer! Inte lätt för mig heller som blir illamående bara jag sätter mig i en bil just nu. På vägen dit hade det självklart inträffat en trafikolycka också som sinkade oss ännu mer, men jag fick inte en panikattack iaf, även fast det var väldigt nära.

När vi väl kom fram, fick Nanna en spruta med kräkmedel så hon kunde tömma magsäcken ordentligt och så en avgiftande kolblandning som vi skulle ge henne sen på kvällen. Skulle dessutom hålla koll på henne var 4e timme under natten när vi kom hem, så haft klockan på larm hela natten.

Nanna verkar dock inte ha tagit någon större skada och när vi kom hem försökte hon t.o.m slicka på mattan för att se om det fanns någon choklad kvar, jäkla hund, lärde sig ingenting haha! Jag däremot har lärt mig att aldrig mer förvara någonting giftigt i matväg i Nannahöjd igen! Hade fruktansvärt dåligt samvete och var så sjukt orolig, men tur att det var ljus choklad iaf, mörk choklad hade varit värre.

Helt slut nu, men så lättad att hon mår bra nu min lilla chokladskrutt ❤️

Likes

Comments

Som rubriken lyder försöker jag sluta med medicinen Lergigan. Har tagit den i över två år nu och bestämt mig för att trappa ut den också när jag ändå håller på att skära ner på mina läkemedel.

Varje gång jag har försökt att dricka ens en droppe alkohol, har bakfyllorna varit fruktansvärda och ibland varat ända upp till två dagar. Har kommit fram till att det måste vara pga Lergiganen. Jag har tidigare år nämligare kunnat dricka helt normalt på den andra medicinen jag har kvar, så måste vara den som förstör!

Det är inte det att jag saknar att dricka mig redlöst full, utan snarare att jag skulle vilja kunna ta något glas vin ibland utan att få sota för det i flera dagar efteråt. Har haft i princip över 2 nästan i princip helt rena år, så hoppas på att jag ska kunna börja socialdricka lite grann iaf nu igen.

Lergigan anses vara en väldig mild medicin, som därför förskrivs kvinnor under graviditeten och t.o.m barn ibland. Det är från början en allergimedicin och en medicin mot illamående, men som pga antihistaminet också har en lugnande effekt på folk med ångest och oro. Den anses inte vara beroendeframkallande och ska därför normalt inte ha några jobbiga utsättningssymptom, men den gruppen av "normalt" och "de allra flesta" tillhör såklart inte jag 9 av 10 gånger, och nej ni gissade rätt, inte den här gången heller!

Det är 5e dygnet jag varit helt utan, från att sakta ha trappat ut den, och har stora problem med att sova på nätterna. Blir samtidigt illamående för nästan ingenting då mina ögon har svårt att ställa om från när- till fjärrsyn och huvudvärken ligger och ruvar konstant i bakgrunden. Det drygaste är att det känns som jag har redbull i hela kroppen stundvis, blir helt överaktiv och måste röra på mig, även på natten. Plus att jag fått lite nya munsår och min forever ending svampinfektion har blommat upp som bara den igen, underbart helt enkelt!

Läste också att det inte fanns någon forskning som visade vad lergigan kunde ha för påverkan på kroppen på lång sikt, så då vill jag definitivt inte äta den längre!

Får försöka rida ut stormen helt enkelt och gnälla av mig lite här i min fina ärliga blogg haha, det hjälper alltid lite! Någon som har bågon erfarenhet av att sluta med lergigan? I'm all ears!

Likes

Comments

Igår gick jag på bio för första gången på nästan 3 år! Sista filmen jag såg på bio var någon av de sista Hobbit-filmerna, så 3 år stämmer nog ganska bra!

Den här gången gick vi och såg den nya Spiderman-filmen och den var riktig bra måste jag säga. Bara det att jag kunde fokusera på handlingen och inte sitta i två timmar med ögonen fastklistrade på klockan för att räkna sekunddrama till jag fick lämna salongen, var en enorm seger för mig! Jag hade faktiskt riktigt kul och kunde äta mina älskade biopopcorn utan att bli illamående. Innan bion startade fick jag gå på toa och nerva lite, men förutom det, NOTHING! Betedde mig som en helt normal biobesökare faktiskt!

Dealen var dessutom att om jag klarade att sitta igenom hela filmen så skulle min kille bjuda, liten morot så där, så tjänade en slant på att jag klarade det dessutom haha! Största segern var dock såklart att jag klarade av det för min egen skull, så hädanefter kommer ni se a lot more of me and my humongous 🍿på bion!

Före/efter-grusiga bilder👇🏼


Likes

Comments

Igår och i fredags var jag för första gången någonsin på Ludvikafesten. Tidigare år har den alltid krockat med Peace & Love-festivalen i Borlänge som jag alltid åkte på förut, och sen så har jag väl aldrig heller känt någon större lust att gå på just Ludvikafesten då det inte direkt är något "större" event som man inte vill missa.

Hur som helst hade jag bestämt mig för att gå i år, en perfekt mjukstart för att känna på "utelivet" igen tänkte jag. Så i fredags var jag där med min barndomsvän Josefine. Vi gick ner på stan, åt en panini och hon drack några öl på Pitchers och i öltältet, jag drack läsk. Det var väldigt trevligt faktiskt och inte så speciellt mycket folk heller, då vi drog hem ganska tidigt, så det var jag tacksam för.

Igår gick jag ut igen och träffade min gamla gymnasiekompis Julia och hennes syster Ellen. Supertrevligt det med, men verkligen en utmaning för mig då folkmassorna ökat rejält sen kvällen innan. Jag klarade det ändå, och hade faktiskt riktigt kul. Kul att catcha up och prata gamla minnen.

Kl.23.00 bestämde jag mig för att gå hem igen, då min hund Nanna varit själv hemma ganska lång tid. Blev även dags för nästa utmaning, nämligen att sova ensam i lägenheten utan min kille. Ska inte sticka under stolen med att det var svårt. Fick tre panikattacker och tömde i princip mig själv på alla mina kroppsvätskor, men jag ringde ingen, stannade kvar i ångesten och andades, och tillslut somnade jag. Lycklig att Nanna var hos mig iaf, hon är verkligen bäst när jag mår dåligt, gör mig mycket lugnare.

Så det blev kort och gott en helg full av krävande prövningar, men jag kom ut på andra sidan och älskar min nya känsla av frihet som jag upplever mer och mer för varje gång jag gör sånt här.

Bjuder på lite sköna bilder från helgen också!


Likes

Comments

För några dagar sen skaffade vi äntligen några utemöbler till våran balkong! Efter att ha gått runt med min mamma i timmar som envisats med att jag skulle provsitta varenda stol, blev det tillslut ett bord från rusta, några kuddar samt två stolar från Jysk.

Min mamma hittade kuddarna på Rusta och tyckte att de var så "söta" (hon har aldrig sett Star wars), så hon insisterade på att vi skulle köpa dem också, inte mig emot! Komiskt bara att hon finner den ondaste karaktären allra sötast, typiskt min lilla mamma haha!

Även Nanna godkände möblerna! Hon älskar att hoppa upp så att hon precis kan nå ut med nosen över kanten, så hon kan hålla koll och skälla ut folk och hundar som går förbi. Grannarna tycker nog inte att det är lika kul skulle jag tro!


Likes

Comments