Header

Hej och detta var så längesedan att jag inte ens hittar hur man skriver ett inlägg, eller ja, nu har jag ju uppenbart hittat men det tog en stund. Jag hoppas att allt är fint med dej som läser just detta och att du har det du önskar. Jag är på väg dit. Eller på väg från det, jag vet inte, något händer och det uppskattar jag inget vidare.

Nu under hösten har höstmörkret och plugget blandat sig mer en fruktansvärd stress som höll på att ta kol på mej. Och till vårterminen nu, alltså min sista termin innan studenten, har jag bestämt mej för att inte gå in i väggen. (Jag menar jag ska ju för fan inte bli utbränd vid 18 års ålder???). Jag har en del planer som jag tror kommer att kunna fungera för mej, om någon lyckas om ens lite känner jag mej nöjd. Att komma igång med att blogga igen är en av dem, jag menar, jag är klok, jag är HUR KLOK SOM HELST och jag tänker på kloka saker hela tiden och istället för att hålla allt i mitt huvud tror jag att jag skulle må bra av att få ut dessa tankar och på så sätt få plats med nya vettigheter i huvudet. Lång mening. Men jag vet inte, kanske blir det ytterligare en slags stress, jag lovar i alla fall mej att min blogg ska skapa ångest, bara hjälpa mej tillbaka. Jag har också som plan att gå promenader, ibland med musik, ibland med ljudbok (<3) och ibland med bara mina egna tankar. Kanske träna lite mer, köra lite yoga och börja att skriva dagbok.

Jag vet "nytt år, nya möjligheter" "nytt år, nytt jag" och ja, kanske. Jag kände att det var dags att ta tag i detta nu, jag pallar inte att inte göra en förändring gällande mitt mående. Jag vill ju må bra och jag vill att du som läser detta också ska må bra.

KRAM

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Jag uppfattas nog som en ganska neutral tjej i skolan, jag är inte en sån som sticker ut tack vare att jag pratar med folk och lätt skaffar vänner, det är lite svårt tycker jag. Jag tror att jag är lite blyg. I klassen dock, där känner jag mej trygg och pratar och mina klasskompisar tycker jag om hur mycket som helst. En annan sak är att jag inte är så himla glad i att göra saker på egen hand, typ handla i mataffären. Jag tycker att det är lite läskigt att göra det själv. Eller jobbigt, tänk om jag liksom gör bort mej?

DÄREMOT är jag jädrigt driftig måste jag säga.

I somras tog jag ju kontakt med hyresföreningen som pappa hyr lägenheten av och bad om tillstånd för att få måla om mitt rum. (bakgrundsfakta; när vi flyttade in i lägenheten hade hyresförening anlitat målare som hade målat över en gammal bård och massa hål i väggen utan att spackla först så mitt rum har alltid sett lite kaos ut). De svarade att de kunde göra det så att jag slapp, dessutom fick jag dem att måla alla mörkbruna fönster vita också. U go girl

Sen vet jag inte hur många av er som får torslandatidningen, men i det näst senaste numret (tror jag att det var) finns det en novell med som jag har skrivit, Precis som Shakespeare . Det var nämligen en novelltävling som jag vann så den blev publicerad, och jag menar, torslanda + våra öar är inte ett mini-område. Det är ganska mäktigt.

Dessutom har jag sökt ett jobb alldeles häromdagen vilket har lett till en arbetsintervju nästa vecka, vilket blir min tredje under mitt 17-åriga liv. Och får jag jobbet blir det mitt tredje jobb också. Visserligen har de andra två varit sommarjobb men liksom, sommarJOBB.

Jag har också seglat runt i medelhavet i två månader utan mina päron med endast ett fåtal befäl och en mängd klasskompisar. Det är rätt häftigt.

Med detta vill jag inte skryta eller visa mej bättre än andra, absolut inte, för det är jag inte. Jag vill bara visa hur det kan bli om man ligger på och FÖLJER SINA IMPULSER. Det spelar ingen roll om man är blyg och håller sig i mängden samt är nervös varje gång man ska åka buss själv. TRO på dej själv, och som Marilyn Monroe en gång sa, om inte du gör det, vem ska göra det då? (Jag lovar att tro på dej dock, jag tror att allt är möjligt så länge man försöker och kämpar).

Likes

Comments

​Jag vet vart jag vill med mitt bloggande men jag vet inte riktigt hur jag ska ta mej dit. Jag vill inspirera mej själv och er som läser. Jag vill ha fina bilder, inredning, pyssel, recept, vettiga tankar, noveller, fun facts etc. Jag vill att detta ska bli mitt sista "meningslösa" inlägg, haha. Detta är mest för mej själv men varför inte uppdatera lite när det ändå handlar om min bloggis? 

Idag har jag fått fixa. Jag har fläta och flanellskjorta och det betyder att roliga saker har hänt. Under de senaste dagarna har jag minirenoverat min garderob, mestadels på egen hand. Min garderob är vad man kan kalla en pytteliten walk-in-closet och längst väggarna HAR det suttit trähyllor med stålkonsoller. Nu är dessa vita och min garderob känns som en ny människa. Eller ja, garderob. Det kvarvarande problemet är bara att få in all skit till hyllorna igen utan att det ser fult ut och förstör stämningen. Jag jobbar på det. 

Jag har också hunnit med att träffa mina tre favorittjejer på en liten fika. DET är kvalitetstid! 

Likes

Comments

​Hej alla fina och glada människor i vinterrusket! 2016 närmar sig med läskigt stora steg och jag är lite rädd för vad som ska hända. Egentligen är det ju inget som händer direkt, allt är ju precis som vanligt efter tolvslaget, men det känns så skönt att ha kvar den lilla 5:an på slutet. Jag känner ju 2015 nu. Jag vet vad det gav. 

Dock känns det skönt med en nystart. Jag gillar nyårslöften, hela den grejen att de flesta människor tänker till samtidigt vad man kan förbättra inför kommande året. Jag har ett litet utkast till nyårslöfte som jag ska slipa på tills imorgon då det är dags. Det ser ungefär ut såhär; göra saker för MIN skull. Tillexempel ge tid till att städa mitt rum för då mår min själ lite bättre, eller blogga. Jag tycker ju att det är roligt men jag har prioriterat massa annat skit framför bloggandet. Detta ska få ett slut. Förhoppningsvis. 


Likes

Comments

Nu är jag lite stolt över mej själv faktiskt. Och tacksam!
Idag har jag suttit hela dagen med en samhällsuppgift (och jag är ju en naturvetare så ni kan ju ana hur mycket jag kan om samhällskunskap). I alla fall, jag satte ett mål och det var att jag skulle vara klar med uppgiften idag. 9 av 10 gånger jag sätter upp mål inom skolarbeten kommer jag inte ens halvvägs, men idag, mina damer och herrar, har jag lyckats och det känns SÅ BRA.
Jag har visserligen fått otroligt mycket hjälp från Malin, Mamma, Mariella, pappa... You naMe it. TACK


Dessutom har jag fått spendera hela kvällen med en sällskapssjuk katt med ett enormt behov av närhet.

Även ifall att jag vet att hela morgondagen också kommer att bestå av plugg (fysik dock) känner jag på mej att jag kommer att sova gott. Kram och godnatt

Likes

Comments

Jag borde plugga. Jag borde verkligen verkligen plugga nu, men jag vill inte. Jag älskar min skola, jag älskar mina klasskompisar och jag tycker faktiskt att naturvetenskap är ganska roligt. Grejen är den att jag är aningens felplacerad tror jag. Eller i alla fall så är jag lite snabbare än vad tiden är - egentligen har jag tagit studenten och håller på att fixar mej ett jobb. Tiden har bara inte hängt med i svängarna.

Jag vill ju inspirera, det är liksom mitt mål med livet. Jag vill att andra människor ska bli så glada som jag blir när jag själv blir inspirerad. I alla fall människor som inspireras av samma saker som jag inspireras av. I min drömframtid som jag ska göra allt jag kan för att uppfylla är jag redaktör på min egna tidning. Tidningen ska innehålla sådan som jag inspireras av; inredning, pyssel, fina fotografier, recept, bakning och på nåt sätt ska jag få in lite dans också. Mitt mål är att efter en tråkig arbetsdag ska man kika lite i min tidning och få inspiration att fortsätta dagen med ett bra humör. Kanske till och med pyssla eller baka lite.

Sen tänker jag att en platt tidning inte räcker. Jag vill att det ska finnas ett ställe med allt som finns i min tidning - fast på riktigt. Jag vill ha ett café där man kan inspireras. Man ska kunna handla fin inredning, äta bakverk som jag och min mamma har bakat och bara inspireras. Ett ställe med fin utsikt man vill åka till bara för att. 

Så ja, det suger att plugga kemiska beräkningar och cellbiologi när jag aldrig någonsin efter studenten kommer att ha någon riktig nytta av det mer än att det kan vara kul att veta. Mellan varven är det i alla fall fantastiskt att vara före tiden och göra något jag verkligen älskar

Likes

Comments

Idag är dagen i månaden då jag generellt mår som sämst på. Mensdag nr 2. Men jag har, som alltid, tagit mej förbi denna fasansfulla dag och dessutom har det faktiskt blivit en riktigt bra dag. (förmodligen för att mina bröst slapp bröstfägelse(/BH) som Jess säger ...(New girl)). Jag fick dessutom umgås med min gos hela dagen OCH äta så mycket kladdkakesmet jag ville, vilket resulterade i den plattaste kladdkakan jag någonsin käkat. Men, kanske också den allra godaste.

Låt mej få spola tillbaka några dagar. Spola från mens till PMS. Och låt mej få skriva ett långt inlägg om hur mycket som gått upp för mej de senaste dagarna. Min vet-het har uppnått en helt ny nivå. Vart ska jag börja? Jag tror att jag börjar här...

... I vår rabatt, där jag satt och rensade ogräs för några dagar sen. Oväntat? Ja. Men logiskt. Vänta och se. Jag satt och pillade med allt man behöver pilla med i en rosenrabatt samt lyssnade på Annika Norlins sommarprat i P1 som främst handlade om just PMS och hormonerna runt om detta. För övrigt var detta det bästa sommarpratet jag har hunnit lyssna på i år, tips!! Annika hade så mycket bra och lärorikt att säga men jag fastnade för en liten del. En liten del som fick mej att tänka till. Hon nämnde att det är under hennes värsta PMS-dag hon skrivet som mest musik och att PMS:en öppnar våra sinnen, att det är under våra PMS-dagar vi ser allt med ett mer sanningsenligt perspektiv. Det är då vi ser hur orättvis världen är tillexempel.

Jag byggde vidare. Ja, under min PMS öppnas mina sinnen maximalt. Jag hör saker jag i vanliga fall inte märker av. Jag hör bestick som skrapas mot tallriksytan, fötter som stampar i marken likt jordskalv och folk som pratar väldigt väldigt högt. Jag ser massa smuts och små små insekter. Jag känner känslor på ett helt annat sätt. Japp, mina sinnen öppnas. Detta resulterar till ett humör som innehåller alla mina negativa sidor och känslor, ofta lite blandade med varandra. Grejen är att jag inte kan rå för det. Jag blir lätt sur och irriterad. Men det är inte så konstigt egentligen, jag har ju fått elefantöron och tröglorieögon. Jag märker ALLT. Jag kan hålla allt inombords men då mår jag inte särskilt bra. Jag kan också släppa ut det men då mår människorna i min omgivningen inte särskilt bra. 

Tillbaka till rosenrabatten. Det är förresten röda rosor ifall någon blev nyfiken. Just den dagen hade jag det hur bra som helst, jag hade en sån fin och lugn känsla i hela kroppen, trots PMS. Hm. Jag tänkte. Jag håller på att pyssla och göra det fint ute i solen, med något att lyssna på i öronen. Mamma pratar med mej lite då och då och vi fikar en stund. Jag mår toppen. Hm. Att pyssla och hålla på med pilliga saker med mina händer är nästan det bästa jag vet. GLÖDLAMPA TACK!

Om jag kan omvandla mina PMS-utbrott, allt jag stör mej på hos alla andra människor och alla mina negativa känslor under två/tre dagar i månaden till kreativitet skulle alla vinna på det. Jag får min egentid till att göra sånt som jag älskar att göra och slipper störa mej på mänskligheten och har dessutom massa energi över eftersom att jag aldrig stör mej på mej själv på samma sätt som jag stör mej på andra och får därför inga utbrott eller behöver hålla inne känslor som egentligen behöver få ta sig ut för dessa skulle inte ens uppstå. Lång mening.  Nu menar jag inte att jag ska låsa in mej på rummet under mina PMS-dagar utan att jag istället för att vara med Ludvig eller Ebba eller nån, ska umgås med mej själv och gör sånt jag i vanliga fall inte har tid till, tillexempel pyssla. För då mår jag riktigt bra. Under resten av dagarna i en månad trivs jag som bäst i sällskap men just under PMS:en förvandlas allt och alla till små oförstående idioter. Inget illa menat, ta inte illa upp, ni kan inte hjälpa det. Det är bara mina sinnen som arbetar i ett glödhett tempo. 

Likes

Comments

Jag är en av dem många som överanvänder appen anteckningar ​dagligen. Jag använder den till att skriva ner roliga citat folk säger, olika filmer som verkar bra men främst för att skriva listor. Listor på vad jag måste handla, på vad jag ska hinna göra på morgonen och så vidare. Men den viktigaste listan just nu är min sommalovslista!

Åka båt till Marstrand

Bullfika i Haga

Tälta på en holme och ta ett nattdopp

Åka till Liseberg

Åka till Stockholm

Fiska i soluppgången

Börja övningsköra

Gå nattpromenad(er)

Göra klart min dans

Börja på min pysselbok

Skapa en ny blogg

Igår och natten till igår kunde jag checka av två av punkterna, en nattpromenad och bullfika i Haga på Café Husaren. Jag kidnappade min Ludvig till hemlig destination och på vägen dit kikade vi in i Balders Hage där jag fick köpt en liten söt griffeltavla. Jag vet precis vart jag ska ha den och vad jag ska använda den till...- listor.

Senare på kvällen gjorde jag och Ludvig melonsorbet och efter det tog en båttur ut med lite picknick. En bra dag helt enkelt!

En söt pojkvän, en stor bulle och en liten padda

Likes

Comments

Igår innan bion hade jag, Ebba & Malin matchat våra outfits helt perfekt. Allt förstördes när Matilda kom.
Låt mej förklara. Ebba hade en ny tröja på sig och på mindre än 24h hade hon hunnit spilla choklad. Malin hade inte en ny tröja men tack vare Maxs kladdiga hamburgare lyckades hon också bli några fläckar rikare. För mej var det annorlunda. Plötsligt föll lite illgult pollen ner från himlen och stylade om min nya, svarta tröja med en gul prick. Sen kom Matilda med ofläckiga kläder och där tog det slut.

Jag gillade verkligen filmen vi såg. Den var lätt och otroligt rolig! Ifall man gillar filmer som jag gillar (det vill säga bra filmer) bör man se Paper Towns.

På kvällen hände det något oväntat dock. Enligt nyhetskällor i form av kvällstidningar var det en jordbävning och mullrade förbi och satte husen i vår kommun i skakning. Själv trodde jag att det var ett gäng trimmade mobbar som dönade förbi någonstans, jag var nämligen ute på en kvällspromenix. Dock stod det ganska klart för mej att jag hade haft fel då Matilda, Ebba & Malin också hört/känt det från deras öar.

Efter en stund plinga det till i mobilen och Aftonbladet hade skrivit en liten kort miniartikel där de menade att folk från Borås och Torslanda känt något. Jag skrev att även Öckerö kommun gjort det och efter en stund ringde en entusiastisk jounalist upp och ställde lite fler frågor. Lite kul sådär på en onsdagskväll.


Invigning för ett par byxor jag köpte förra sommaren igår också! Tillsammans med min nu gulprickiga T-shirt med kort mage och hög halls, ett par svarta pumps och min nya svarta kappa. Saaamt min älskade mamma i bakgrunden! 

Likes

Comments

Idag har jag spenderat min dag med min allra bästa vän. Vi fick skjuts av två snälla flygekorrar med varsin stickad socka på svansen in till Göteborg där vi gick den vanliga rundan (som såklart innehöll en lååång fika). Varför Ebba är så jävla bra? Tja.. Jo, hon bara är det. Bäst. Och KLOK 

Jag har handlat så himla mycket kul också! Jag har även pysslat massa roligt och jag vill så så så gärna visa er!! Snart å så snart... Det behöver bli lite ljust ute bara. Några svarta bilder är ju inte särskilt spännande. Men hår, det är spännande!

Imorgon ska jag dra mej in till stan... Igen, för tredje dagen i rad. Då blir det dock bio med mina tre girls vilket vi länge sett fram emot!

Fun fact: en flygekorres svan är vanligtvis mellan 9-14 cm (https://sv.wikipedia.org/wiki/Flygekorre)

Girl hair everywhere

Likes

Comments