Vardag

Aldrig får de vara perfekt, alltid är det något eller någon som ska ställa till det. Alltid ska dem perfekta stunderna bara finnas i få, få sekunder. Jag är så trött på allt, så fruktansvärt trött på den helvetes jävla skiten som alltid ska komma i vägen. Ena sekunden får jag vara glad, mina vänner mår bra och jag mår bra men ena sekunden är det som att hela min värld måste vändas upp och ner för att andra ska må bra och när jag säger ifrån är de som att det inte spelar någon roll. Jag menar jag mår redan psykiskt dåligt så varför inte lite till då? Jag är så done på folk som tror dem kan bestämma och lägga press på mig! Jag gör vad fan jag vill, ingen säger åt mig om något. Så enkelt är de.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Vardag

Det var var aldrig min förlust, enbart hennes. Det är nu som jag insett att även om det var år så var hon aldrig bra för mig, jag mådde aldrig helt 100 med henne. Jag tror inte det var medvetet av henne men många gånge kände jag mig bara nertryckt och hopplös. Dem andra är inte heller min förlust och speciellt inte hon (2), jag tror inte jag någonsin kunnat lita på henne egentligen jag har bara öppnat mig och hoppats men det är inget jag längre vill eller tänker göra.

Jag vet inte men det känns som att nu när jag verkligen vet allt kanske det var värt de ändå, jo visst jag har förlorat saker jag inte var beredd att lämna ifrån mig men samtidigt så fans det alldeles för mycket skit. Jag har fortfarande kvar de jag vill ha kvar, kanske inte de som förr men dem är fortfarande kvar. <3

Likes

Comments

Just nu är allt piss... verkligen allt är piss! Jag berättade allt för BUP, jag trodde de skulle kännas bättre men de gör de inte. Jag är rädd, jag är rädd för att hamna på psyket där BUP ville sätta mig på ett sätt. Ja, jag är självmordsbenägen och har självskadebeteende. Min högerarm är full med ärr och i bland även sår. Jag hatar det men samtidigt är det den bästa känslan när blodet får lämna min kropp. Jag vet att det är sjukt men så är det, jag älskar känslan.

Allt låter sjukt oh jag försåt det men i min värld är detta helt logiskt. Jag har gått runt i 10 år och mått piss, jag har gått runt och spela ett spel som jag lärt mig väldigt bra. Jag har förlorat sjukt mycket och blivit krossad så mycket, jag har blivit behandlad som ett svin men jag har också behandlat folk som svin. Det är något som jag verkligen inte är stolt över men alla gör vi misstag och jag står för dem gjort, det är många som inte står för dem saker dem gjort mot mig men dem är inget annat än smuts. Jag hatar väldigt många människor som verkligen inte förtjänar min uppmärksamhet eller en plats i mitt liv. Många människor får hela min värld att bara vändas upp och ner genom att bara existera, jag är fullt medveten om att det handlar om att jag inte kan släppa taget men det är svårt.

Jag hatar mitt liv och det är få människor som får mig att vilja leva ytligare en dag till. Jag känner mig som en hemsk människa hela tiden och allt jag gör är att försöka skydda mina vänner mot allt, samtidigt som jag också gett många av dem en enorm smärta. Vilket gör att jag känner mig som en jävla råtta i mellanåt, och jag hatar verkligen dem stunderna då det händer.

Allt i min värld raseras 1000 gånger i vecka samtidigt som dem underbara vänner jag har verkligen lyfter upp mig! Bara det att jag känner mig så otrygg, jag känner mig tom och oälskad. Jag saknar min pojkvän och en del vänner 24 timmar om dygnet, varje sekund gör ont utan dem och jag önska ibland att jag bara slapp smärtan. Fy fan vad känslan av saknad är outhärdlig, man kvävs långsamt hela tiden och tillslut anser man att det räcker och att man inte orkar mer. Jag känner mig som en vidrig människa och bara som problem, jag hatar den delen av känsla. Det finns mycket jag älskar och i bland önskar jag bara att jag kunde ge upp och bara släppa taget om kampen jag skapat, skulle jag göra det vet jag att jag skulle krossa fler av mina vänner vilket jag inte vill göra.

Jag förstår bara inte hur det kan göra så ont hela tiden, vad jag än gör känns det som jag bara gör fel och jag känner inte att jag har något värde. Jag är bara i vägen för alla, det är vad jag känner.

Jag vill gråta men jag kan inte längre, jag vill vara bra och förtjäna allt bra som händer men det gör jag inte. All skit som händer förtjänar jag, eller? Allt som händer, händer av en anledning. Vilket betyder att jag förtjänar allt som händer, visst? Dem jag förlorat blev av med ett problem och jag väntar bara på att dem få vänner jag har kvar ska dra dem med, jag vet inte vilka som känner hat eller besvikelse mot mig. Bara att jag inte är bered på att förlora fler människor jag älskar! Så snälla förlåt mig! Jag älskar er och jag vill inte förlora er också, jag gör vad som helst för att lösa det som hänt och jag ger inte upp på er! ALDRIG NÅGONSIN! <3

Likes

Comments

Vardag

Jag hatar min deprimerade hjärna så jävla mycket! Allt blir fel, mitt huvud vänder allt till negativit. Det spelar ingen roll om det är ett fint ord eller en fin händelse, det blir till negativt hur jag än gör. Små saker blir till stora krig och mina panikattacker leder till att jag gör idiotiska saker som jag inte är medveten om förens efter den där onödig attacken, jag kan inte skylla på min panik när jag gör saker jag inte vet varför. Jag hatar det, jag kan inte ge svar på varför jag gör en del av alla saker för jag vet verkligen inte.... Jag känner mig maktlös och i bland blir jag rädd för mig själv, en dag kanske jag gör något ännu värre än jag gjort hittills. Hur ska jag hantera det? Jag har ingen aning om vad som händer i mitt huvud förutom att hela min värld vänds upp och ner, allt jag vill och kan göra då är att gråta och inte vilja leva mer.

En liten sak blir tussen gånger större och jag känner mig så löjlig, jag kan inte hjälpa det. Min deprimerade hjärna tål ingenting och samtidigt som jag är helt iskall. Det är ofta som de känns som att jag inte bryr mig, jag känner mig så kall mot alla och känner mig bara hemsk mot mina vänner. Jag väntar bara på att dem som är kvar också ska sluta orka med mig och då står jag här helt själv igen, då finns det inget kvar för mig. Mina vänner är mitt allt, jag älskar dem ändå så fuckar jag upp så mycket och bara sabbar det! Varför kan inte bara allt bli som det var, allt var så himla bra! Jag längtar tills mitt liv får en chans att börja om igen, jag vet att jag förlorat det mesta. Nästa gång kanske jag faktisk inte sabbar något, jag älskar mitt liv på ett sätt men dessa grejer jag fuckar upp hatar jag och jag vet att det kommer inte lösa sig. Jag förlorade de jag aldrig var villig att lämna ifrån mig och nu spelar det ingen roll för det är försent.

Jag vet verkligen inte hur det ligger till längre, det känns som jag förlora allt. Även om jag får höra att det inte är så har jag en stark känsla av att innerst inne för alla är det försent och att dem egentligen inte riktigt släppt allt. Vilket är bra! dem ska inte släppa det och jag förstår att det blivit som det blivit. Dem är inte taskiga på något sätt! Det är bara de att alla säger att det är lugnt men det är det inte, jag vet att man måste släppa saker och ting men samtidigt vet jag också vad jag förlora och jag är fullt medveten om hur det ligger till. Jag älskar dem fortfarande men det förändrar inte lägget. Ja vad ska man mer säga? Allt runt mig är bra, det är bara själva jag som inte är bra. Wow jag har ingen aning om hur det kunde bli så hår på ett år, ett år som börja så bra men sluta i ett rent helvete..... Jag vill bara säga förlåt för allt <3

Likes

Comments

Vardag

Ja, vad ska jag säga mer än att jag verkligen behöver hålla folk på avstånd. Åter igen har en person jag trodde brydde sig vänt hela min värld upp och ner. B tryckte på helt fel knappar och det räcker nu! Jag är trött på att folk ska lägga sig i och jag ger ta med fan upp nu, om N vill mig något varsågod och kom men jag orkar inte lägga energi på personer som på riktigt beter sig som fega råttor! Förlåt för orden men det är exakt vad jag känner! Jag menar B har inte RÄTTEN att säga det hen sa! N jag hatar dig nästan, jag är så sjukt besviken och du får mig att sova skit om nätterna. B jag har litat på dig, jag gjorde ett misstag som kanske sabba våran vänskap lite men jag står för de och så som du beter dig kan jag inte hantera och jag kan heller inte lita på dig mer.

Det värsta är att jag vet knappt vilka jag kan lita på längre, jag har ju självklart mina personer jag vet att jag kan lita på men när sådant här händer vågar jag inget annat än att inta min roll som den tysta ungen bakom alla. Jag ångra att jag inte stannade i mitt skal och stötte ut alla som jag alltid gjort, jag ångrar hela 2016. 2017 började bäst och det har varit bäst ända sen nu när fucking B sabba allt! Hoppas både du B och du N inser vad detta gjort med mig och hoppas ni är nöjda...

Jag försöker inte ge någon dåligt samvete bara skriva av mina tankar och åsikter, känner dem sig träffade är det deras problem och jag tänker inte lägga energi på folk som får mig att må skit mer! Jag gav upp...

Likes

Comments

Vardag

Jag är kär som bara den... Jag har aldrig varit så kär som jag är nu, jag har heller aldrig känt dem känslorna för någon som jag känner nu. Ja längtar efter en underbar människa och första gången på länge vet jag att jag kan göra vad som helst för att inte förlora han! Visst jag mår fortfarande skit den mesta tiden av dygnen men den otroliga känslan när jag hör hans namn, ser han över lag eller bara tänker på honom försvinner all smärta som finns innanför minna väggar. Jag kan vara glad på riktigt och jag vet att han alltid finns där, helt ärligt vill jag aldrig förlora honom. Han är det bästa som hänt och för första gången på länge anser jag att mitt liv ändå kan vara värt att leva... Just nu är ett liv utan han otänkbart. <3

Likes

Comments

Vardag

Jag kvävs mer och mer för varje steg, jag vet inte längre vad jag gör eller gjort. Inget gör ont längre och inget skrämmer mig längre, jag vill bara gråta men jag kan inte.. Min kropp protesterar så fort jag sväljer något men jag tvingar mig själv att äta och dricka, varje andetag blir tyngre och varje tår innanför blir större. Den dagen de tårar släpps ut kommer va ett helvete.. Jag är så färdig med mitt liv, bara så trött på allt. Skjut mig här och nu och bara ta bort mitt liv NU!

Likes

Comments