Knappt tjugofyra timmar tills vi åker till Thailand igen. Innan dess ska vi dock hinna plugga massor och även "sova" några timmar på flygplatsen. Det finns inte längre mycket som känns jobbigt. 10 timmar buss - "Det är ju bara tio timmar och vi får sitta på samma buss hela vägen, utan byten". Ungefär det tankesättet har vi efter dessa månader, vilket är rätt härligt tycker jag. 

Annars då? Händer det något kul där hemma? 

Tror jag ska "råka" väcka frugan snart. Börjar vara lite uttråkad och hungrig. Denna konstanta hunger!

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

 
 Just nu är livet väldigt ospännande. Vi har suttit inomhus och pluggat i princip hela dagen. Och kämpat med hungern. Om än det är ospännande så är det charmigt på något sätt. Jag och frugan. På ett hostel.

Första april imorgon. Jag slutar aldrig förvånas över hur snabbt tiden går. Hur kan vi redan ha hunnit med Filippinerna, Vietnam, Kambodja, Thailand, Malaysia och Melbourne? Vi satt ju nyss på Manilas flygplats med vodka och nötter och längtade efter att få komma fram till värmen. NYSS. 

Gött är vad livet är. Gött. God natt! 

 
 

Likes

Comments


Ni vet den där känslan när man hör en ny låt och känner "YES!". Passenger - Whisper, YES!
Well I've got open eyes and an open door, but I don't know what I'm searching for.. I should know by now.

En dag innan vi ska åka (alltså idag) kommer vi på att "Men satan, vi har ju inte ansökt om visum!". Bra Linn och Moa, jättebra! Nu sitter jag med världens största klump i magen och väntar på det där jävla mailet. Det är i och för sig 24h kvar så det borde vara lugnt, men.. varför sätter man sig själv i den här positionen? 

Nämen kul att Linn visst fått sin ansökan godkänd. Men inte jag. Panik panik panik. 

P.s Världens största grattis till min fina mamma som fyller år idag. Hipp hipp hurra!

Likes

Comments


Vi var två trötta tjejer igår. Idag är vi två pigga tjejer. Vi sov till 12.45, så det vore konstigt annars. Efter för många nätter med 4h sömn tror jag att det var exakt vad vi behövde. Sen har vi shoppat för att vara tillräckligt förberedda inför vårt nästa resmål. Och det börjar pirra ordentligt nu. Yay!

Det här kan vara en av mina favoritbilder från vår resa. Det är så mycket glädje. Det är så mycket lycka. För det lilla. Vi sitter på en strand och tittar på solnedgången. That's it. 
 

Likes

Comments


Jag måste erkänna att det ibland, eller nästan hela tiden, känns som att jag lever i dröm. Världens bästa dröm. Men att jag just nu, i denna stund, vaknat upp från denna dröm. Och känslan som nu infinner sig är jobbig. Jag vill somna om och återgå till den där fina drömmen.

Verkligheten kom ikapp mig ikväll. Verkligheten slog mig hårt i ansiktet. Vakna Moa! Men jag vill inte. Jag vill aldrig sluta leva i denna dröm. Hur ska jag kunna se fram emot att komma hem när jag lever som jag gör nu? 

Sommar i Umeå funkar alltid. Då är allting levande. Men tanken på en till höst på Korpralsvägen 30 ger mig panik i hela kroppen. Jag ser mig själv sitta ensam i min soffa och önska att så många saker var annorlunda. Det går inte. Någonting måste förändras. Någonting. Vad vet jag inte. Jag antar att verkligheten vill att jag ska komma på det? Verkligheten får dock vänta. Jag tänker fortsätta att leva i min dröm. Denna underbara dröm. 

God natt från Kuala Lumpur.

Likes

Comments