Ibland kan jag tänka på, hur mitt liv skulle sett ut om du aldrig hade funnits. Har jag någonting att tacka dig för eller har du bara gjort allting svårare?

Jag måste erkänna att jag fortfarande är rädd för dig och det gör mig förbannad. För det mesta tycker jag synd om dig. I stunder när jag känt mig stark, har du gjort allt för att såra mig. I stunder när jag känt mig svag har du tröstat mig och försökt lura mig att ge upp min dröm. Dina blickar och hårda kommentarer har tvingat fram min styrka men jag vill inte längre ha dig i mitt liv. Det som gör ont i mig är att du förmodligen aldrig kommer förstå mig.

Du säger: "vad kommer folk att tycka om dig?" Som att jag ska tillåta det påverka mina beslut. Du säger: "tänk dig för innan..." när jag inte kan veta för att jag aldrig har provat. Du frågar mig: "är du verkligen säker på det?" När du kan se min osäkerhet och du borde säga att du tror på mig. Du säger: "måste du alltid sticka ut?" När det var du som visade mig plagget som jag köpte. Du säger: "ska du aldrig bli nöjd?" När du precis berättat för mig att du vill göra förändringar i ditt liv. Du säger: "pengar är inte allt" när jag aldrig har påstått det. Du frågar mig "varför ska du förändras hela tiden?" När det aldrig har handlat om att förändra mig, utan om att våga vara mer av mig den jag är. Du säger att prylar och saker inte är viktiga när jag alltid hört dig hoppats och önskat bilar, båtar, hus, resor och klockor och den senaste tekniken.

Du fäller ofta elaka kommentarer om det jag väljer att göra när du säger att du är min vän. Du pratar illa om mig inför andra utan att konfrontera mig som att jag inte skulle få reda på det. Du säger att du inte gillar vad jag har blivit, när jag aldrig har känt mig så levande. Du säger att jag borde tänka efter om jag verkligen gör rätt, när du ser att det lyser i mina ögon av glädje och kärlek. Du säger att du känner dig sviken och att jag är otacksam som inte ser vad du har gjort för mig.
Jag undrar om du kan se att du sårar mig eller om din egen rädsla och känsla av otillräcklighet har gjort dig blind. Jag vill tro att du bryr dig om mig och vill mig väl, även när dina ord är hårda, nedvärderande och elaka. Det har hjälpt mig att se att du med tiden har du inspirerats av mig och att du har utvecklat nya sidor hos dig, även om du aldrig skulle erkänna det.

Jag har förminskat mig själv för att du ska kunna känna dig bekväm. Jag kan inte längre prata med dig om vad jag tänker för jag orkar inte höra dina kommentarer eller se dina blickar. Jag är också rädd. Jag känner tvivel och behöver stöd. Jag söker bekräftelse och vill bli accepterad för den jag är. Jag har inte alla svaren kring vad som är nästa steg eller hur jag ska uppnå det jag drömmer om och bli den jag vill vara. Jag har bara bestämt mig att jag ska. Därför kommer jag behöva experimentera och prova och det kommer bli fel.

Ibland kan jag tänka på hur mitt liv skulle se ut om du aldrig hade funnits. Då inser jag att du har varit en viktig del av mitt liv som jag aldrig velat varit utan och även om jag fortfarande är rädd för dig så känner jag en stor kärlek för dig. Det som gör ont, är att du aldrig kommer att förstå mig. Men jag vill hoppas att du gör det en dag, att du inser att jag inte tar avstånd från dig nu för att jag tror att jag är bättre än dig, utan för att det är mitt sätt att skapa utrymme där jag tillåts upptäcka det bästa i mig. Idag gör jag slut med dig, som håller mig tillbaka.


(Johannes hansen #16tilldigsomhållermigtillbaka )

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

-Studenten
-Att få tjäna egna pengar
-Åka på träningsläger utomlands (yogacamp Bali eller något annat extremt svettigt!)
-Att införskaffa livets kappa. Ni vet DEN KAPPAN.
-Att gå på konsert
-Solen och doften av vårstädning.
-Gå på festival
-Gå på middagar
-Bruncha med ett gäng kompisar
-Träffa nya människor
-Flytta hemifrån
-Umgås med min syster
-Umgås med min mamma
-Umgås med min pappa
-Gå en kurs i mental träning
-Springa tjejmilen
-Dansa
-Prata
-Bli uppskattad, uppvaktad
-Skaffa en valp
-Resa till Italien, Spanien, Frankrike, Rom, Kina, Indien, Maldiverna, USA, Japan, Thailand, Australien, Tyskland, Danmark, Brasilien, Colombia, Canada, Ryssland.
-Drinkar med "tjejerna"
-Flytta till en annan stad
-Spela biljard med bekanta
-Åka på en kryssning
-Åka på en weekend i en fin stad
-Besöka jordens sju underverk
-Bli befordrad och fira detta
-Byta yrke och fira den nya anställningen eller...
-Starta eget företag
-Bungyjump
-Lära mig flytande spanska
-Lära mig gå på händer
-Spela kort med mina föräldrar och min syster utomlands igen
-Delta i ett marathon i New York
-Köpa en designer väska jag sparat ihop pengar till
-Min bröllopsdag
-Utbilda mig inom något helt nytt och inspirerande
-Livets alla tidningar
-Min framtida bokhylla
-Inreda ett eget hem
-Bada i jordens alla hav
-Gå på glödande stenar
-Mina framtida arbetskollegor
-Målarböcker
-Hyra en ateljé och leka konstnär
-Besöka ett museum en helg och bara andas in nygammal inspiration
-Gå på promenader med min framtida hund i olika städer
-Köpa ny bil
-Gå på en dagsfest i Göteborg bland taken
-Se en Håkankonsert
-Få frukost på sängen
-Färskpressad apelsinjuice
-Köpa en kaffe i LA och dricka en smoothie på morgontimmarna
-Bli moster
-Gå på någons skolavslutning
-Berätta för mina föräldrar hur mycket jag älskar dem
-Ha en vän att ringa till när det blåser och när det går bra, och en vän att ta med utomlands
-Vara i Sveriges alla städer
-Testa en ny frukt(för mig)
-Pärmen med alla räkningar, organisering
-Jobbrelaterade utmaningar
-Personer som ska ge mig ett leende och en vinkning ifrån min barndom.
-Den nya Lejonkungen-filmen.

Likes

Comments

Dagdröm söndagen 30 april 2017,

Jag står i mitt sovrum. Blundar. Tänker på servetter, rosa och gröna ballonger, en musiklista gjort specifikt för oss och jag ser visuellt på drinkarna vi har gjort. Fina dekorerade glas, fruktfat och chokladbitar. Jag tänker på hur skratten av minnen med varandra. Eller att den flummiga av oss säger något orelevant. Jag hör gitarrsträngar i bakgrunden av skratten. Vår lista. Den med sommartouch. Ett gäng härliga individer som bara umgås en sommarkväll. Jag älskar dem. Vi pratar djupt om samhällsfrågor och olika saker som betyder något för oss. Vi pratar om relationer. Vi pratar om någons framgång och vi gläds allihop. Vi stöttar någon som har det tufft. När mörkret faller tänder vi värmeljus och vi drar på oss filtar. Vi dricker kaffe,te eller vin. vi babblar om någons senaste köp, planerar en resa ihop, vi bestämmer att nästa helg åker vi på roadtrip.

När kvällen är slut, så går alla hem till sitt. Och alla är tacksamma för kvällen. Tacksamma över att vi hittat varandra. Att vi är världens bästa vänner och unnar genuint varandra lycka. Ingen är med på ett hörn. Alla har sin roll och får vara sin egen person i gänget och alla individer uppskattas. Man baktalar inte varandra eller ljuger. Man uppskattar bara att man har hittat sina själsvänner.


Jag längtar efter er! Fan vad jag längtar efter mina själsvänner. Fan vad jag längtar efter att få kramas och peppa dig i med och motgång. Fan vad jag längtar efter att ha snälla vänner som vill vara med mig på nyår och som vill lyssna på mina roliga historier, höra mina kloka råd. Jag längtar efter dina roliga historier och dina kloka råd. Jag vet att jag inte kommer vara såhär ensam resten av livet. Min tid kommer. Och jag längtar så jag kan spricka efter er.

Likes

Comments


Hej hjärtan!
Hur mår ni? Idag är det en måndag och äntligen fritt från allt påskgodis. Jag tror, att jag är sockerberoende och alltid kommer försöka vara en "nykter" variant på sockerätande varelse. (Omg vad obehagligt det där lät) Det jag försöker säga är hur som helst att jag inte är särskilt duktig på att låta godiset vara om jag väl har köpt det. Asså det är inte så att om jag är mätt kan säga nej tack det räcker, utan jag äter upp tills det är soprent. Meeen jag vet om att det här inte är ett personlighetsdrag jag uppskattar hos mig själv och jag jobbar på det.

Idag är dagens mål att skicka i 1 eller 2 uppgifter till skolan.. och att gå på 2 pass.

Jag har varit på tre pass nu den senaste veckan och jag har väl märkt att det tåls att öva på att vara bland folk. Tydligen så var det jobbigare än jag trott. Men jag ger inte upp. Idag ska jag köra två pass och ett av dem är ett nytt för egen del. CXWORX. Aldrig testat, har ni? Är i alla fall super nyfiken på hur det ska gå. Väntar mig en härlig träningsvärk i magen i tre dagar, låter det rimligt?

Hör av mig för att berätta att jag är så himla tacksam för all kärlek jag får ifrån er! Vad fina ni är allihop. Människor som ni sprider så mycket kärlek och energi, vi behöver mer utav sånt i den här världen! Heja er!


Ta nu hand om er och kom ihåg att ni är värda det absolut bästa i den här världen mina hjärtan! Puss!

Likes

Comments

"Är du klar nu?"
"En till, en kvar, en sista"
Och så slog jag i säcken.

"Kom igen, in i det sista! Köööör!"
Och så pressar jag benen ifrån mig och andas ut.

"Fem sekunder till.... ooooch vila!"
En sista duns i golvet av 10-kilos bollen.

Jag tittar på klockan, väntar mig en låg siffra och ser att 5 minuter har passerat. 5. Bara 5. Här har jag tänkt mig att stå i en timma och 15 min och så är jag helt slut efter 5?! En våg av självhat springer igenom min kropp. Värken i fötterna är mer påtaglig nu än alla andra gånger när jag beslutat mig för att 20 min räcker idag.
Det är jobbigare med flåset och mer jobbiga människor på gymmet. Fan. Vill gå ut härifrån. Åka hem. Vill fan inte vara kvar här. Inte ens roligt idag.

7 min passerar, och det är inte det att det blir lättare. Det blir bara lite mer bestämt att här får jag i varje fall vara ifred. Höj musiken. Slå tillbaka. Höj motståndet på maskinen och trampa fortare. Sjunger med. Fäster blicken i väggen framför mig och säger allt jag inte vågat säga till alla dem som gjort mig illa. Känner ett par svettdroppar i pannan och 30 min har plötsligt passerat.

Höjer och sänker motståndet, ökar och sänker farten i takt med låtarnas puls och min egen för den delen. Minuterna passerar. Tempot höjs och jag blir bara nöjd över att minnas hur långt jag har kommit. Att det här är vardag för mig nu. Att jag är bättre nu och att jag måste göra bättre ifrån mig idag för att utmana mig själv imorgon.
1000.
Klar. Härligt.

Jag fixade det med en klackspark idag med 👌🏽

Likes

Comments

Idag bestämde jag mig för att baka en Proteinkladdis. Recept:

2 ägg

1banan

1 dl one bake protein (fr fitnessguru)

1 msk vaniljsocker

1 tsk bakpulver

Ca 1 dl kakao.

Det vart såååå himla gott!





Efter fika så bestämde jag mig för att ta med lillebror ut på en promenad innan jag åkte till bjursjön. Så det blev ca 7 km promenad till Michael Jacksons ljuva stämma: they don't care about us. Sen körde jag ett helkroppspass på utegymmet. Så härligt med frisk luft!

Likes

Comments

Ni vet att ibland ska man göra tvärt emot vad huvudet säger va? För så är det.

Vaknade imorse gjorde mina protein pannkakor med jordgubbar och blåbär på. Godaste jag vet. Men jag kände mig liksom helt slut, redan då... så sa jag frasen som rubriken lyder och tänkte negativt. Men idag har jag varit på topp. Hamnade på gymmet i en timma och fyrtiofem minuter. Körde blandad överkropp. Rygg, axlar och armar. Värmde upp med 10 min roddmaskin och avslutade med 30 min tabata på löpbandet.
-Springa 30 vila 20 * 5
-vila en min
-springa 30 vila 20 * 5
Vila fyra min
Och så gjorde jag det fyra rundor med svetten rinnandes på ryggen. (Nej men din dumma unge det är inte äckligt med svett. Det är belöning och rätt typ av bekräftelse på att du pushar din gräns.)

Hur jag mår? Jag har varit riktigt svinigt trött den senaste tiden ska jag vara helt ärlig och säga. Min dygnsrytm har äntligen börjat flyta på och numera vaknar jag vid 8/9 varje dag. Huuur bra? Men det har tagit på energin. Det ska jag inte sticka under stolen med. Det är därför det är ännu viktigare för mig att svettas på gymmet ännu lite till.

Nej hörrni. Jag är inte klar med stretchingen i parken ännu. Och ja, jag solar under tiden. Avis? You should be.


Pussar och kramar, kom ihåg att ta hand om er mina hjärtan!

Likes

Comments

Jäklar vilken dag!

Ringde mamma och grät stora krokodiltårar. Idag vaknade jag klockan 8!! Jag kom upp ur sängen!! Klockan 8!!

Jag tryckte i mig en portion gröt i vanlig ordning, bytte om till träningskläder och gjorde ett svettigt pass på gymmet. Mage och kondition. Gick så bra och det var så skönt.

Efter gymmet, gjorde jag det som jag har gått och skjutit framför mig i över en vecka. Gick till skolan. Jag gick dit och fick reda på att jag inte alls har så värst mycket efter mig. Jag klarar väl det här, tänkte jag och ringde mamma och grinade stora krokodiltårar och berättade att det kändes grymt bra.

Nu i eftermiddag hämtade jag ut min nya telefon!! Whaaa, den är så fin hörrni. Det blev 7plus i roséguld. Och efter att jag installerat TIDAL (musikappen) stoppade jag i lurarna och sprang mina första riktiga 3 km. Hahaha, måste vara ett skämt tänkte jag. Är långt ifrån formen jag hade när jag tränade på elitnivå. Men fasiken hörrni, jag klarar väl det med? Ett steg i taget bara. Igår skyllde jag på att jag inte fattade Runkeeper-appen och gick därför typ halva rundan.. hehe, men jag tar mig ut hörrni! Och det är det som är det viktiga här. Att jag sparkar, slåss och kämpar med min fantastiska kropp. Ni skulle bara veta vad den klarar av. Den är heeelt fantastisk.

Likes

Comments

Idag var det kondition och magen som stod på schemat. Och jag nailade det on fleek! Har en så hiiimla härlig känsla i kroppen efteråt och är så nöjd över mig själv som valde att lyssna på kroppen och framförallt min lilla hamstring, som krånglade i slutet på förra veckan. VILA är allt man behöver ibland. Förutom det känner jag mig fit for fight att plugga lite religion.

Hoppas er måndag blir fantastisk! Och kom ihåg att ni bara är ett träningspass från ett bra humör! Ta hand om er hjärtan, puss!

Likes

Comments