Så obeskrivligt många gånger jag under mina tre år på högstadiet och tre år på gymnasiet har fantiserat, målat ihop, skrivit namnlappar, ändrat mig. Tryckt ihop en text med ett scenarier ur mitt kommande kapitel. Ingen har längtat som jag, brukar jag tänka... men med facit i handen så vet ju jag att alla funkar likadant, alla längtar. Jag har bara velat tro att jag längtat lite till. Lite mer.

Jag är så glad för vår skull att det tåras i mina ögon. Jag är så glad och stolt och tacksam att vi är här. Vi har varit igenom en riktig resa. En riktigt omtumlande resa redan, vi har så många minnen ihop, så mycket att berätta..! Och vi bär med oss en sån lycka och tur, att jag inte riktigt vet vart jag ska vända mig.




Jag vaknade härom morgonen, dränerad på energi. Det var mardrömmen igen, inget ovanligt mer än själva innehållet. Den här gången repeterades de jobbiga situationerna som varit i mitt liv. Det var helt sjukt hur trött jag var när jag vaknade... Det var som att gå igenom allt som hänt igen. Som om allt som någonsin gjort mig illa kom åt mig igen.
Sen vaknade jag, insåg att det bara varit en dröm och att det inte är mitt liv längre. Jag är ÄNTLIGEN FRI. Och jag log. Stolt över att jag kunnat ta det med en klackspark, stolt över att allt som någonsin hållit mig tillbaka inte är kvar. Det är "long gone and moved on". Det är ett avslutat kapitel och jag har äntligen kastat ut monstren under sängen. Jag fick en påminnelse om hur långt jag kommit, hur många steg jag har trampat, hur många mil jag sprungit, hur många vikter jag lyft, hur mycket kroppen, själen och resterande delar av mig expanderat och krampat i så många år, av både växtvärk och träningsvärk. Allt faller på plats nu. Sakta,sakta... one by one.


Ibland har jag svårt att tro på hur bra jag har det idag, ibland har jag svårt att acceptera att alla i min omgivning vill mig väl. Ibland har jag svårt att se, men precis som jag sa... så hittar jag och mitt undermedvetna sätt att konstant påminna mig om resan, och framförallt om de lyckliga avsluten. För det är precis vad det är. Men jag vaknar utvilad oftare nu, drömmer alltmer sällan mardrömmar och jag tränar varje vecka på att hitta balansen i livet och för varje steg jag tar så blir jag stolt och stark. Och vet ni? Det här är nog den där revanschen jag längtat efter så länge. Det här är nog den där tiden jag ska omfamna med hela mitt hjärta och lyfta upp varenda liten glädjefylld springa. För jag vet ju, att jag har kämpat för att komma dit jag är idag. Och ingenting kommer gratis serverat till en. Idag är ett bevis på det. Idag är det min tur. Min tur att njuta av livets härliga buffé och jag tänker gå ett varv extra och plocka på mig varenda jäkla godbit.

Jag slutar inte trampa, är inte färdig, jag är inte FRAMME ännu. Men jag är en lång bit på vägen..! Och så omåttligt stark och fast besluten i vart jag ska. Jag har förberett det sedan jag var 13 år. Jag har bilden i mitt huvud. Jag har känslan i kroppen, jag vet skillnaden mellan drömmar och mål. Jag VET vad som krävs för att komma dit. Let's make it a homerun!









Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Ni vet hur nykära par är? Och när man inte träffar varandra varje dag, varje minut, varje sekund är tankarna konstant på varandra. Ungefär sån är jag, efter snart tre år. Vet ni vad det bästa med att vara i en relation som konstant utvecklas när man är tonåringar? Att man hela tiden lär känna personen. För man förändras, målen och drömmarna ändrar riktning och man går igenom saker med varandra som gör att man bara kommer närmre varandra. Det är fantastiskt! Att man är varandras bästa kompis. Vi är bäst. Haha okej, nog med skrytandet och gulligullandet. Men man måste faktiskt få berätta om hur bra man har det ibland, och jag tycker nog att man ska sprida energin och inspiration om hur bra man kan ha det, hur bra det kan bli osv. Jag och w har väl inte haft rena rama drömmen till förhållande rakt igenom. Men då är det nog än viktigare att man verkligen känner efter när det faktiskt är riktigt bra.

Hur som helst, han kommer hem imorgon och då ska vi äntligen gå på ett möte ihop som vi sett fram emot ett tag och det ska bli så otroligt spännande. Jag tror jag har längtat efter det här i typ 5 år! Och nu finns det ingen annan jag hellre skulle göra det med än Will! Oavsett hur det går på det här allra första mötet så är vi i alla fall igång och det kan äntligen börja bli lite mer seriöst..! Man får knyta an lite kontakter osv och det är alltid en bra sak!

Visst är det fantastiskt ändå när drömmar blir till verklighet? Den här känslan är för mig HELT obeskrivligt underbar!

Likes

Comments

Ni vet att det är hit jag vänder mig, när jag behöver stöd. I mina ord. Min plattform, min frizon. Många av er kanske redan vet, vet att jag inte är så rak och konkret och delar med mig om vad som är mest aktuellt i mitt liv. Men här har jag på något vis alltid haft lättare att ventilera. I skriftligt format. Och nu skulle jag vilja be er om två minuters uppmärksamhet.


För 6 månader sen, såg jag inte ut ur tunneln. Jag såg inte slutet på skoluppgifterna, HUR MÅNGA VAR VERKLIGEN KVAR? Jag såg inte slutet på skolandan, miljön, såg inte hur kapitlet började närma sig en sista slutspurt. Jag kunde för mitt liv inte begripa hur det någonsin skulle ta slut. Att gå ur skolan? Det var ju liksom inte riktigt på riktigt. Jag har sett min syster, barndomskompisar, kusiner, kompisar... gå ur skolan, ta studenten och leva vidare i nya kapitel i sina liv! Men jag förstod inte att det var min tur nu. Nu sitter jag här 6 månader senare. Och kan stolt säga att jag hittade tunnelns slut. Och en ny väg att följa efteråt.

Jag är här, mamma! Jag är ÄNTLIGEN HÄR! Jag är i mål. Det är min tid som kommer nu, mamma! Nej men på riktigt! Nu ska jag ÄNTLIGEN få tjäna egna pengar, äntligen få lägga de pengarna på vad JAG vill äntligen, få skapa mitt eget liv och ÄNTLIGEN, ÄNTLIGEN, ÄNTLIGEN få vara solodansens mittpunkt. Som jag har längtat och kämpat. Sedan tolv års ålder har jag längtat efter att slippa höra: vänta på din tur. Du har mognat lite för fort bara. "Trodde du var 20-25, MINST" jag är där nu mamma! Jag är nästan tjugo år! Jag passar äntligen in. Äntligen är mina kläder inte för små, rocken passar fint! Jag är äntligen vuxen. Ung vuxen. Men vuxen. Jag är här nu. I mål nu.

Jag minns hur jag har längtat och kämpat. Jag minns hur overkligt långt borta det kändes. Men jag är här nu. Jag är ÄNTLIGEN här. Jag slipper skolans trånga väggar. Jag slipper höra de där opassande orden jag aldrig relaterat till. Jag får lov att verkligen springa fritt och äntligen, är det mitt val vilken jäkla bok jag läser. Äntligen är det mitt val, vad jag ska få lov att skriva om, äntligen är det mina beslut och BARA mina som ska få lov att definiera mitt yrkesval, mina arbetskollegor och mina ekonomiska resurser, mina vänner och mina bekanta, mina rutiner och mina spontana företeelser! Det är jag som håller i tyglarna, jag som styr båten, det är JAG som äger mitt liv. Och äntligen, äntligen... så snuddar jag vid mina livs drömmar! Jag är så nära så nära på att få vara egen. Själv. Ifred. Självständig.

Jag vill dela min lycka! Jag vill sprida min glädje. Jag vill ge dig hopp, du som också längtar bortom det du söker som Rafiki skulle sagt. För nu är jag här. Jag har aldrig mått så bra. Aldrig trivts så bra. Aldrig passat i mina kläder så bra som nu. Så äntligen, är jag i mål. Äntligen är jag välmående och lycklig per definition. Och jag kan faktiskt inte med ord beskriva hur det känns. Det är helt enkelt det absolut bästa som har hänt mig. Att få vara ung vuxen. Nu kan allt bara, och jag menar verkligen bara, bli bättre härifrån och framåt.
💖

Because I realized I got
Me, myself, and I that's all I got in the end
That's what I found out
And it ain't no need to cry; I took a vow that
from now on I'm gon' my own best friend

Me, myself, and I that's all I got in the end
That's what I found out
And it ain't no need to cry; I took a vow that from now I'm gon' my own best friend

Likes

Comments

Det var så länge sedan jag delade med mig av lite inspirations bilder och kom på att jag vill göra det hela med en twist, så att ni lättare kan hitta dessa också! Så jag tänkte dela med mig av ett par fleeky instagramkonton!


@otiumhair salong i Göteborg!

@styleelin Elin Johansson, frisör och entreprenör i Stockholm!

@michaelochfrisorerna salong i Stockholm!

@rapunzelofsweden

Likes

Comments

Godmorgon älsklingar!

Imorse väckte W mig i vanlig ordning med en godmorgonpuss vid 6:15 innan han åkte iväg till jobbet. Jag har, som jag berättade igår, blivit alltmer pigg om morgonstunderna och tycker att det är fantastiskt mysigt med Nyhetsmorgon och kolla lite youtube och serier mm. Älskar verkligen att få vakna till och umgås med mig själv, somnar om nån halvtimma ibland men ändå väldigt skönt att starta dagen!

Idag är jag ledig och har planerat att åka till stranden och sola! Jag vet dock inte hur det blir med det då vädret ser lite... busigt ut, tänkte kanske åka ut till kusten och ta en dag vid havet ändå i alla fall! Kanske tar jag även med mig lillebror!

Är så fruktansvärt sugen på hallonbowl! Har varit det sedan igår! Så funderar på att koka ett ägg och göra en Bowl till frukost. Vi får se!

Hoppas ni får en fin dag hjärtan! Love u guys! Puss 👏🏽

Likes

Comments

Hej hjärtan!
Jag har haft fullt upp i flera veckors tid nu! Jobbar heltid på min nya arbetsplats! Kommer vara så framtill i höst (halva september typ) och sen går jag ner på 70%. Vi valde att göra så för att jag ska komma in i mitt yrkesutövande och öva upp snabbhet i sommar. Det är utmanande. Men jag klarar det!

I höst har jag ytterligare lite planer på jobb och härliga meriter att kunna skriva upp på cvt! Haha känns otroligt att livet ÄNTLIGEN har tagit fart. Vissa dagar känns det motigt att inte ha någon semester inplanerad. Men jag har mycket annat som faktiskt är mer värt att se fram emot! För första gången på riktigt länge känner jag mig pigg på morgonen, motiverad och energisk. Det är ingen dans på rosor alltid. Men som en fin vän till mig sa: vad vore livet utan lite motgångar och utmaningar?

Det är så otroligt mycket som händer just nu, så mycket jag vill hinna med och så många personer jag vill träffa. Jag vill verkligen börja livet i sommar. Mitt bästa tips där? Bara skriva ner allt i kalendern. Det är då man har koll på allt, då allt faktiskt blir gjort. Sätta upp små, små mål för varje vecka. Och ständigt utvecklas, men också vila. Det är såååå viktigt att hinna med sin återhämtning.

Jag hoppas innerligt att ni har en bra sommar, mina hjärtan. Att ni tar hand om er och era närstående. Och bara för att jag är sån, så vill jag påminna er om att ringa den där kompisen, ni vet den ni har tänkt på att ni vill umgås med, men vars vägar sällan korsar. Ring. Boka in en dejt nästa vecka. Skratta lite ihop, stötta varandra lite. Fika, dra ett träningspass ihop eller ta en roadtrip till en annan stad på er lediga dag. Vi är bara unga och dumma en gång. Passa på! Ta hand om er och kom ihåg att sätta dig själv i fokus ibland. Det är såååå viktigt för din skull, för din familjs skull, för allas skull.

Puss och kram!

Likes

Comments

Jag har spraytannat mig, jag har duschat extra länge i silverschampo. Jag har spelat listan, lagt fram mössan, visselpipan, champagneglaset och sminket. Jag har lärt mig många låtar ur listan och jag har tränat på att andas, jag har varit i skolan och lämnat in mina sista saker.

Jag har ställt fram håroljan, hårsprayet och mina skor, jag har målat naglarna och med omsorg plockat brynen och gjort allt därtill. Några i klassen har tjafsat. Men vi älskar varandra ändå. Inget tjafs kommer emellan oss. Vi är ju starka fina tjejer som skulle göra VADSOMHELST för varandra.

Om två timmar är det äntligen studentdagen. Vi ÄR i mål, vissa har något ämne kvar till hösten, vissa klarade sig precis och vissa är helt solklart färdiga med höga betyg. Vi alla kämpade väl och hårt. Imorgon är firandet här. Alla får vara med. Hur fint är inte det?

Äntligen är vi klara med det här. Det ska bli så OTROLIGT skönt, att bara få tjäna pengar, jobba och skaffa mitt eget liv. Varthelst jag vill. För nu mina hjärtan, kan jag inte skylla på någon annan än mig själv. Nu är jag i mål. Nu har jag livets penna i handen. Det är min tur.

Kaptenmössan åker på och vi styr vidare mot nya äventyr. Äntligen!

Likes

Comments

Hej världens finaste!
Hur mår ni? Oavsett vad svaret är så hoppas jag att du är okej och att jag kan sprida lite energi. För precis i skrivande stund så har jag så himla mycket positiv energi över att allt jag vill är att sprida den till er.

Alla dagar, tankar, motgångar, medvindar... det har tagit mig hit. Just till den här sekunden med världens bredaste leende och studenten bara runt hörnet. (För er som inte följer mig på snap: hagstrommoa för att se exakt vad jag menar. )
Jag är så himla stolt över mig och alla andra studenter 2017. Inte bara för att vi blev godkända i alla ämnen och släpade oss till skolan dagarna i ända. Utan också för att vi kunde hantera skolmiljön på ett sånt kick-ass sätt. Det är det vi alla längtar ifrån när vi väl är där. Uppgifterna i sig var inte det jobbiga. Det allra tuffaste var att behålla rollen och rocken vi klädde på oss från dag ett. Ni vet vad jag menar. Ni vet exakt vad jag menar. Äntligen kastar vi bort den rocken vi växt ur och äntligen, äntligen ska vi få fira... att vi tog oss igenom det. Många av oss kände att vi nog aldrig riktigt passade in, vi kämpade med att vara andra till lags och göra andra nöjda för att komma in i en grupp vi aldrig riktigt matchade. Och jag har glada nyheter. Det är äntligen över.

För er som älskade skolmiljön och har panik över att det är över, det finns andra utbildningar så kämpa på! Men nu är tiden inne, det är dags att fira att vi äntligen fixat klart skolan. Det är en enda måndag kvar. EN. Sen är det över. Skrämmer skiten ur mig samtidigt som jag äntligen börjat ta in att det är nu. Dags att bara ha kul och njuta. Dansa, umgås, skratta, klä oss i svartvitt och klä på oss kaptenmössan och styra mot ett helt eget initiativrikt liv. Grattis! Nu är det du som väljer. Nu är du fri.

Jag har valt. Valt och banat väg, tagit mitt första viktiga beslut i livet. Mitt alldeles egna, allra första viktiga beslut. Den ni. Jag ska berätta mer om det alldeles inom kort. Men låt oss säga att nu startar mitt liv. Som jag har väntat, som jag har längtat. Nu jäklar ska vi fira. Grattis mina vänner. Nu är du kaptenen över ditt eget liv! Let's make it a good one.



Jag kommer fälla en tår av glädje snart.

Likes

Comments

... nytvättade lakan och ny duschad efter ett hårt pass på gymmet, en timme yoga och en bastu?

Förstår ni den känslan? Det är guden personifierad! Att dessutom få somna ihop med min pojkvän efter 2,5 år ihop är ju bara helt underbart.

Idag har varit en sjuk dag. Har varit på två möten och planerat lite... men inget jag får lov att berätta ännu. Men jag är sååå taggad på att få berätta för er allihop. Så snart jag vet mer så ska jag bubbla ur mig allt. Ni vet ju hur jag är med mina känslor och händelser i livet, jag uppslukas ju totalt och får sååå svårt att hålla saker och ting hemligt, och jag lovar att ni är de första som ska få veta!!

I övrigt så har jag som sagt tränat idag, har tagit det lite lugnt med det och prioriterat skolan ett tag varpå jag blev klar med ALLA uppgifter igår. Underbart! Det är helt sjukt att jag kan få lov att ta studenten och är heeeelt klar 10 dagar innan!

Äntligen äntligen!!

Ta hand om er så hörs vi, puss!

Likes

Comments

Hej! I torsdags skrev jag och berättade för er att jag tvångsmässigt (låter brutalt men sant) påminner mig själv att det är student om två veckor. Idag är det lördag och den här dagen har också passerat och nu är det en och en halv vecka tills dess att jag står i en vit klänning och tjoar "fööööör vi har tagit stude-e-enteeen Fyfan vad vi är bra".

Det går så fort att ingen av oss hinner vänja oss vid den sjuka tanken om att vara avgångsklassen. Nån sa det till mig för fem veckor sedan och jag kunde bara skratta. Vadå äldst på skolan? Vadå lika stor som min syster var när ​hon ​tog studenten? Helt orimligt.  Och vadå att det redan är tre dagar mindre än två veckor? För varje dag vi närmar oss tvingar jag spela studentlåten, någonstans för att jag är rädd att jag inte kommer fatta och därför Inter heller kunna njuta och fira. 


Just idag och igår har jag bara slappat. Igår åkte jag en sväng till havet och solade på en ensam brygga med podcaster i alla olika former som sällskap, ibland stängde jag av och lyssnade på vågornas skvalpande. Efter det hjälpte jag mamma med grillningen och sen kom min älskade storasyster och hennes pv hem på besök. Det var så himla mysigt, har inte skrattat så mycket på jättelänge. Wow. Jag saknar ändå min syster. Först var tomheten skön, och ganska avkopplande när hon flyttade hemifrån. Men nu börjar jag på riktigt sakna min andra hjärnhalva. Hon som konstant avslutar mina tankar åt mig, hon som så bråkigt kritiserar mina negativa vanor med kärlek och som alltid kommer vilja mig väl. Först var tomheten en lättnad. Nu börjar det kännas skönt att vi ses på en lagom nivå. Just för att ibland vill jag avsluta mina egna meningar. Men ibland är det skönt att slippa förklara hela historien och ha någon som nickar halvvägs och som håller med när man ifrågasätter någons beteende eller synvinkeln på en ny utmaning som kan vara svår att helt förstå. Någon som alltid håller med i ens etiska och moraliska tänk helt enkelt. Någon som är född i samma tid och med samma kön som utsätts för samma prövningar som jag själv. Givetvis är det inte bara det jag älskar med min syster, men det är det jag saknat allra mest sen hon byggde ett eget bo. 


Idag har inte många prestationer blivit gjorda. Ingen träning, inga välskötta matrutiner och verkligen ingen god sömn. Så jag har legat i solen och latat mig, exakt bara hela dagen. Det är först nu som jag ska kickstarta dagen. Slänga i en maskin tvätt, bädda rent och plugga.

Jag ska sätta mig med mina två sista inlämningar. MINA TVÅ SISTA INLÄMNINGAR! Hör ni hur sjukt?! En blir färdig idag och en blir färdig innan 23:59 imorgon! 

Vill sprida lite positiv energi och berätta att jag verkligen bara älskar er för att ni fortsätter peppa mig! För att ni hör av er och rockar min värld med så personliga och fina saker ni har att säga. Tuuusen, tusen tack! Det betyder mer än ord kan beskriva och det gör att jag orkar det där lilla sista. Jag hoppas verkligen att jag kan ge tillbaka den energin som ni sprider! Jättestor kram, och ta hand om er mina hjärtan! Ni äger!

Likes

Comments