Vad är egentligen närtid? Jag tycker egentligen att det är ett litet flummigt begrepp - det lovar mycket men betyder egentligen ingenting. Det är fritt att tolka på något vis. Och kanske är det också det som är så fint när det kommer till målbilder. Att närtid är föränderligt. Inte ristat i sten med en besvikelse om man inte klarar det inom en viss tidpunkt. Dagens fråga i januariutmaning med @VictoriaJongard är nämligen "Vilka drömmar/mål har du som du vill förverkliga i närtid?"

Jag har valt att bryta ner närtid till 2017. Och under det kommande året..
- Vill jag bygga muskler och vara riktigt nöjd med min kropp.
- Fixa iordning vår trädgård med både möbler, grillar och små odlingar.
- Skola in My på ett dagis som vi trivs med och är nöjda med.
- Börja jobba i den mån som kroppen orkar med det.
- Göra iordning barnrummet.
- Öka trafiken hit till bloggen.
- Fota fota fota fota! med min nya kamera.

Likes

Comments

/ Moodboard Week 3 /

Det är måndag och jag är tillbaka i Västerås efter en helt fantastisk helg i Stockholm där jag har fått ladda batterierna och fylla på lyckokvoten. Framför mig breder dock vecka tre ut sig och det med både hjärtklappning och magknip. Redan ikväll är det dags för ett sånt där hatmöte jag har pratat om förut. Mitt AIK mot sambons VIK.. Innan dess är det dock dags för Lilla My att besöka BVC för läkarkontroll och 5 månaders vaccin. Det ska bli så intressant att se hur vikten ser ut eftersom att vi har ersätt några mål ersättning med gröt och puré. Hon har ju gått så stadigt uppåt sedan hon föddes men är det någon gång viktkurvan ska dala så är det väl framöver när det är dags att trappa ur ersättningen mer och mer. Så. Först vaccination och sen hockey med nedsläpp 19:00 i ABB Arena här i Västerås.

På tal om hockey så är det matcher hemma på Hovet både onsdag & fredag. Det är med andra ord en helt fantastisk vecka med hela tre hockeymatcher live. Till helgen tänker jag avsätta tid för att umgås med min sambo. Med tanke på att han jobbade förrförra helgen och jag var borta nu helgen som var så har vi inte haft tid att ses så mycket. Visst har vi ätit middag tillsammans på vardagar och sen sovit i samma säng, men hur givande är det i längden? Jag tänker mig en promenad i spåret som finns i närheten där vi bor och sen har sambon önskat att jag ska göra cheesecake, och det ska jag väl kunna lösa!

Tre inlägg att se fram emot på bloggen under veckan
- BVC mått och vaccin
- Cheesecake
- Naturbilder

Likes

Comments

Veckans känslor - Motivation och livsglädje.
Veckans tacksamhet - Folk som erbjuder plats på bussen när jag har My i bärsele.
Veckans köp - En ljusslinga till My's rum.
Veckans måltid - Helt klart mammas torsk i ugn.
Veckans upptäckt - Teaterbaren i Kulturhuset. GÅ DIT!
Veckans aj - Har haft så ont i ryggen.
Veckans My - Har fastnat totalt för Babblarna och är så nöjd när hon får titta på filmen på youtube.

Tre bra
- Det absolut bästa denna vecka var tjejhelgen i Stockholm hos min mamma. Vi hade det så så bra!
- Åhlens REA som maxade med 70% på vissa bodys. Vi fick mycket för lite!
- Hittade massor av barnmat på mammas COOP som jag inte hittar på vår ICA. Ska bli kul att testa.

Tre dåliga
- My's vakna natt första natten i Stockholm. Psykbryt.
- Glömde kolla efter Paulo Coelho böcker inne i Stockholm.
- Mina torra jävla läppar. Blir tokig av det här vädret.

Veckans tre mest lästa inlägg
SKULTUNA 1607
DET HÄR INSPIRERAR MIG
TILL LILLSKROTENS RUM

Likes

Comments


Precis som rubriken lyder så gör vi våra sista timmar i Stockholm för den här gången. Tanken var ju först att vi skulle ta tåget hem imorgon, men sambon har erbjudit sig att komma och hämta oss med bilen framåt kvällen idag istället. Och trots att Lilla My är jordens mest tacksamma unge när det kommer till kollektivtrafik så är det skönt att slippa släpa och stressa. Och det känns som en otrolig bonus att få en kväll hemma med sambon innan vecka tre börjar. Det blir en körig vecka men mer om det får ni läsa i morgondagens moodboard.

Likes

Comments

Dagens fråga i @VICTORIAJONGARD januariutmaning är "Vilka är dina största rädslor?" en fråga som jag tycker är så så personlig, och faktiskt ganska jobbig att svara på. Inte för att jag är rädd för att dela med mig av det - utan mer för att jag får en klump i magen bara jag tänker på det jag tänker plita ned här nu.

Längst längst in i mitt hjärta hittar jag en rädsla som jag tror att alla mer eller mindre bär på. Jag är så rädd för att förlora någon jag älskar. Jag är så rädd för att förlora någon på det sättet som jag förlorade min pappa. Jag vet fortfarande inte hur jag överlevde hans död, och jag vill inte uppleva någonting liknande någonsin igen. Dessvärre så kommer jag ju göra det under min livstid - om inte jag dör först. Allra räddast blir jag när de jag håller närmst inte svarar i telefon. Precis som pappa inte gjorde den där kvällen när jag senare hittade honom död. Med tanke på att tårarna redan rinner ner för mina kinder så lämnar jag det där.

Jag är livrädd för att Lilla My ska ärva mina sjukdomar. För tillfället ser det ut som att hon har klarat sig, men jag bär på diagnoser med stor ärftlighet och det är inte säker att läkarna har upptäckt någonting än, trots att de har henne under regelbundna kontroller. Under graviditeten var det många, både vänner och ovänner som tyckte att det var konstigt att vi valde att skaffa barn i vår (läs: min) situation. Jag förstod och förstår fortfarande tanken, samtidigt som jag tycker att det är helt självklart att jag inte ska bli fråntagen det bara för att jag råkar vara mindre frisk än andra.

Till någonting som kanske är lite mer ytligt - Jag är maniskt rädd för ormar och har varit enda sedan jag var liten. Bara jag skriver om det så får jag hjärtklappning och ser jag en orm på tv så är jag halvt beredd att dö och kan inte gå på golvet den närmsta timmen. Jag vet att det är en sjuk rädsla och att jag borde jobba med den, men det får bli någon gång längre fram i livet. Om jag vågar.

Det är inte heller för intet som jag springer in och ut flera gånger när vi ska gå hemifrån för att kolla att ingen platta är på trots att vi har induktionshäll med automatisk avstängning. Jag är nämligen fruktansvärt rädd för att det ska börja brinna här hemma och att vi ska bli av med hela vårt hem. Varje gång jag har varit ute på promenad och ser vårt lägenhetshus drar jag en lättande suck för att det inte står i lågor. När jag var yngre kunde mamma & pappa inte ha ljus tända om jag skulle gå och lägga mig och jag tände aldrig ljus själv - det har dock ändrat sig de senaste åren.

Likes

Comments


På grund av Lilla My's höga feber så slopade vi hockeyn idag. Det kändes inte riktigt tilltalande att ge sig iväg och befinna sig i samma byggnad som upp emot 8000 människor och den ljudnivån som råder under matcherna. När hon är frisk - absolut. Då älskar hon det. Men inte när hon redan är lite gnällig och då blir skrämd lättare. Det kändes inte heller okej gentemot de människorna vi står med eftersom att många runt omkring oss också har små barn.

Däremot så blev det en tur in till stan och Teaterbaren inne i Kulturhuset. Vi åt en god lunch beståendes av fisk och skaldjursgryta och sen rullade vi vagnen på stadens alla gator och besökte bland annat Åhlens, hela Stureplan, hela långa Kungsgatan och Drottninggatan samt Nordiska Kompaniet. Det låter som att vi har shoppat massor men jag fick faktiskt inte med mig någonting till mig själv. Mamma shoppade lite och så fick vi med oss lite fint till My också. En lyckad dag trots allt! Nu håller vi tummarna för en bättre natt.

Likes

Comments


Det bästa med att komma hem till mamma är att det alltid, alltid, alltid lagas så god mat. Igår lagade vi torskrygg i ugn med grönkål, fänkål och panchetta. Till det hade vi kokt potatis, örtagårdssås och en fräsch sallad med ruccola, paprika och mozzarella. Vi hade en helt underbart mysig eftermiddag och kväll igår, natten däremot blev desto sämre..

Ja, vad ska vi säga om natten till idag egentligen? Den sammanlagda sömnen på mig och My tillsammans är nog inte mer än en timme. Var tvungen att gå upp mitt i natten och kolla tempen och jodå, den var skyhög. Efter alvedon sjönk den en aning men idag är vi trötta och ställer in planerna för gos i sängen.

Likes

Comments


Vi var ju som jag nämnde i Skultuna i tisdags och inne på deras Iittala-outlet köpte jag de här vykorten - allesammans med Lilla My. Tanken är att de ska få ta plats på väggen i hennes rum när vi börjar göra iordning mer där inne. Mitt enda krux just nu är att jag inte riktigt vet hur jag vill sätta upp dem. Jag skulle helst av allt ha dem utan ram och då är frågan om man ska spika upp små minispikar och sätta fast de i klämmor eller om jag bara ska fästa kludd på baksidan och trycka fast de direkt på väggen.. Ett annat alternativ skulle vara att köpa ett armeringsnät och fästa bilderna på det.. Kruxet då blir ju att nätet ska fästas på väggen också och eftersom att vi har betongväggar krävs betongborr och hela baletten..

Likes

Comments


Om jag skulle vinna tio miljoner....
så skulle jag investera mellan fyra och fem miljoner på en tomt och ett egenbyggt hus. Vilket egentligen inte skiljer sig från grundplanen jag och sambon har just nu. När Lilla My börjar på dagis och jag börjar jobba iallafall 75% om kroppen tillåter så är nästa stora sparmål huset vi vill bygga tillsammans. Jag skulle nog dessutom använda en liten del av summan till en kontaktinsats för att köpa en till bil till hushållet och så skulle jag placera resten av pengarna i fonder eller köpa aktier. I ett hus finns värdet kvar - och växer. Svindyra bilar sjunker i värde - därav att jag inte skulle vilja köpa en bil kontant. Och i fonder hinner en sån stor summa pengar växa bra om man placerar de väl och har is i magen. Aktier är också bra på det sättet. Jag hade antagligen också satt in lite pengar på Lilla My's sparkonto.

Det här är en del av @VictoriaJongard's januariutmaning som ni kan läsa mer om HÄR

Likes

Comments