View tracker

På tal om att stå och stå... Läs längre ner i texten!

FYRA MÅNADER. Jag upprepar: Fyra månader. Vår Lilla My, som inte är så liten längre. Den senaste månaden har varit den absolut bästa hittills. Den roligaste och mest utvecklande. Helt plötsligt är skrattet aldrig långt bort och vi har haft kvällar i soffan där vi kört "tittut" i två timmar där hon garvat tills hon har somnat. Och det är just det där skrattet, det där asgarvet som är annorlunda nu. Hela My skiner upp och kiknar av skratt när man skojar och pratar med henne. Ibland låter det ungefär som att hon har kikhosta när de bästa skrattattackerna är igång.

På tal om ljud så har hon dessutom en helt annan kontroll över sin egen röst. Höga och låga ljud och de där "tjejiga"-ljuden som min sambo kallar det. Och hon härmar mer än någonsin. Undersöker ljud och lyssnar innan hon själv försöker sig på samma tonläge och ljud. Frågar ni hennes mamma så har hon redan sagt AIK, vilket faktiskt finns bevisat på min instagram. Nu börjar vi urskilja ett "Hej" eller ett "Nej" också. Samtidigt så förstår jag ju också att man hör vad man vill höra.

Hon sitter stadigt, i korta stunder. Och med visst stöd kan hon sitta hur länge som helst. Här igår ställde hon sig också upp och höll sig i soffkanten. Satt bakom henne och väntade på att benen skulle vika sig och det gjorde dem, men först efter fem minuter. Så stadig är hon definitivt! Vilket också BVC-sköterskorna säger.

Greppförmågan utvecklas för varje dag också. Nu greppar hon nästan vad som helst utan problem och det bästa hon vet är att ligga på skötbordet och riva ut alla blöjor ur den lilla förvaringslådan som står till höger om skötbädden.

Och som jag har nämnt tidigare så har hon ett helt annat intresse av mat. Inte då sin egen, utan våran. Hon följer maten från tallriken in i min mun storögt. Och faktum är att vi ska försöka oss på första smakportionen nu i helgen. Det ska bli jätteroligt!

Storlek 62 sitter numer ganska tight och snart måste vi nog kasta oss ut i butikerna och köpa på oss kläder i storlek 68. För vi har nog bara ett enda plagg i lådan här hemma. Blöjstorlek 4 vore också en bra idé, men vi har en hel drös med blöjor kvar i storlek 3 så de ska vi använda upp först är tanken.

Annars så är Stinky-figuren som vanligtvis brukar hänga i hennes babygym en riktig favorit. Den bästa av alla faktiskt. Så jag har hakat av honom och nu är han med överallt. Ibland äter hon upp honom, ibland sitter hon bara och tittar på honom och gud förbjude den människa som tar honom ifrån henne. Måste hitta en större variant av honom bara, men de enda jag har sett på nätet är bruna...?

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker


Så kom fredagen med snor, hosta och en förkylning till Lilla My på hennes fyramånadersdag. Den otroligt glamorösa snorsugen ligger här till höger om mig och jävlar vad min lungkapacitet har fått jobba inatt. Hennes allmäntillstånd är bra, men febern är hög, snoret verkar aldrig ta slut och hostan river i halsen på henne. Så nu ska vi bädda ner oss här i soffan under två filtar och bara mysa hela dagen.

Ursprungsplanerna som var en promenad i -4 grader och en snabb shoppingrunda på stan får vi nog skrota. Men lite senare idag kommer det upp ett inlägg kopplat till My's senaste månad iallafall. Där ni kan läsa om vad hon egentligen sysslar med här hemma, vår toka. 

Likes

Comments

View tracker

Så har vi nått årets sista månad, december. Och i och med har det bosatt sig en panikkänsla i mitt bröst, för det här är utan tvekan min tuffaste månad på året. Det är som att jag sugs ner i ett svart hål och måste räddas. Utåt syns det inte alltid, men innanför murarna är det tredje världskriget i trettioen dagar utan stopp. Men vem kan klandra mig? Den här månaden innebär att jag möter min pappas dödsdatum, tvingas fira hans födelsedag utan honom och måste facea mamma & pappas bröllopsdag i en sorg och saknad. Men, förhoppningsvis kan jag hitta små små ljusglimtar som ändå kan få mig att andas lite lättare.


Den andra december
blir vår lilla tjej hela fyra månader. Och trots att de fyra första månaderna varit otroligt roliga och utvecklande så är det väl först nu man kan börja längta efter att få höra henne säga "mamma" eller "pappa". Få se henne börja åla sig fram och uppleva alla nya smakportioner. Fantastiskt är det.

Den nionde december kommer Alfons på besök. Den lilla vovven vi har tur att få ha här hos oss ibland. Det ska bli så mysigt att få bli med hund om det så bara är för två dagar den här gången. Ser fram emot massa hundmys och promenader i kylan.

Den tjugoförsta december går min sambo på julledigt för typ första gången i sitt liv, och jag bara längtar tills han är hemma och strosar runt med oss i en och en halv vecka. Då ska jag se till att sova ikapp, umgås ikapp och bara vara med familjen. Sen måste vi ju hinna med julhandlingar och annat påhitt, men det får man ju ta när det är jul!

Den tjugofjärde december ska My få fira sin allra första julafton. I år kommer hon inte greppa så mycket av det som händer men ändå. Vi kommer att vara hemma hos sambons pappa och fira med hans familj och sen åker vi nog upp till Stockholm några dagar efter och träffar min mamma.

Decembers allra sista dag, nyårsafton är lite oklar för tillfället. Det vi dock vet är att vi ska fira den tillsammans med goda vänner. Förra året bojkottade vi nyår och låg och sov i varsin ände av soffan vid tolvslaget. Men i år är det dags att dra på sig något fint och äta en god middag iallafall.

Utöver de satta datumen så adderar vi en hel del hockey, lite jobb, mycket chailatte och annat spontant. Men några grejer måste jag ju lämna till veckomoodboardsen också! Jag tänker inte våga mig på att skriva att det kan bli bra, men det har potential att inte bli helt åt helvete iallafall.

Likes

Comments


Det är onsdag och jag har faktiskt börjat min morgon med Therese Lindgrens bok "Ibland mår jag inte så bra". Allt för att försöka skingra tankarna och stänga ute nervositeten inför kvällens match så länge som det bara går. Matcherna mot Västerås är mina derbyn och mer därtill. Det handlar inte bara om tre poäng. Det handlar om flera månader framöver där man antingen får vara den som säger "Vi vann senast" eller får vara den som får ta emot flin och glåpord. Och ja, det hör till. Men det gör likt förbannat lika ont i mig varje gång någon drar upp en förlust. Så, förlora ikväll det ska vi inte. Det får inte hända helt enkelt.

Hur som helst. Tillbaka till boken. Jag är inte en av de som följer Therese slaviskt på youtube, jag ser någon video då och då men är inte intresserad av vare sig sminkprat eller vegansnack. Vi delar till 99,9% inte samma åsikter och många gånger blir jag bara provocerad och arg över hur kopiöst dumt hon kan uttrycka sig i sina videos. Men hennes bok är bra. Boken som till största del handlar om psykisk ohälsa. Som kommer att ha en betydelse i samhället. Som kommer få människor att känna sig lite mindre ensamma och lite mindre rädda. Det är fint tycker jag.

Likes

Comments


Jag har så länge jag kan minnas använt mig av en och samma foundation, nämligen Loreal Paris True Match. Den har nästan bara plus, men nu på senaste tiden tycker jag inte att den sitter lika bra på min hud och dessutom så oxiderar den under dagen vilket är tråkigt. Så jag gav mig in i djungeln av foundations och läste mycket positivt om smashbox studio skin. Den lovade en hel drös med grejer. Bland annat att den skulle sitta i 15 timmar. Och efter att ha använt den för första gången igår och låtit den sitta under hockeymatchen så är jag definitivt nöjd.

Den är lite svårare att applicera och man hinner inte jobba med den så länge, men sen sitter den som berget. Visst, det syntes lite "bortfall" när jag kom hem vid midnatt igår. Men tro mig, det är nog ingen foundation som skulle klara av en hockeymatch med mig felfritt. Tre timmar skrik och gråt, svettandes och eufori. Så jag ser verkligen fram emot att använda den nu kommande månad och se om den fortfarande är en nyvunnen favorit i sminkväskan när 2017 kommer.

Likes

Comments


Igår åkte jag upp till Stockholm för hockey och äntligen så fick vi med oss tre poäng efter en 5-2 seger. Det är ju dock med lite bitter eftersmak jag vaknar upp idag efter sent sänggående igår kväll. Var hemma strax innan midnatt och sen röjde jag runt en stund innan jag kom till ro och kunde slappna av. Så jag är riktigt riktigt trött idag. Vilket kanske inte gör så mycket egentligen eftersom att schemat för dagen är ganska fritt. Det enda egentliga måstet jag har är en hockeyrelaterad artikel som ska publiceras innan kvällen. Annars ska jag bara ta dagen som den kommer och se vad jag orkar med och inte. Skulle tippa på att det blir massa mys i soffan med min lilla guldklimp. Vilket behövs eftersom att det är full rulle redan imorgon igen.

Likes

Comments


Ni som har följt min blogg ett tag vet att jag är helt tokig i elefanter och har varit så länge jag kan minnas. Och i helgen när vi var ute på Åsby Hem & Trädgård så hittade jag denna elefant gjord av mossa. Och det är klart att han bara var tvungen att få följa med hem. Stod även och kollade på en gosedjurselefant som var två gånger så stor som My men där satte sambon stopp.

Men, hur som helst. Nu har jag placerat denna vackra skapelse bredvid tv:n, uppe på en annan elefant som är som en pidestal. Så fint! Och anstränger man sig lite så kan man faktiskt säga att det är julpynt. Jag menar, mossa hör ju på sätt och vis till julen och dessutom har han faktiskt en röd rosett kring halsen.

Likes

Comments

/Moodboard Week 48/


Vi river igång den här veckan med fortsatt orkanstyrka på stormbyarna utanför fönstret och på något sätt så symboliserar det den kommande veckan. Jag har nämligen fullt upp. Hela fyra stycken hockeymatcher ska spelas vilket resulterar i att vi på hemsidan ska publicera åtta texter kopplade till matcherna. Det är också månadsskifte så ytterligare artiklar ska skrivas och publiceras. Så det blir otroligt mycket jobb. Första matchen spelas redan ikväll så då ska jag bege mig till Stockholm. På onsdag är det också match hemma och då är det dags för ett sånt där hatmöte igen, mot Västerås alltså. Och bara det gör ju att nerverna sitter utanpå redan idag. Sen är det match fredag och söndag också. Vilket är helt jävla underbart, så länge det plockas poäng.

På torsdag är det dags för en föreläsning på Öppna Förskolan som heter "Att bli förälder". Låter verkligen som någonting som borde ha tagits innan födseln, men jag tänkte att jag ska titta förbi och se vad det handlar om iallafall. I bästa fall är det intressant, och i värsta fall har jag fått tiden att gå. Win!

På lördagkväll ska sambon på julbord på kvällen så då ska vi leva loppan här hemma. Min mamma pratade lite löst om att ta sig en Västeråstripp så vi får väl se hur det blir. Och ja, sen är det söndag.... och andra advent, och sen är det en ny vecka. Tiden går fort!

Jag tänkte att jag skulle hinna med att fotografera lite i farten den här veckan, men vi får se vad som hinns med och inte. Jag vill inte ta på mig allt för mycket eftersom att det brast förra veckan.

Tre inlägg att se fram emot på bloggen den här veckan
- Mossdjur
- Moodboard December
- First Impression Smashbox Foundation

Likes

Comments

Veckans känsla - Uppgivenhet.
Veckans tacksamhet - Vänner som ringer och frågar om de ska komma förbi med mat när man mår dåligt.
Veckans köp - En matstol till My så att vi äntligen kan sitta vid köksbordet hela familjen.
Veckans måltid - Kycklingwoken vi åt tidigare ikväll.
Veckans upptäckt - Åsby Hem & Trädgård helt klart!
Veckans aj - Mitt stackars huvud.
Veckans My - Har varit världens roligaste unge.

Likes

Comments


Så har snart detta årets första advent passerat. Eller blåst bort. För herregud vilken storm det är här i Västerås. Vi var ute och rände mitt på dagen och det blåste så jävligt att nappen sögs ut ur munnen på My och vidare tiotals meter. Jag struntade i att springa efter den så nu är vi en napp fattigare! Men vad gör det?

Vi pyntade faktiskt granen redan igår och nu idag kom det till en ljusslinga och sen la vi den första julklappen på plats. Sambon är eld och lågor och har gått runt och sjungit julsånger hela dagen, jag däremot, jag längtar bara till allt ståhej är över. Samtidigt så måste jag medge att det faktiskt har börjat rätt bra i år, jämfört med andra år.

Likes

Comments