Dagens fråga: Hur definierar man ”att lära sig”?

Kan jag verkligen säga att jag lärt mig åka vattenskidor då jag kom upp ovanför vattnet och åkte en hel runda in till land igen på första försöket? Det var en riktigt kort inlärningsperiod isåfall. Men kan inte heller säga att jag alltid kunnat åka vattenskidor? För jag har aldrig innan provat?... (Okej Ines jag vet att jag misslyckades två gånger när vi försökte göra det på ditt sommarland. Men till mitt försvar var det jätte längs sedan och vattnet var iskallt).

Lära som adjektiv:
uttal: ['lä:,ra] /ˈlæˌra/
(reflexivt: lära sig) ta till sig kunskap; lära in
undervisa; hjälpa någon lära sig; lära ut
Källa: den mycket pålitliga Wikipedia

Efter att blivit avråd att göra alltför aktiva saker och ett tydligt nej till vattenskidor av min doktor (pga tidigare armbågs incidenten). Hade jag planerat att inte försöka mig på varken vattenskidor eller den uppblåsbara ”biscuiten” vi hade i ett rep efter jetskin. Men efter tre dagar av att se alla andra ute på sjön fick jag nog och gav mig ut på främmande vatten. Och det var värt det! Så kul bakom och på jetskin!

Det blev lyckade tio dagar uppe i Wanaka på semester. Inte tipp topp väder varje dag men vad gör väll det när stans bio har himmelskt god hemmagjord glass. Soldagarna spenderades på stranden med jetskin eller ute på en kort vandring uppför något berg.

Pizza Night!! (Där vi senare ångrade att vi artigt tackade nej till bistik, pizzorna var 50%ost och 50% stek heta) 

Med allt detta ville jag egentligen bara skryta med ännu en nyupptäckt talang, vattenskidor. Önska mig lycka till då jag nästa gång ska prova vattenskida (singular).  
For your information mamma och pappa, numera står en jetski/båt och vattenskidor på önskelistan.

Kram från en tjej vars kompis sköt duvor bakom kyrkan mitt inne i stan idag?! (Btw tydligen kom en främling fram till honom sa ”du gör alla en tjänst” och gav honom 300kr?!)

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Dagens tanke: Aldrig trodde jag att jag skulle få se insidan av en silo.
Men som Nya Zeeland bjudit på makalösa vyer och fantastiska äventyr har nu detta utbytesår även inkluderat att klättra in i en silo (nej jag visste inte heller att det hette silo före fem dagar sedan).


Första dagen på semestern för föräldrarna Guise (medan vi minderåriga haft sommarlov sedan slutet av november). Vi tog jetskin på släp och körde upp till Wanaka och ett semesterhus vi bokat i 8 dagar.

Jetski, en kort vandring up för ett berg och pitch perfect 2. Det var första dagen.
Vet numera precis vad jag ska göra när jag kommer hem till Göteborg! Jag ska öppna en bio med soffor, gamla bilar man kan sitta i (så det blir som en drive-in bio) och otroligt cool layout. Kommer även finnas himmelsk god hemmagjord glass och nybakade kakor. En paus i mitten av filmen så man kan gå och köpa ännu en skål glass.
Hoppas inte Wanaka-bion har copyright på deras idé.....
Upplevelsen vann över filmen i hästlängder. Glassen var sååååååå god! Jag valde först smaken cookies and cream och vid halvtiden tog begäret över och jag bestälde smaken maplesyrup and walnut.

Kram från en tjej som antagligen skulle kunna köpa ett hus för alla pengar hon spenderat på bio-glass.

Likes

Comments

Har det redan gått 6 månader?! Samtidigt som tiden flyger iväg känns det som att jag bott här för evigt. Mitt andra hem. Nya systrar. Jag älskar det och vill verkligen inte tänka på att jag måste lämna allt.

Nyår skulle ursprungligen spenderas i Te Auna vid en brasa och stor fest i Lions Park. Men nej det blev inte ens fyrverkerier......
28 december och ungdomsgänget från kyrkan åker de 70minuterna till Te Auna på västkusten. Summer mission! Vi arrangerade en ”kids klubb” i Lions Park. Klockan 10-12 med lekar, tävlingar och en kort lektion kring kristen tro för barn. Upptäckte även min talang för ansiktsmålning. Fick tyvärr ingen bild på mitt mästerverk hajen, men var så kul att måla fjärilar, minions och lägga glitterfärg i kanterna.

Varje eftermiddag var det en ny aktivitet. Vi ordnade ett vattenkrig med 700 vattenballonger. En filmkväll då vi tittade på Moana. Och slutligen en vattenrutschkana.

Nyårsafton och regnet smög sig fram. Vi bodde i tält men hade tillgång till kyrkan och inomhus kök och toalett. Tyvärr var de två vuxna som var ansvariga inga camping-människor. Utan förvaring bestämde de att vi skulle åka hem en dag tidigare pga att allt var blött? I följd av detta missade vi sista kvällen och den stora nyårsfesten som skulle anordnas i Te Auna. Japp vi var bittra och det gjorde det inte bättre när solen kom fram precis när vi satte oss i bilarna för att åka hem. Men aja inget att gräma sig över nu. Istället stannade några kompisar här hemma hos oss och vi hade en mysig utomhus picknick på gräsmattan. Inga fyrverkerier här ute på landet MEN vi hade party-poppers!

Kram från en tjej som redan skaffat sig en dejt till balen

Likes

Comments

God jul på er allihopa!

12 timmar in i framtiden. Men en dag efter i julfirande. Här firar vi jul 25 december, mitt i sommaren. Vår familj tjuvstartade med att öppna paket kvällen innan. Detta på grund av att vi gav oss av tidigt på morgonen till kyrkan och inte ville öppna paket under resten av dagen då vi hade gäster.
Julklappar är ingen stor grej i min värdfamilj utan var mer två små saker var.

Julmorgon och avfärd till kyrkan 07:45. Jag spenderade mesta av predikan i lekrummet som barnvakt åt Luca (min värdsyster Millys 2åriga son). Milly födde precis sitt andra barn och maken Jo spelar trummor på scen så de behöver alltid lite extra hjälp med barnvakteri som jag gärna ställer upp på.


Vi bjöd hem en hel mängd människor på jullunch. Släkt, vänner och andra random människor. Och med random menar jag RANDOM. Två familjer bjöd med deras ”helpex persons”, vilket är personer på resande fot som arbetar på bondgården i utbyte mot mat och husrum. Runt julbordet satt även en kvinna vi mötte samma dag i kyrkan. Hon hade ingenstans att fira jul så Lysanne bjöd med henne hem till oss.
Precis som julafton i Sverige till största del består av ätande är mat en viktig del av julfirandet här. Julbordet bestod dock mer av midsommar mat. Jordgubbar, fruktsallad och säsongens första färskpotatis. Bjöds även på kalkon och en julskinka ganska lik vår tradition. Sååå got!!! Till detta dracks det den mycket populära ”gingerbear” hos ungdomar och barn medan de vuxna festade på vin eller öl. Nybakat bröd, färska körsbär och ett flertal olika sallader.
Jag blev mer än mätt.

Festmåltiden tog inte slut här. Nej nu dukades efterrätterna fram. Pawlowa, gelly, caraell-tart, tryffels... listan var lång av sockerchocker.

Förmiddagen bjöd på regn och tråkväder. Men då nz väder kan ändras vid en blinkning, sken solen upp senare under kvällen. Sedan får man inte glömma att bonde är ett heltidsjobb och korna ska mjölkas varje dag. Klockan fyra och ut i ladugården.

När alla lämnat och kvällen kröp närmare gick jag och Belles och spelade Tennis. Perfekt temperatur och lite molnigt gav idealiska förutsättningar för Belles att ännu en gång utklassa mig. Aldrig spelat tennis förut men Belles lär mig bäst hon kan emellan hennes hårda smashar.

Bjuder här även på två av dagens misslyckade selfies. Luca och Roger.

Kram från en tjej som äntligen kan börja använda sin arm igen och igår var ute på sin första löprunda efter evigheter.

Likes

Comments

Precis som Frozen utspelar sig i norden med nordiska namn som Elsa, Anna och Sven. Så är Moana inspirerad av Nya Zeeland och dess kultur. Så hur perfekt är det inte att faktiskt befinna sig i detta sagolika land när man för första gången tittar på Disney filmen Moana?!

Efter lejonkungen, som tar första platsen, är Moana numera min favorit Disney film. Soundtracket är nedladdat på min Spotify och ”how far I’ll go” spelas kontinuerligt i min hjärna.
Halvguden Mãui fiskade, enligt Nya Zeelands mytologi, upp den norra ön. Hans ”hook - krok” och den gröna stenen finns överallt i souveniraffärer här. I filmen gör Mãui en Haka innan han möter lava monstret. De sjunger även en av sångerna We know the way delvis på Tokelaunan, ett gammalt språk urbefolkningen här kan prata. Tyckte det var lite ”cool och häftigt” att jag fått sett dessa grejer och sedan kunde relatera de till filmen.

Barnfilm eller inte, jag rekommenderar alla generationer att lägga 107minuter av sin tid framför en krullhårig prinsessa, en massivt tatuerad halvgud och en riktigt idiotisk tupp.

Kram från en som kommer fira julafton den 25 december (men eftersom vi öppnar paket på morgonen och är 12timmar före er, firar vi i princip jul samtidigt)

Likes

Comments

Försökte Google-översätta random men det enda som kom upp var slumpmässig och tyckte inte ”slumpmässig uppdatering” var en bra rubrik. Men här kommer ett slumpmässigt inlägg.

Sitter ensam på verandan med en kopp te och den sista av de scones vi bakade till frukost imorse. Låter fridfullt och härligt men anledningen till min ensamhet är inte lika rolig. Har hittills blivit bjuden till 3 fester (varav en är ikväll) som jag inte kan närvar på grund av att jag inte har skjuts dit och hem. Att leva ute på landet utan körkort är otroligt frustrerande. Gabbie är på festen men hon har bara ”restricted licence” vilket betyder att hon inte får ta passagerare. De kompisar jag har som är närmast sina fulla körkort är Roy och Awa, vilket kommer ske i februari. Längtar.


Sååå... min engelska har förbättrats... MEN fortfarande så många ord och fraser jag inte lägger på läpparna med bekvämlighet. Sedan min ankomst har jag inte gillat den nya zeeländska accenten. För mycket i-ljud och lite Western-stil på det hela. Men vad har jag att klaga på när jag bor detta storslagna land?
För varje dag blir jag mer och mer Kiwi. Ibland förvånar jag mig själv med att säga nya zeeländska ord och fraser.
Ex.
- Bogan: förolämpning till någon som inte är ordentligt klädd och är lite skitig
- Jandals: flip-flops
- Tomato sause: egentligen vanlig ketchup men nej enligt alla här en STOR skillnad mellan dem.
- Sweet as: coolt/ awsome

Engelska ord jag haft svårt att uttala:
- jewelry
- younger
- mow the lawns
- skillnaden mellan shoes och choose

Har nästan gett upp på att försöka få julkänsla... Med molnfria dagar vid floden som dessa hjälper det inte med att spela lite jul-musik. För att göra det ännu mer förvirrande plockade vi blommor och jag gjorde en midsommarkrans. Min hjärna är vilsen.

Kram från en röd kräfta som brände hela sin kropp idag vid stranden. Önska mig lycka till med att sova inatt...

Likes

Comments

45 minuters bilfärd, men med musik eller ljudbok i hörlurarna är det absolut värt det. Söndag morgon och kväll, varannan onsdag och fredagar. Dessa dagar spenderar jag i kyrkan.

När mitt flyg landade här i nz och min värdfamilj plockade up mig, var det första vi gjorde att stanna för kyrkans kvälls-gudtjänst. Jag var trött, nyfiken och lite rädd. Utan ett stopp hemma blev jag indragen i City impact churchs lokaler. Gratis varm choklad och människor som pratade alldeles för snabbt för att jag skulle förstå. Nu när jag tittar tillbaka inser jag hur mycket min engelska förbättrats.

Sedan den dagen har kyrkan blivit mitt andra hem. Så många härliga människor och en plats där jag kan slappna av. Innan avresan för mitt utbytesår pratade alla om hur jag skulle ”växa som människa” under mitt utbytesår. Vad i hela friden betyder ens det? Har hittills inte helt lyckats klura ut det men en sak vet jag, jag har verkligen vuxit i min kristna tro.

Vi har gjort så många fantastiska saker genom kyrkan. Community impact day, då vi ger oss ut i staden och hjälper de som behöver lite extra hjälp. Jag och Gabbie hjälpte förra månaden till att måla om ett hus till en ensamstående kvinna med fem barn. Nu i juletider gav vi ut paket till barn som utan oss kanske inte skulle få en enda julklapp. Jag köpte grejer till en 11årig tjej som hette Shina. Hon gillade sport och att måla. Sedan slog vi in allt och tillsammans gjorde vi över 100 julboxar.

Med trummor, sång och dans lyckades kyrkan bli en av veckans höjdpunkter. Jag har så mycket nya idéer och berättelser jag kommer ta med mig hem till Sverige och sävedalens missionskyrka.

Kram från mig

Likes

Comments

Mina sjukhusäventyr fortsätter...

Åkte in för ett bokat besök och uppföljning. En sjuksköterska klippte av mitt halvt bandage-halvt gips. Nästa sak jag minns var när jag vaknade upp på golvet, någon fläktande med ett pappersark över mig. Tror det var en kombination av värmen, smärta och mitt naturligt låga blodtryck som gjorde att jag svimmade. Sjuksköterskan gick gick iväg 3meter för ca 5sekunder och inom detta tidsomlopp lyckades jag svimmandes ramla av sjukhussängen där jag satt. Ganska läskigt att vakna upp och inte ha någon aning om vart man är.

Fick sedan känna mig som en gammal sjukling då de placerade mig i rullstol (de ville inte att jag skulle svimma igen) och körde iväg mig till rönken. Allt såg bra ut men får inte använda armen tills nästa besök om 4 veckor.... jag som var så glad över att äntligen få av bandage-gipset.

Fick se en rönkenbild av min ur-led-dragning. Var tydligen också en spricka i armen någonstans.

Men jag lever fortfarande och försöker vara positiv emellan min smärtsamma sjukgymnastik att böja och sträcka ut armbågen.

En enarmad kram från mig

Likes

Comments

December! Vinterkylan kryper närmare. Mörkret träder in. Ljus och brasor tänds. Vinterjackor plockas fram och önskan en vit julafton nämns på allas läppar. Eller Aa... det enda som existerar här är min längtan efter snö. Försöker påminna mig själv om att jag åkte hit för att uppleva annorlunda. (Men är fortfarande så nedstämd över att jag missar skidsäsongen)

Vi hade en julfest som avslutning på detta årets ungdomsgrupp i kyrkan denna fredagen. Knytkalas och Secret Santa julklappar. Vi vann tyvärr inte kostymtävlingen men är själv ganska imponerad av våran prestation med tre renar, tomten i släden och en nisse i släptåg.


Värt att nämna att jag utklädd till tomte hade på mig flip-flops. Varför är tomten är iklädd varma vinterkläder när halva jordklotet faktiskt har sommar på julafton? Hur förklara föräldrar detta för sina barn?
Ni skulle vara förvånade hur accepterat det är att gå runt i flip-flops här. ”Jandels” är ett signum för Nya Zeeland och används flitigt av alla. Så nu är det dags att fira jul i flip-flops!

Vi klädde våran gran dagen efter. Plastgran, men när jag nämnde det undrade mina systrar vad jag ville att de skulle göra? Hugga ner en palm och släpa in i huset?

Kram från en tjej som funderar på att hugga av sin arm bara för att få slippa detta stora gips/bandage som ska sitta kvar en hel vecka till

Likes

Comments

Vet ni hur svårt det är att knyta skor, öppna burkar och knäppa ihop BHn med en hand? Kan berätta att livet som enarmad är mycket komplicerat och tidskrävande.
Söndag eftermiddag i Queens Park. Ett gäng ungdomar, en fotboll och solsken. Låter väldigt harmonifyllt och harmlöst. Det började med handståenden och hjulningar. Sedan googlades det yoga challenges och pyramider för flera personer. Belles iPhone var fylld med imponerande bilder på våra acrobat-skills.

Sedan hände det som inte fick hända. Vi kollapsade i en hög av skratt. Det var bara det att jag inte hade ett leende på läpparna. Min armbåge var inte på plats. Det tog några sekunder av förvirring men sedan kom smärtan. Stacy sprang i panik åt andra hållet då hon höll på att svimma när hon såg min armbåge helt ut led. Bells sprang efter för att se om hon var okej. Chris föreslog att googla hur man sätter tillbaka en armbåge som är ur led. Tack och lov gjordes inte detta utan slutade med att Shem ringde ambulansen. 20minuter har aldrig gått så långsamt. Förväntade mig att hjärnan skulle koppla bort smärtan efter ett tag men nehe du...

Vill tacka den personen som uppfan lustgas! Dämpar smärtan så man kan bli lyft upp in i en ambulans samtidigt som allt får en att skratta. Aldrig haft så roligt åt de dummaste sakerna och pratade på kring idiotiska ämnen. In till sjukhuset, rönkad, sövd och vaknade upp med ett stort hårt bandage kring vänster arm.

Kommer nu i tre veckor behöva hjälp med att knyta skor, öppna burkar och knäppa BHn. Detta hände två dagar innan mina slutprov började. Så nu bär jag med mig en nallepuh-kudde till skolan som jag kan lägga under armen upp på bordet. Har haft tre av de fyra exams jag ska göra. Funkar helt okej med en arm men så otympligt då den bara ligger ivägen på bordet.

Kram från enarmade mig

Likes

Comments

Helgen bjöd på stora kontraster

Torsdag-Fredag var jag på en vandring som en av lärarna på skolan ordnade. Här är skola så mycket mer än bara studera. Sport, musik, volontärarbete, tävlingar och mycket mer arrangeras genom skolan. Denna två dagars vandring var för elever som gjorde en uppgift som inkluderade att ta ansvar för sig själv och överlevnad. Vi utbytesstudenter blev inbjudna att följa med och för mig var det ett solklart JA!
Solklart blev det också då vi vandrade 17km in till Shallow Bay där vi skulle övernatta i tält vi burit med oss. Vacker miljö och fantastiskt väder. Svårt att önska bättre.

Vaknade up till ännu en dag av strålande novembersol och vandrade tillbaka.
Föresten! Viste ni att när man passar kartan här i Nya Zeeland lägger man inte ”norr-nålen” mot norr utan 20 grader öst. Hur konstigt är det inte att magnetismen är så annorlunda här?! (Ja det är nördigt men fascinerar mig verkligen haha)

In i duschen och bort med röklukten för nu är det bal dags! Våra pastorer i kyrkan firade 30år av ministry med en stor fest. Plockmat, dessert buffé och ett dansgolv för de som ville bränna bort alla ätna kalorier. YMCA, macarena och footlose, inte direkt balvalser men riktigt kul.

Kvällens höjdpunkt: Shem är inte en dans-kille direkt så han hade bara minglat och stått brevid dansgolvet hela kvällen. Joe pekar på Shem för att få honom att dansa och alla hänger på för att få med honom i ringen. Sedan händer det som fick oss alla att tappa hakan. Sawan går in i mitten av ringen. Tar sats. Gör en BAKÅTVOLT?! Och går tillbaka till sidan. Har aldrig varit med om någon så oväntat! Och säger bara det, det är så man imponerar på folk.

Äldre och yngre lämnade då klockan blev sent. Vi ungdomar dansade tills musiken stängdes av och vi istället fick vi hjälpa till att städa undan.
Uppklädda drog vi sedan till McDonalds för mat. Efter det till Jos hus där vi tände en brasa utomhus och grillade marshmallows.

Allt som allt en underbar kväll. Minus var att de skor jag köpt samma dag tappade klacken mitt under dansen?! Aja dansade utan skor och lämnade tillbaka dem nästa dag.

Kram från en härlig helg

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Tradition att årskurs 13 (sista årskursen innan universitetet) gör ett ”prank” på årskurs 12 ”sista” dagen av skolan. De hade smyckat skolgården med hippe tema och istället för den vanliga skoluniformen hade de blommiga, färgglada och löst sittande hippe-kläder. Alla från min årgrupp var inkallade till gymnastiksalen där vi blev beordrade att lämna skor, strumpor och våra kavajer. Vi blev ihopparade två och två och våra armar ihopbundna. De hade parat ihop oss med personerna vi ”hatade” mest. Gamla par, de som haft fighter, ja helt enkelt personer som verkligen inte ville bli ihopbundna. För mig som tack och lov inte hunnit skaffa mig några fiender än, blev jag ihopparade med en jätte shyst kille som heter Awa.
Vi blev ledda genom vårat uppbehållsrum som var helt nedsläckt med blinkande strålkastare. Upp på en tjockmatta, över en halvvägg, ner i en pool som (man då inte såg eller visste vad man gick i) innehöll spagetti, bönor, tamponger mm. Resan fortsatte med blött bröd och marsmellows som kastades på en. Detta var bara under första lektionen och jag kan säga att ingen kände sig så fräsch resten av skoldagen. Personer från år 13 sa dock att vi var lyckligt lottade. De hade förra året fått äpplen kastade på sig och det är mycket hårdare än nedblött bröd...

I slutet av dagen ställde alla elever och lärare upp sig runt skolgrinden för att se år 13 lämna skolan en ”sista” gång. De gjorde en Haka och vandrade ut. Insåg nu att jag inte skrivit alls om Hakan. Sök på youtube ”nz all blacks haka” och ni får se vad det är. Detta var Nya Zeelands urbefolknings (Maoris) sätt att hälsa eller skräms iväg andra stammar. Nya Zeelands rugby team gör (en av många hakas som finns) inför varje spel för att skrämma motståndarna. Man gör hakas för att tacka, hedra, hälsa eller skrämma någon. Vi har en Maori grupp i våran skola som tränar och framför hakas. De involverar sång och dans/gester.

Ni undrar säkert varför jag skriver ”sista” i citattecken. Jo, vi kallar det sista dagen i skolan. Alla säger hejdå till år 13 som drar vidare i livet. Tårar, kramar och ett sista uttåg från skolgrinden. Men vet ni vad? Välkomna tillbaka för att göra alla era exams! Skolan är fortfarande öppen för de som vill sitta där o studera inför kommande slutprov. Så nehe du sommarlovet har inte riktigt börjat än. Den största biten av året är kvar, final exams.

Ännu en kväll då man återigen behövde ta på sig skoluniformen var pricegiving. En kväll för föräldrar och elever att sitta o lyssna på namn som ropas upp och elever som tar emot priser. Jag som kan lite gran om klättring och gjort det medan jag varit här, fick trofén för klättring. (Tipps: satsa på det ingen annan gör, då får du möjligheten att nervöst gå upp och ner för trapporna till en scen och innerligt hoppas att du inte kommer ramla).
För att beskriva hur skolmotiverade många här är kan jag även säga att jag blev (av lärare) nominerad till priset för ”outstanding effort year 12”. Jag har varit här i fyra månader!?!?! Vann dock inte och ska inte dra alla över en kant, det finns de som pluggar hårt också... men de är inte direkt en majoritet.

Kram från en tjej med nästan sommarlov

Likes

Comments

Ett tredje försök till att få min vardag att låta fascinerande och underhållande....
07:12 och jag har 33minuter på mig att äta frukost, packa en lunch, ta på mig skoluniformen och borsta tänderna. (Och till er som tänker varför inte bara en halvtimma? Ja de extra tre minuterna spelar roll).
Som en av de äldsta i skolan sitter jag längst bak i skolbussen. Oskriven regel som jag kan tipsa er som åker hit på utbytesår om är att man sitter i åldersgrupper. Yngst lägst fram och äldst längst bak i skolbussen. De jag frågat har ingen aning om varför eller hur denna regel skapats, men ska iallafall följas.

Idag är det 1 november. Bara två månader kvar till jul och enligt mig helt ok att börja lyssna på julsånger då halloween snart är över. Men vet ni vad det också är idag? 24 grader celsius!!!! Stekande hett i en skola utan ventilation och med en varm kavaj på överkroppen. Ingen europeisk julstämning här inte...
Men som det är här i nya Zeeland kan man aldrig lita på vädret. När man tror att sommaren är här ska det bli tio grader och regn nästa vecka. Då känns det mer som hemma.

Endast tre skoldagar kvar och sedan går vår årgrupp på ”study leave” inför slutproven som kommer två veckor senare. Jag har fyra exams: biologi, matte, drama och engelska. (Om det var någon som tyckte det var intressant haha). Då det inte spelar någon roll om jag får godkänt vet jag dock inte riktigt hur mycket pluggande det kommer bli.
Aja iallafall, tillbaka till onsdag.

Onsdagseftermiddagar spenderar jag vanligtvis inne i Invercargill (storstan som inte är så stor) tillsammans med Sofie, Abby och/eller Emily. Vi tar skolbussen som går in till stan och spenderar 2 timmar på shopping, fika eller strosa runt innan klättergymet öppnar. Dagens inköp blev ett par flippflopp och julklappar som ska skickas över till er.
Varannan onsdag har jag även 30min guitar lektion. Har alltid varit en dröm att kunna plocka fram guittaren när man sitter runt en lägereld och kunna spela vilken låt som helst. Men aa kommer nog ta mer än detta året innan jag gör det utan att allas öron blöder.

Med 24grader och ett klättergym som även fungerar som en bastu heta dagar, blev det inte jätte mycket klättring denna dag. Mest gött häng och svett utan ansträngningar.

Efter 45min hemfärd hoppar jag nu in i duschen och gör mig redo för att gå och lägga mig. Och ja där har ni den min onsdag. När man pratar om utbytesår är det lätt att glorifiera dem. Och tro mig det är fantastiskt men ingår också en vardag i det hela.

Godnatt och kram från mig utan julstämning, men i shorts och solglasögon

Likes

Comments

Kändes som en dröm. Jag flög över grönklädda kullar. Hovar klapprande under mig. Klyschigt jag vet...
Men som den hästtjej jag är och varit sedan 7års ålder har nu min barndomsdröm gått i uppfyllelse. Jag fick följa med Georgia till hennes mammas väns bondgård efter skolan i torsdags. Det var en så vacker får farm med omringande kullar och långt till närmaste granne. Vi tog in tre av (de fem) hästarna och gjorde dem redo för en ridtur. Det var jag, Georgia och hennes lillasyster Lexi. Nej jag glorifierar det inte, det var som en film! Ni vet när de galopperar över grönklädda kullar i solnedgången. För alla er hästmänniskor, en grön, lätt uppförsbacke (så hästarna inte får för sig att bocka) utan gropar eller stenar. Inget att oroa sig för, bara släpp iväg hästen och låt hen rulla under dig. Nu snackar vi riktiga hästkrafter!

Nu har jag bestämt mig för att mitt karriärval inte kommer bli mjölkbonde. Hjälpte till att mjölka korna och även fast det är intressant att göra en gång, slipper jag helst sätta på ”mjölkmaksiner” på 400kor varje dag. Min värdfamilj säljer ”raw milk”. Inga konstigheter utan direkt till glasflaskor som de levererar till privatpersoner och vissa butiker. Mjölken är fet, läcker och det som jag tycker är mest imponerande är att laktosintoleranta kan dricka den.

Fredagseftermiddag och min syster Bells frågar om jag vill hänga med till Queenstown imorgon. Denna familjen planerar alltid i sista sekunden. Ovant men också härligt då allt kommer som en överraskning. Jag, Bells och Roger tog en dagstur upp till Queenstown (2timmar bilfärd) och en marknad där de skulle göra reklam för våran mjölk. Smaktest på mjölk som kommit ut ur en ko klockan 05:00 samma morgon.
Solen sken och var en riktigt varm shorts-dag. Efter marknaden gick vi och spelande minigolf (jag vann hehe, men inte konstigt då detta var Bells andra gång på en minigolfbana). Vi köpte även glass på ett Nya Zeelands känt café, mis Ferg gelateria. Så otroligt god och smakrik glass!!!
Vill bara tillägga hur tacksam jag är till denna familjen. Även fast de planerar i sista sekunden och är långt ifrån perfekta har de öppnat upp sitt hem för mig. Deras privatliv och deras vanor involverar nu en blond 17åring från Sverige. Utan deras hjälp hade jag aldrig kommit hit, aldrig fått uppleva allt detta fantastiska. Tack.

Kram från en framtida icke mjölkbonde

Likes

Comments

Delfiner, tjocka sälar och pannkaks-stenar

En stor turistattraktion som vi besökte var Pancake rocks. Nej det är inte pannkakor gjorda av stenar. Det är klippor formade som pannkakor staplade ovanpå varandra. Personligen tyckte jag inte riktigt det såg ut som pannkakor... men fin utsikt iallafall.

Vi paddlade kajak in till Able Tasmin national park och vandrade ut. Första dagen vi inte hade perfekt väder. Det regnade under kajak turen vilket gjorde det ganska eländigt men försökte trösta oss med att vi skulle blivit blöta ändå. Sån tur var slapp vi regnet under vandringen tillbaka genom nationalparken.

Stora, feta och lata. Så skulle jag beskriva sälar. Vi stannade längs med kusten för att gå ut och titta på dessa massiva varelser. Kunde gå jätte nära dem och skygghet var det inte tal om.

Den kvällen var den sista innan vi alla skulle åka hem till våra värdfamiljer runt om på Nya Zeeland. Klagomålen hade pågått hela dagen om hur fort tiden gått och hur ingen ville åka hem. När man delar 75 kvadratmeter buss i tio dagar kan man inte undgå att lära känna allas (både bra och dåliga) sodor. Även fast min garderob bestod av en resväska och jag altid vaknade upp med nackspärr efter att ha sovit på bussen, skulle jag mer än gärna spendera resten av mitt utbytesår resande runt på Nya Zeeland med dessa människorna.
Vi har under bussresorna skummigt kareoke, lekt lekar och lyssnat till hård rock då Scott (ledare) ville att vi skulle vakna. Vissa kvällar har även bjudit på aktiviteter som skridskor, just dance och denna sista kvällen en dragshow. Vi tjejer fick tilldelade 1-3 killar att ta med oss till våra rum och klä upp inför en modeshow. Nagellack, smink och BHs. Killarna blev inget annat än fabulösa! Modeshow med frågor som ”hur skulle du beskriva din dröm dejt?” , katwalks och vinster i form av choklad. Tjejpublikens ögon tårades av skratt och hoppas att killarna inte tyckte det var allt för hemskt.
Resten av kvällen bestod till mesta del av kramar. Saknar redan alla och vill bara säga (till er som förstår svenska eller använder Google översätt) att ni verkligen gjorde min resa bäst!

Men vet ni vad? Resan var inte över än! För oss som bokat in att simma med delfiner nästa dag var det dags att sätta klockan på 04:45. Tänk er dagen efter ett läger, då man i vanliga fall sover minst 48 timmar. Då steg vi upp i gryningen. Alla var hela tiden sekunder från att somna men när vi kom ut på båten blåste vinden bort våra trötta ögon. Detta var en av mina absolut favorit händelser på hela resan och en otroligt bra avslutning. När jag först hörde om ”dolphinswin” tänkte jag mig tränade delfiner instängda i en minimal pool bara för att vi skulle kunna få klappa dem. Men när jag hörde att det var vilda delfiner skrev jag upp mitt namn direkt. Iklädda snorkel och våtdräkter gav vi oss ut på ett vågigt hav. Skulle först ta 10-45 minuter för att hitta delfinerna. Vi var redo att hoppa i men blev stoppade. Den första delfinflocken vi hittade ville man inte ge sig in i. Vi fick förklarade att det var några delfin hanar som försökte döda en nyfödd delfinunge. Chokade men fashinerade över att se så många delfiner så nära avbröt vi och dök inte ner i vattnet. Vi stannade ett tag för att se en svärm av delfiner som försökte dränka en bebis som de trodde inte tillhörde dem. Detta var ovanligt att se och kaptenen hade bara sett detta tre gånger under alla år på havet. Viste inte om jag skulle vara ledsen pga skådespelet eller glad för att jag fick se delfiner. Förresten kanske ska berätta att det var typen dusky dolphoins, små och söta. Vi fortsatte och hittade en mer passande och nyfiken hjord med delfiner. För att locka till sig dem var vi tillsagda att göra ljud ur snorkeln, dyka ner och vara så delfinlika som möjligt. Skrattade högt då jag hämtade andan över vattnet och hörde alla sjunga sina favoritsånger genom snorkeln. Förstår vad de menade när de sa att vi var delfinernas underhållning och inte de våran.
Simma tillsammans med vilda delfiner! Wow! Var verkligen en upplevelse jag sent kommer glömma! Delfinerna var så nyfikna och simmade nära under oss. Ibland kändes det som att jag skulle kunna sträcka ut en hand och röra dem. När man dök ner kunde man ha delfiner simmande över sig och så coolt att få ögonkontakt med dem. Vet inte hur länge jag simmade runt där men var en av de tre som stannade i tills man var tvungen att gå upp.
Tror jag stängt av min kropp från känsel medan jag var så fanshinerad av delfinerna. När jag kom upp skakade jag av kyla och andra kommenterade att mitt ansikte var blått?! Men var så värt de minuterna av kyla när man bytte om till torra kläder

Kram från en tjej som redan spenderat hela tre månader på andra sidan jorden!?

Likes

Comments

Att falla 134 meter, snurra 360 grader på 0,5 sekunder och mexikansk fiesta

Bussen innehållande 40 exalterade ungdomar med sömnbrist rullar vidare mot nya äventyr...
Påväg mot Queenstown stannade vi vid Fiordlandnationalpark. Exotisk miljö men kall temperatur?! Naturen här slutar aldrig förvåna mig.

Queenstown, ett turistmecka. Äventyrsstaden i nya Zeeland dit alla turister vill åka. Och som de turister vi var stannade vi här två nätter. Vi kom dit på eftermiddagen och hade en fri kväll. Vi var ett gäng som åt på en mexikansk resturang och sedan gick runt på Queenstown gator.

Nästa dag var det dags att falla 134m. Jag hoppade Bungyjump!!! Valfri aktivitet som man behövde betala själv så alla gjorde det inte. Men jag var galen nog att välja den högsta bungyn i nya Zeeland?! Åkte ut till en plattform där ens fötter bands ihop. Var "peppmusik" i högtalarna och så förväntansfull och sprudlande stämning när vi sju ungdomar förberedde oss inför fritt fall. Leenden, skratt och nervositet. Stämningen var på topp. Jag var sista person att hoppa så nervositeten hade gott om tid för att växa i magen. Men när man stod där på kanten och tittade ner mot avgrunden... Nej det fanns ingen tid att tveka. Ett, två, tre hoppa.

Foton av: Eivind

Första sekunderna ställer kroppen in sig på "jag faller mot min död" men sedan kommer WOW känslan. Jag kunde inte sluta le (skrattade även som nån galen människa) då jag hissades upp igen. Skulle kunna göra det tusen gånger om! Hade även bokat in en stor gunga som jag bestämde mig för att åka upp och ner på? Inte lika läskigt utan mestadels bara roligt och en härlig känsla.
Adrenalin äventyren fortsätter. Nästa dag vid Kawarau river fick vi åka jet boat. Gick galet fort, galet nära stenväggarna och galet blött då vi svängde runt 360 grader i svindlade fart. Stannade till då och då för att räkna om alla fortfarande var kvar i båten, vilket vi lyckligtvis var under hela turen.

Nu mot ett lite lugnare äventyr, bussen styrde sedan mot Wanka och Puzzeling world. Detta var en nöjespark med illusionsrum, stora pussel och en gigantisk utomhus labyrint. Besökarna var vi och småbarn. Men allt blir roligt när man har bra sällskap och vi blev under resans gång ett riktigt tajt gäng.

Vet inte riktigt vad mer jag kan säga om Mount aspring national park än ännu fler otroligt vackra vyer!!!

Kram från mig som nu bara har tre veckor kvar av skolan och sedan går på sommarlov. Uppdaterar inom kort om sista dagarna på SIT och berättar om när jag simmade med VILDA DELFINER!!!!!

Likes

Comments

Chokladmjölk, Titanic-vatten och fantastiska vyer

Nya Zealand, känt som landet med fyra årstider på en dag. Inför STS south iland tour packade jag ner såväl solskyddsfaktor 50 och bikini som underställ och vinterjacka. Tio dagar resande i en buss runt på södra ön tillsammans med 40 andra utbytesstudenter. Jag hade planerat att uppdatera bloggen längs med resans gång. Men med vårt fullspäckade schema av miljontals galna och fantastiska upplevelser fanns det tyvärr ingen tid över. Men skriver nu några inlägg (behövs fler en ett) om SIT - South Island tour.
Vi startade i Christchurch. Jag ritade in på en karta vart vi åkte:

Två blonda killar med STS ryggsäckar som pratar svenska!!!! Jag träffade Eric och Jacob på flygplatsen där resan skulle ta sin start. Två riktigt härliga killar. Märkte att jag har tappat min svenska språkmelodi och var ovan vid våra svenska ord. Ca tio av mina andra resekompanjoner hade jag träffat på välkomstlägret och var så kul att träffa alla igen. Med förbättrad engelska och många nya upplevelser hade vi mycket att prata om.
Första kvällen var det mestadels information och inget jätteintressant som jag kan skriva här. Vi har under resans gång bott på olika vandrarhem. Dock har den mesta av sömnen tagit plats på bussen medan kvällarna varit sena. Tidiga morgnar spelar ingen roll när dagarna bara bjuder på roligheter. Frukost i form av sockerflingor och vitt bröd med sylt/Nutella/jordnötssmör. Ut i bussen där vi spenderade många timmar. Men med många fantastiska stop och makalösa vyer. Första stoppet var Christchurch centrum där vi fick lite fritid att gå runt och shoppa, gå på museum och titta runt i stan.
Om det är något jag verkligen kommer sakna med nya Zeeland är det Puhios caramel and white chocolate milk. Tror den innehåller 99% socker och billig är den inte heller. Men ååå vad den smakar!

Nästa natt spenderade vi vid Lake Tekapo. Så underbar miljö och önskar ni alla var med och fick uppleva den. Jag, Sofie, Jacob, Eric, Theo och Eivind bestämde oss den kvällen för att sätta klockorna lite tidigare än alla andra och ta ett morgondopp i sjön. Det var nattsvart och lovar att vattnet var kallare än vid Titanics nedgång. Nu efteråt... inte värt det... men vi kan säga att vi gjorde det iallafall!!

Påväg mot nästa stopp, Milford Sound, stannade vi vid en affär fullproppad med nötter, färsk och torkad frukt. Allt detta odlades på bakgården (OBS stooor bakgård). Kiwis, apelsiner och andra exotiska frukter smakar så mycket bättre när de inte fraktats över halva jordklotet. Okej ganska uppenbart men verkligen sant.

Regnet hade öst ner över Milford sound och klarande upp precis vid våran ankomst. Detta gav oss majestätiska vattenfall och solsken. Mer tur kan man inte ha?! Ännu fler vackra vyer, sälar och en kayaktur. Paddlade runt i stilla vatten och tittade upp på omringande bergssidor. Andra simturen i iskallt vatten denna dag tog även form. Man fick hoppa från båten och testa fjordvattnet om man ville. Vi övernattade på båten och den kvällen proppade vi oss fulla av delikatesserna på buffébordet. Så mycket god mat!!!!!

Då kvällen kom gick vi upp på däck och tittade upp mot tusentals stjärnor. Inga motorvägar i bakgrunden. Inga gatlyktor som minskar mängden glitter . Om det är ett ord som vi använde alldeles för mycket denna resan så var det "amazing". Tråkigt att iphonekameran inte kan fånga brinnande klot som befinner sig ljusår bort. Men man får försöka minnas bilden och känslan själv istället.

Detta var bara de två första nätterna av våran tio dagars resa. Snart kommer nästa del av SIT (Reklam för en TV-serie haha?).

Kram från en tjej men många fantastiska vyer inpräntade i hjärnan.

Likes

Comments

För er som tog er igenom mitt inlägg från Deniden kan jag nu uppdatera er med att som enda tävlande senior girls team i klättertävlingen, vann vi också guldmedalj i den kategorin. Oväntat. Roligt var det iallafall. Med ansiktsfärg och laganda tog vi, fyra tjejer, oss upp för väggarna i en rasande fart. Med mest poäng fick jag även guldmedalj i kategorin senior girls! Enda personen som fick mer poäng än mig var en TIOÅRIG liten kille?! Skojar inte när jag säger att han flög up för väggarna. Nu vet jag vart regissören för spiderman fått sin inspiration från.

Fick även min första pin att sätta på min kavaj!Vanliga elever måste delta två år i rad för att få en "rock climbing- badge", men här kommer privilegierna med att vara utbytesstudent då man får den direkt. Den är väldigt ensam just nu men hoppas den får några vänner snart. (Jämfört med) Vissa kavajkragar här på csc som är alldeles för små för mängden broscher.

Kan även uppdatera er om att jag nu är en riktigt "central soutland college;er". Min hoddie som jag beställde har kommit och den passar perfekt!!!! Älskar den!!!

Jag och Chiara har under aktivitets timman sista lektionen varje onsdag övat inför "variety show". Det är ungefär som en talangtävling utan tävlings biten. Alla får göra audition och framträds sedan på skolans scen framför föräldrar, andra elever och lärare.
Jag och Chiara dansade till "almost lover" av Jasmine Thompson. Koreografin hittade vi på youtube men då ingen av oss kunde göra hundra piruetter eller kasta våra ben upp i luften över oss, blev det många ändringar och mycket eget koreograferat. Var verkligen en lyckad kväll! Ovanligt nervös innan framträdandet men både jag och Chiara klev av scenen med leenden. Vi satte koreografin perfekt och var så lyckat!!! Mina två systrar satt i publiken och min telefon var full av "wow ni var så bra" sms efteråt. Såg inte mycket av de andra framträdandena men hörde en otroligt bra beatboxare, så många talangfulla sångare och en melodifylld saxofon.

Termin 3 av skolan har nu tagit slut och två veckors lov väntar framför mig. Första 10 dagarna åker jag på upptäcksfärd på en "south Island tour" med många andra utbytesstudenter. Ska bli så roligt och lovar att uppdatera er emellan allt detta fantastiska land har att erbjuda!

Kram från en tjej med lov

Likes

Comments

Alarmet går av 06:53, godmorgon på er! Tidigare än vanligt då jag idag för första gången ska cykla till skolbus stopet. Nu när vi går mot ljusare tider har jag bytt till sommarkjolen. Parantes: upptäckt att skoluniform inte minskar grupperingar eller mobbning. Grötfrukost och sedan bär det av på grusvägarna med kohagar på båda sidor. Insåg när jag kom fram att det bara tog 15min att cykla så hade 15min över för att tänka på livet.
Fem 55minuters lektioner. En klocka som låter som ett brandalarm ljuder i hela skolan när det är dags att byta sal. Dagens höjdpunkt (om man nu får säga höjdpunkt) var lunchrasten då en kille inredde vårt uppehållsrum med ett hål i taket. Två av killarna hade en låtsasfight och jagade varandra. En av dem skulle hoppa av från ett bord. Och gissa vad! Hans huvud slog i taket och skapade ett perfekt runt hål i gipsskivan. Även fast det var en kraftfull smäll var han okej efteråt och skratten bröt ut då han började skratta.

När jag kom hem från skolan var jag hurtig nog att gå ut och köra löpintervaller (behövs efter all onyttig mat de äter i min familj). Övade lite gittar då jag imorgon har gitarrlektion. Spelade kort med mina systrar och sedan gjorde vi mac and cheese till middag.
Klockan 07:30 varannan tisdag åker vi hem till en annan familj och har en connectgroup. Det är ungefär som en bönegrupp bestående av fyra familjer. För det mesta är det de vuxna som pratar om olika ämnen medan vi "barn" äter alla kakor och chips som är framdukade.

Nu är klockan 10:03 och jag lägger ifrån mig mobilen för att sova. Lägger antagligen upp detta inlägg imorgon. Vårt Wi-fi är inte alltid på då det är väldigt dyrt här. Så får se när jag publicerar inlägget.

Kram från en som, till skillnad från Sverige, går mot ljusare tider.

Likes

Comments

Senaste dagarna har jag varit på ett tre dagars klätter camp med idrottsklassen från årskurs 13 (jag är i årskurs 12). Vet ej riktigt hur jag kom dit med men Julie sa att alla deras andra utbytesstudenter åkt på den, så jag tänkte varför inte?

Onsdag
Så tacksam över att den person från skolan som jag (än så läge) kan kalla bra vän, bor 100meter från skolan. När man ska samlas klockan sju på morgonen är det väldigt praktiskt att sova över hos Georgia och hennes extremt bekväma säng. Är i och för sig van vid situationer där jag inte känner någon vid det här laget men var ändå nervös över att åka på camp med personer från året över mig. Introducerad mig som vanligt med "Moa. Ja precis som den utdöda fågeln" (om du inte fattar googla Moa Bird new zealand).
Ca 20 pers I två minibussar upp till Deniden. Direkt till klätterklippan och massa instruktioner hur man klättrar och säkrar. Alla andra gör detta som en del av deras betyg och betygsätts på hur de säkrar och hur svåra leder de klättrar. Men jag är bara här för att ha roligt.
Sedan åkt vi till ett vandrarhem dör vi nu bor. Kvällarna är fritid och idag åkte jag och några andra till en trampolinpark. Golv och väggar täckta med studsmattor. Här kommer dagens händelse: JAG LÄRDE MIG ATT GÖRA BAKÅTVOLT!! (OBS på studsmatta ej vanlig mark). Första gången jag upplevt att grupptryck faktiskt kan göra nytta. När flera personer tittar och säger "jo det e klart du kan göra det". Då gör man det bara. Kastar sig bakåt ut i det okända. Och så vips inser man att det faktiskt inte var så svårt, det var bara rädslan som hindrade mig.

Torsdag
Idag tog vi minibussarna ut till en klippa precis vid havet. Minus: Sand överallt! I skor, kläder och ryggsäck. Plus: Perfekt klätter-väder och fantastisk miljö. Ljudet av vågor komma in mot stranden och lukten av salt och tång. Svårare leder idag och (varning för skryt) ganska stolt över att jag klarade den svåraste leden vilken varken idrotts läraren eller klätter instruktören (den av dem som provade) klarade.

Sitter just nu i minibussen påväg hem från en utekväll i stan. Vi gick till en pub/resturang som hette Lone star och jag beställde nachos (en av de två rätter på hela menyn som var vegetarisk). De andra beställde exemplevis kött, kött eller något annat typ an kött. Mest beställda rätten var revben. Bara revben. Ingen tallriksmodell här inte. Riktigt gott och fancy var det iallafall.

Fredag
Samma vackra strand men annan klippa lite längre bort. Väldigt fascinerande berg med coola formationer och stora grottor. Under lunchrasten tog vi fram ficklamporna på mobilerna och tog oss långt in i en av grottorna. Och gissa vad?! Där inne bodde två söta men skygga kavajklädda varelser, pingviner!
Återigen klarade jag att klättra leden som gav högsta betyg även fast jag inte behöver meriten. Efter en lång dag och många trötta armar är vi nu påväg hem till Winton med Mcdonalds stopp som middag.
Har varit så roligt och önskar campet var längre. Imorgon ska jag med trötta armar tävla i en klättertävling en av lärarna på skolan ordnar. Vilken tajming yeey... (ironi). Jag och tre tjejer från skolan är i ett team och efter att varit och klättrat i en inomhushall varje onsdag senaste månaden hoppas jag att jag lite redo iallafall.

Kram från mig

Likes

Comments