View tracker

1 December 2016

Utan någon bättre introduktion till detta inlägg så tycker jag att vi kör rakt på sak.

Laos är gudomligt fin, inte bara under de senaste passen eller i perioder, utan jag börjar allvarligt fundera på ifall våra mörka dagar är över för gått. Det är i själv verket för bra för att vara sant.

Han börjar se otroooligt fin ut i kroppen; lägga på sig vikt på de önskade ställena, samt mycket muskler. Denna årstid brukar vi vara noga med att ge honom lite extra foder, då ensilaget är mindre näringsrikt. Händer lätt att han tappar mycket i kroppen under den tidiga vintern p.g.a att torrare ''hö'' inte faller honom i smaken.. Min häst kräver väldigt mycket för att må 100% bra, den lilla prinsen som han är.

Vi tränar dagligen, en till två timmar per dag. En häst gjord för öknen och långa galoppintervaller är inte den enklaste att underhålla den kallare delen av året, innanför 4 väggar.

På tal om galoppintervaller och 4 väggar så tog vi oss faktiskt i kragen (tidigare i veckan) och red ut en tur i den alldeles nylagda och orörda snön. Det var superhärligt, supertyst och super-vitt. Laos hoppade några glädjeskutt, vilket jag kanske bidrog till då det var första gången på länge vi var på en ute-tur som denna.

Jag mår för övrigt bra. Det vart en spontan frissa-tid igår, vilket resulterades i ett mycket fräschare och kortare hår. Sedan skyndade jag mig till stallet för att kolla på hoppträningen som vi avstod från denna vecka. Laos fick därför vila igår och busa i ridhuset i eftermiddag, för att jag skulle hinna fylla på lite färg i håret.

Nu tackar jag November för sitt, och hoppas på att avsluta 2016 så bra som möjligt.

Kram Moa

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Onsdag, 16 November

Nu är det mer eller mindre 1,5 vecka sedan jag syntes till här senast. Har ingen bra förklaring, men ska istället se till att gottgöra dessa frånvarande dagarna.

Laos mår bättre en bra under stunden, han tränas och framförallt visar framsteg dagligen. Han har lagom med temperament och blir bara finare i kroppen hela tiden. Han börjar gå mycket stadigare i formen, ta stöd och framförallt orkar vi med mycket längre träningar. Nu börjar vi smått töja på gränserna och kliva utanför våran ''bekväma bubbla''.

Igår hopptränade vi för Robban. Det stod kombinationsträning på schemat, som vi tacklade rätt okej. Även i hoppningen gör vi framsteg, men det var inget pass jag skulle hänga i julgranen.

Just för att ridhusunderlaget är nytt och därför väldigt tungt att gå i så hade jag tänkt låta Laos gå utomhus på lite fastare mark ett tag framöver. Vill att det ska slita så lite på min hästs kropp som möjligt, vilket jag tycker verkar ganska sunt och logiskt.

Annars måste jag få meddela att jag trivs som fisken i vattnet så fort jag kliver innanför stalldörrarna. Det är fina och otroligt trevliga människor som finns i omgivningen, vilket sätter pricken ovanför i:et på denna fina ridanläggning som Laos står uppstallad på. Dagens ros delar jag ut till stallkamraterna som gör min vardag lite bättre, och lite roligare. 🌹

Önskar er en fortsatt bra dag, så hoppas jag att vi ses nästa gång ett nytt inlägg trillat in.

Kram Moa

  • Filed under: Vardag

Likes

Comments

View tracker

Lördag;

Lördagen är nästan över. - Dagen som jag egentligen skulle hoppat en P&J med Laos, men istället spenderades hemma och tillsammans med fina människor.

Jag valde att avanmäla mig från P&J;en i morse för att vi inte riktigt är mogna för banhoppning än, publik och rent mentalt. Det vart en besvikelse för både mig och Laos, men jag visste att jag bara skulle blivit ändå mera besviken ifall jag hade klivit in på banan. Jag gjorde ett klokt, men samtidigt ett väldigt tråkigt beslut. Det är ändå bara en P&J som det handlar om...

Vi satsar istället på att fortsätta träna på sidan av rampljuset, åtminstone någon vecka till. Det är trots alls bara 2 hoppträningar sedan jag klev av, livrädd, med Laos i hand.

Nog om det; Imorgon beger jag mig av till Luleå med mamma för att göra några ärenden. Förmodligen, eller mest troligt, svänga förbi några häst affärer också. Hehe.. Hästgarderoben kan man aldrig nyttja till max. 😉

Imorgon ska jag även rida ett rejälare dressyrpass på Laos, då han vilat idag. Extra spännande blir det med nytt underlag i ridhuset.

Ge mig söndag nuu!

Kram Moa

Likes

Comments

Svar på kommentar; Tvådelat VS. Tredelat
Q: Slår det två-delade upp i gommen vid hoppning är ju det för att du som ryttare inte ger eftergift eller hamnar efter i sprången, utan måste dra honom i munnen eftersom bettet slår upp och han av obehag stannar. Varför det inte blir samma då du rider dressyr är ju uppenbarligen för att han inte blir lika pigg och du inte har samma stöd i handen. / Anna Westerlund

A: Hej Anna! 😊👋

Inga ord, inga visor.

Först och främst; Tack för att du ägnade din tid åt att kommentera, även fast jag hade föredragit det i en lite mjukare text med hjälpsamma tips.

Kort och sammanfattat så passar inte det tvådelade-bettet in på Laos, och har aldrig riktigt gjort. Det lilla du ser och läser om mig & Laos här är bara en liten bråkdel utav allt som pågår utanför bloggen.

Jag ska egentligen inte behöva förklara för dig varför jag valt att övergå till tredelat, då jag inte tycker att du gjort dig förtjänt att få korten upplagda på bordet, utan hoppas på att kunna ge en liten inblick åt mina andra läsare istället.

Laos har gått på tredelat med tidigare ägare, så jag såg inget fel i att prova det jag också.

Laos är, som kommentaren påstår, en väldigt pigg häst i hoppning. Jag har en hel 480 kg häst i handen som inte vill mera än att hoppa på fart. Dessutom är han som en boll gjord utav gummi, det vill säga att han älskar att lätta från marken emellanåt, vilket är anledningen till varför kontakten i tygeln varierar och bettet slår upp i gommen.

Jag är trots allt en 16;årig tjej som älskar sin häst mera än ord kan beskriva. Jag är inte en fulländad ryttare, och har heller aldrig påstått det. Jag skulle aldrig, och då menar jag aldrig, skada min egna häst (vilket är den största anledningen till varför jag nu rider på tredelat).

Laos kollas igenom från topp till hov mer eller mindre varannan månad, för att jag är så sjukt rädd om min Pippi-häst. Sedan får jag inte glömma nämna att jag tränar för otroligt rutinerade och kunniga ryttare som upplyser mig ifall jag gör något tokigt i min ridning, så att jag kan förbättra mig.

Laos är lika livsglad i all ridning, det spelar ingen roll ifall det handlar om att ta sig runt en bana, galoppera i skogen eller innanför fyra väggar. Problemet uppstår egentligen i all ridning, med ojämna mellanrum. Därför tycker jag att det är ett klokt val att övergå till ett tredelat-bett som Laos trivs och vågar ta för sig mera med.

Men om du, Anna Westerlund, formar din ridning efter bettet så ska jag inte lägga mig i. Tycker bara det blir enklare att välja bett efter ekipagets behov.

Kram Moa

Likes

Comments

Robbanhoppning, 1 November 2016

Hejsan alla goa läsare!

Onsdag idag, vilket även betyder att det är dagen efter hoppträning! Laos ska alltså promenera och stretcha på dom värkande musklerna; Mycket kärlek och mys har han förtjänat.

Hoppningen igår gick suveränt. Vi provade att hoppa på det tredelade-bettet, och Laos tog för sig riktigt, riktigt bra. Att en sådan liten sak som ett bett-byte kan göra underverk, vilket min tränare själv nämnde. Han var inte alls tittig, så vi avslutade med en bana som satte flaggan i topp. Detta var vad vi verkligen behövde. Framsteg.

Han lyssnade riktigt bra på hjälperna, gjorde läckra galoppombyten och Robban tycker jag har en riktig racer häst. Vad mer kan man begära? 😜

Dock känner man på Laos temperament att vintern är här. Han besitter så mycket mer energi och bus denna årstid.

Älskade, älskade sagohäst - Vad skulle jag göra utan dig?

Kram Moa

Likes

Comments

Bettdjungeln

Igår kväll gjorde jag & Laos vårat första ridpass på 3-delat bett tillsammans, och kan redan nu avslöja att det bettet kommer få dras med oss framöver. Bye, bye tvådelat-bett. 👋

Anledningen till varför jag valde att prova något nytt, är för att det tvådelade slår upp i den mjuka gommen under hoppning, vilket resulterar sig i tvärstoppar och en väldigt osäker och frustrerad häst. Big no-no. I dressyren är det inga större problem, utan han går bara mycket stadigare och jämnare på det tredelade.

Det tredelade är mycket följsammare medan det tvådelade är mycket enklare för hästen att ta tag i och dra en repa. Behöver man nämna något mer? Jag ser helt enkelt bara positiva argument om att rida på vanligt tredelat med fasta ringar.

Vill bara säga att olika hästar fungerar bra på olika bett. Om din häst fungerar bra på tvådelat så är det bara att köra på

Kram Moa

Likes

Comments

Halloween

Har funderat på detta angående Laos och bommar sedan det senaste inlägget. Jag glömde nämna viktig information, vilket faktiskt är att Laos mer eller mindre är bakskygg vid ridning. Han blir därför väldigt skeptisk när det flyger sand på vattenmattan, skramlar i sockerbitarna eller ifall han råkar komma i kontakt med bommar; ljud med andra ord, eller fjantig som jag brukar stämpla Laos med vid dessa tillfällen. Egentligen vet jag att Laos innerst inne inte är livrädd för bommar, eller andra objekt som han anser vara ett hot. Tror det största problemet faktiskt sitter i den konflikträdda ryttaren.. För jag vet att Laos egentligen tycker att hoppning är det bästa som existerar.

Iallafall; I år blir min Halloween firad uppe i sadeln. Vi fokuserar på att arbeta lösgörande såhär dagen innan hoppträning. Idag är en sådan dag som jag helt och hållet får lägga kompisarna åt sidan, vilket inte alltid är det roligaste beslutet att ta för en 16;åring. Men, men.. Tur i oturen så har jag ju en hel veckas lov, så vännerna får vänta. 😉

Igår tränade vi galoppbommar, vilket jag faktiskt hade tänkt göra idag också. Vi försöker göra bommar till våran vardag och vana. Likaså allt annat som ger ett negativt intryck på honom.

Vi får se vad Laos har att erbjuda idag. 🎃👻

Kram Moa

Likes

Comments

Lördag, 29 Oktober 20216

Lovet är här och det inviger man med helgjour i stallet. Sedan blir det hoppträning för min tränare Robban på tisdag, och sist men inte minst är vi anmälda till en P&J nästa helg...

Min prestationsångest är lika med noll inför P&J;en. Vi har som plan att leka oss runt två klasser, men vilka är inte ännu bestämt. Hade tänkt att jag avvaktar ända till tisdags-hoppningen, och känner efter vilken höjd vi är redo för. (a.k.a. vad min tränare prata mig in i, hehe.) 😉

Jag & Laos måste få tillbaka tilliten vi tidigare haft inom hoppning, men ända sättet att utföra delmålet är att utsätta sig för ''rädslan''. Känner dock lugnet då vi har vintern ut att nöta bommar, innan transporten börjar rulla igen och vi provar lite nytt ridunderlag. *Phuu.*

Jag kan inte säga varför jag & Laos, tillit och hoppning inte går hand i hand just nu. Kanske är det för att vi hoppat alldeles för lite under det senaste, och därefter tappat flytet som vi haft. För som det ser ut nu så kan vi inte rida över en bom på marken utan att bråka och stå på bakbenen. (Vill bara konstatera att det inte är något fel på hästen, kroppsmässigt. Ända alternativet jag har att luta mig mot är att det sitter en mindre spärr uppe i knoppen som vi endast kan få bort genom att träna.) *Laos försvarar sig själv med att det inte alltid är enkelt att vara ett Arabiskt Fullblod.* 😌

Om ni har tips på övningar som kan hjälpa oss att bygga upp förtroende mellan varandra; Kommentera! Allt från galoppbommar, cavaletti till hinder och linjer.

Kram Moa

Likes

Comments

Grensatsning

Att vara ett allroundekipage har både sina för och nackdelar inom sportens satsning.

Jag vet, och förstår att det inte kommer gå vägen ifall man gör en elitsatsning inom alla grenar denna sport besitter, utan att man någonstans under resan måste göra ett val. - Det är antingen eller. Men eftersom jag inte tänkt göra en elitsatsning, utan mer eller mindre rida och tävla som vilket annat vardagligt hästekipage som helst, så har jag tack och lov tillåtelsen att både kunna hopptävla ena helgen, och gå innanför det vita dressyrstaketet starten därefter.

Jag säger inte att jag inte hade tagit gratis-biljetten till proffsnivå ifall den låg på bordet framför mig, utan det jag vill få sagt är att jag är en allroundryttare intill benmärgen som själv inte hade kunnat välja gren, om jag så var dödshotad med en kniv mot strupen.

Jag och min häst är en perfect match, kanske till och med soulmates. Vi båda älskar de långa uteritterna i vardagen, klä upp oss i kavaj och vitt schabrak, benlindor eller hopputstyrsel. Vi älskar att trimma på hemmaplan, larva i ridhuset och stå i rampljuset. Laos är en sådan positiv individ som älskar det han gör oavsett vad. Varför välja när man kan ha fria händer?

Som ni kanske redan vet så har jag och Laos hittills bara fått visa upp oss ute på hoppbanan, men kommer nästa tävlingssäsong även satsa på dressyren. Är evigt tacksam över att jag fått äran att spendera en del utav mitt liv tillsammans med Laos, och jag vet att dessa minnen vi skapar tillsammans kommer sätta spår i våra hjärtan för evigt.

Gör du en satsning inom en gren, eller flera? Vilka? Kommentera, är nyfiken. :)

Kram Moa

Likes

Comments

Måndag, 17 Oktober 2016

Hejsan alla läsande!

Dagarna har runnit ut som sand mellan fingertopparna. Nu är det hela en vecka, och några dagar sedan Laos blev kollad utav Kajsa, och det har bara resulterat sig positivt. Han har hittills endast vilat tre dagar sedan vi satte igång på ny kula, och där emellan har vi arbetat häcken av oss.

Laos fick även idag en vilodag då han gått hårt flera dagar i sträck. Det är väldigt mycket fokus på att få in rätt träning för att bygga rätt muskler. Mycket energi från mig går ut på att försöka hålla mig kvar i sadeln då Laos har väldigt, väldigt stora och svåra steg att finna sig bekväm i. Trots att jag ägt honom i något år så är vi ännu inte färdigslipade som ekipage, vilket jag tror att vi riktigt aldrig kommer bli heller.

Jag tillsammans med mamma har i några dagars tid kollat runt vart det är möjligt att rida för min dressyrtränare framöver. Många planer som förhoppningsvis snart faller ihop som pusselbitar.

This is our revival.

Kram Moa

Likes

Comments