Här bjuder jag på en ypperligt fin bild utan färg. För tyvärr ser jag inget fint i färg just nu.

Hoppas ni haft en bra dag iallafall, jag har haft en hyfsat bra dag förutom att jag fick spänningshuvudvärk i slutet av dagen.

Igår hade jag ett möte med skolan,diabetesteamet och mina föräldrar. Jag tyckte inte att mötet gick sådär jättebra dock.. På måndagen hade jag och skolsköterskan planerat i över en timme om vad vi skulle säga på mötet osv och sedan innan skolan började igår så ringde hon och berätta att hennes son vart sjuk. Min frustration då alltså, jag vart absolut inte arg för det kan man ju inte styra över att bli sjuk. Men att vi planerat så länge och att vi skulle backa upp varandra. Sedan hade vi även skrivit ner vad vi skulle prata om men den lappen var kvar på skolan på hennes kontor. Iallafall så får jag berätta för henne vad som sas på mötet och vad jag tyckte om det.


Ha en bra kväll peeps<33

Likes

Comments

​Hej på er! Äntligen fredag! 

Jag slutade extra tidigt idag då vi hade prov och det gick väl inte särskilt bra, eller ja det känns så iallafall.. men vi fortsätter,  right? Just nu ska jag läsa en bok som jag inte förväntar mig så mycket av, lånade den av skolans bibliotek den heter taken och det är Robert  Crais som skrivit den. Den är på engelska dessutom & det är så mycket roligare att läsa också! 

Jag lyssnar just nu på Nirvana och gud vad jag älskar Nirvana, världens bästa band! 

Imorgon ska jag ta en låång promenad vid stranden, underbart! Få i mig lite D-vitamin och frisk luft. Jag tar med mig te på vägen. Jag försöker ta minst en lång promenad i veckan för att rensa tankarna, mycket effektivt! 


Ha en fortsatt bra kväll/morgon nu! 

kramar Moa<3

​You ain't alone♥

Likes

Comments

Livet , Psykisk ohälsa

Äntligen en ny design på bloggen! Väldigt standard men såå snyggt. Idag så har skoldagen varit sådär, svårt att alltid le när man verkligen inte orkar längre. Men jag försöker mitt bästa, speciellt på proven och läxförhören, jag vet att jag får gå hem när jag vill på grund av min diabetes, men då skulle jag varit hemma på heltid för det är så krävande men det gör jag inte. Jag kan inte gå hem, jag måste plugga och jag måste klara mig igenom skolan. Men vi kämpar på alla vi!<3

Nu pluggar jag inför ett HKK prov om näringslära, min sjukdom handlar ju nästan bara om det så jag läser mest mellan raderna .

Jag måste be om ursäkt att jag sa att jag skulle vara tillbaka, men mitt liv är lite upp och ned nu, jag är väldigt ostabil fysiskt och psykiskt, vissa dagar vet jag inte ens vart jag är, vissa dagar frågar lärarna om jag ens är närvarande. Så ser mina dagar ut. Jag har inte ork att plugga, det enda jag gör är att sitta och streck kolla på serier, jag har helt tappat kontrollen. Jag gick ju till en kurator på ungdomsmottagningen men hon och jag kom inte överens, jag tycker det är fel av henne att säga att jag är själv att fixa min situation, att ingen kan hjälpa mig. Både jag och skolsköterskan och skolkuratorn tycker det är fel, för om jag var själv i denna situation hade jag inte levt eller faktiskt kunnat fixat detta själv. Jag ska iallafall avboka tiden hos henne, jag har istället börjat gå till skolkuratorn och skolsköterskan istället, dom stöttar mig bättre och tror på mig. Jag känner mig trygg och säker när jag pratar med dom, speciellt skolsköterskan och jag tycker det är tråkigt att alla inte har en sån person på skolan som man litar på. Jag ser iallafall upp till dom 2 jättemycket och tycker att dom gör ett toppenjobb. Kärlek till dom<3

Nu ska jag vara lite social på instagram och andra sociala medier,

Ha en bra kväll finaste ni <<33

Likes

Comments

​Nu är jag förhoppningsvis tillbaka! Jag kan inte säga att jag mår bättre men jag försöker, men när jag väl står stadigt så faller jag igen. Jag hoppas iallafall att det kommer bli bättre så småningom men efter som mitt psykiska mående utvecklar liknande tvångstankar så blir det att jag faller när jag just rest mig. Jag har inte varit hos den där kuratorn på över en månad snart 2 månader för hon har varit sjuk och haft semester. Det är väldigt jobbigt då jag egentligen behövde en väldigt snabb tid efter jullovet.  

Jag sover så dåligt på grund av det här så jag måste nog börja med mina sömntabletter igen. Eftersom jag är stressad hela tiden så sover jag sjukt dåligt, och även på grund av min diabetes så produceras sömnhormonet melatonin mindre av.  

Iallafall har jag skaffat gymkort och det känns jättebra, att få röra på sig! Jag har alltid hatat att typ röra på mig och delta i sporter men gud vad bra man mår efteråt! På idrotten ska vi ha en egen träningsperiod och då ska jag välja styrka,  get them abs eller nåt haha. Jag ska även träna kondition på egen hand då jag älskar att känna att benen blir svagare och svagare tills du får mjölksyra sedan saktar man ner, typ intervaller kind of. 


Hoppas ni har haft en bra helg iallafall, nu ska jag streckkolla på skam!! 

Ly 

Likes

Comments

Jag mår dåligt. Mer än någonsin, psykiskt, fysiskt.
Jag kan inte sova,fokusera osv. Jag fryser. Jag mår inte bra.

Likes

Comments

Min dag startade bra, bortsett från knappt nån sömn men jag klarade natten genom yogan på kvällen. Sedan hade vi årets första svenska lektion och då läste vi " Att döda ett barn" tror jag att den heter av Stig Dagerman. Den var jättebra men jag har aldrig riktigt gillat att läsa gamla noveller eller historier. Sedan hade vi idrott och där började min helvetes (ursäkta) lektion. Vi skulle spela innebandy och det tycker jag är jätteroligt förutom att jag är rädd för bollen, precis som jag är för basketbollar, fotbollar och volleybollar! Det var lite synd att min idrottslärare uppfattade det fel som om jag inte ville spela, men jag ville ju spela. Jag kan inte förmedla det när jag började få en panikångest attack, jag ville springa ut ur rummet. Det brändes under huden, hjärtklappning och gråten i halsen. Det förstörde min dag. Att jag måste spela en match med klassen och be om ursäkt i mitt lag för att jag var en dålig lagkamrat när niorna satt ovanför. Jag såg nog väldigt dum ut när jag bara stod där och lät det andra laget göra mål. Men det är mitt sätt att visa att jag inte klarar av vissa saker. Min idrottslärare hade till försvar att jag hade klubban som kunde skydda mig. 

Jag skyller inte på min idrottslärare för jag är udda, det vet jag. Jag visar på ett udda sätt att jag tycker saker är fel när jag inte kan säga det. Och idag var en sån dag. Mina lektioner efter det vart inte så bra för känslan att jag var så irriterad att jag kunde strypa nån om dom sa nåt opassande. Jag tror att jag vet varför jag har känt såhär senaste veckan. Det är inget jag tänker ta upp på bloggen utan med en vuxen jag litar på.. 

Det enda jag kan nämna det är att det påverkar mig, mycket. Jag kan inte sova, inte fokusera och blir arg på folk om kring mig som bryr sig om mig. Iallafall så ska jag försöka skriva ett inlägg imorn om jag inte måste plugga?! Gått 2 dagar i skolan och redan plugg ;) 

Ha en bra dag imorn och en bra kväll!<33

Likes

Comments

​Idag har varit en delvis bra dag. Förutom att jag inte sovit under hela natten och att vi redan börjar stressa med läxor och redovisningar så har dagen varigt bra! Jag har äntligen återförenats med mina bästa vänner. Sedan fyller en av dom år idag!!


​Grattis<3

Likes

Comments

Jag har tänkt igenom lite här hur jag ska göra på bloggen. Jag vill ju få bort kroppsideal från denna planet. Jag vill lära folk att älska sin kropp för hur den ser ut. Men jag har tänkt att nu under vårterminen i skolan (fram tills sommarlovet) så tänker jag inte att min blogg ska handla om det för att jag tror att jag inte kan lära någon annan att älska sin kropp om jag inte kan älska min egna först. Alla dessa ideal förstör mig. Och andra fram för allt. Jag vill inte försöka lära nån att älska sin kropp när jag inte kan göra det själv. Och det är svårt att inte älska sin kropp, för du ser den varje dag. Den påverkar dig varje dag. Jag vill bara säga att när jag lärt mig älska min kropp så vill jag lära er andra. För vi alla är olika,unika och perfekta så som vi är. Men jag som många andra säger bara så om andra. Vi inkluderar aldrig oss själva.

Kram på er<3

Likes

Comments

Om bara någon kunde förstå helvetet jag lever.

Sommaren 2010 upptäckte sjukvården att jag hade diabetes, mitt helvete började där. under 2 veckor lärde jag mig om min egna kropp, mer än någon annan. Dessa 2 veckor var inte roliga, dålig sjukvård oense läkare och sjuksköterskor. Jag fick börja ta sprutor varje gång jag skulle äta, ta en speciell spruta varje morgon och kväll, jag vet inte om jag nämnt vad diabetes är men jag tänker inte nämna det nå noggrant låt det se ut såhär för att förklara kortfattat: Alla våra kroppar behöver vatten och mat. Då växer vi, men det är inte bara att vi växer, vi har en bukspottkörtel (vet ej vart den sitter) denna bukspottkörtel producerar ett hormon kallat insulin. insulinet är en stor del i ditt växande. Om du inte har insulin i kroppen så blir blodsockret i kroppen ostabilt. insulinet ser till att när maten omvandlas till näring att sockret inte höjer sockerhalten i blodet. Jag med diabetes typ 1 har nu inte nått insulin kvar i kroppen, därför tar man antingen sprutor eller pump.

Iallafall, under dessa 2 veckor insåg jag inte att sjukvården verkligen är orättvis, för att jag var liten Jag tänker inte skylla på någon, läkarna började diskutera hur länge nålen i armen skulle sitta på mig, då hade jag 3 nålar i armen, jag vet inte av vilken anledning men dom skickade in koksalt, det gjorde mycket ont och det var en obehaglig känsla. Min hud vart väldigt känslig och nästan immun för nålarna. Jag vart lovad en massa saker som dom inte höll "för mitt bästa". jag skulle få ta bort dom 2 av dom 3 nålarna jag hade i armarna, men det hände aldrig, jag fick ta bort dom bara några dagar innan jag skulle åka. Jag MÅSTE socialisera mig med de andra diabetespatienterna även om jag var lite av ett barn som ville vara själv. Helst vid frukost. Jag fick verkligen inte det.

Varför reagerar jag 7 år senare? För jag fattar nu varför jag vart så arg när jag inte fick jag som jag ville, jag var ostabil. När jag iallafall fick åka hem var min diabetes under kontroll, hyfsat iallafall. nu under de senaste 3 åren har min diabetes varit helt under kontroll. Eftersom min kropp slutat producera insulin så måste jag ta många och höga doser, vilket jag blir rädd för. Ett lågt blodsocker kan göra att jag hamnar i ett koma tillstånd, ett högt blodsocker under en längre tid skadar njurarna, fötter och ögon. Även hela kroppen. Den påverkar mig i skolan. Mitt blodsocker har varit ostabilt under en längre tid och jag är påväg tillbaka. Men jag känner mig inte frisk? Under den tid jag legat högt i blodsockret konstant har mitt psykiska mående typ dolts, förutom alla utbrott jag haft och tvång till psykolog, trodde jag inte att jag mådde dåligt för ett dåligt värde påverkar inte bara kroppen fysiskt utan även psykiskt.

ibland gråter jag mig själv till sömns,. Jag vet att jag inte lever ett likadant helvete som dom som har cancer, jag får det att låta som en sån stor grej att ha diabetes har jag sagt till folk, men det är en stor och livshotande sjukdom. Jag lever inte samma helvete som en cancer patient men vi lever 2 olika helveten.

Ibland vill jag inte att mitt blodsockervärde ska bli bra, för det höga värdet döljer hur jag egentligen mår. Och ibland känns det inte som om nån förstår eller vill lyssna. Det blir bara en massa tråkiga skämt om att jag fick diabetes för att jag köpte en nutellaburk. Jag ska ha en presentation snart om min diabetes och min känsla är att det kommer bli sämre om jag berättar. Och paniken jag får när jag är i centrum, jag gillar inte att vara i centrum när det är planerat. Min panikångest växer inom mig, speciellt när folk inte tror på mig när jag berättar om den. Iallafall, presentationen känns bara som om jag ska dumförklara mig själv. Jag vet vissa som kommer dra tråkiga kommentarer men jag hoppas att jag är på hugget då och drar en fet comeback.

Jag vill berätta att; Om bloggen inte uppdateras bra är det för jag prioriterar skolan efter min diabetes, och det blir mycket jobb, speciellt eftersom jag är mycket tröttare då jag inte får tillräckligt med sömn på grund av min diabetes, jag kan sova nio timmar. Men diabetesen krånglar till det ändå.

Jag hoppas ni orkar läsa detta inlägg. Ganska långt och ett väldigt förklarande inlägg.


Likes

Comments

Jag saknar dig allra finaste. Att vi inte ses varje dag, att inte kunna gå och klänga över ditt skåp. Jag saknar att kunna säga allt till dig. Jag saknar våra konversationer och längtan att träffa dig.

Åh, jag hatar saknaden. Att sakna nån är det hemskaste jag vet. Jag saknar många. Jag saknar mycket. Jag saknar förr, när det var bra.

Imorgon ska jag träffa en älskade vän, som jag saknat så.. Innan det så ska jag på gudstjänst i kyrkan.

kram på er<3

Likes

Comments