Igår var vi med om ett riktigt äventyr! På väg ner till Växjö åker vi fel, så det slutar med att vi yrar runt i skogarna. Efter en extra timma kom vi fram. Åt donken, självklart. Gick in i den fina gallerian med konstigt namn och sedan mot arenan.

Matchen slutade 2-4, där fjärde var öppet. Skön vinst och skön hemgång!

Tyvärr slog jag lite fel på plexit, tummen hamna snett som sedan trasa till de mindre benen i handleden. Något som var svårt att se på röntgen, fick gå till röntgen två gånger för att se vad som orsakade svullnaden och det onda. Tror det blev cirka 12 bilder där de såg att något ben vid tummen såg konstigt ut. Men det hittades inga sprickor. Blev omplåstrad utifall att småbenen är trasiga, de ville inte att jag skulle skada fler och större ben.

Tummen kan jag inte röra upp eller ned utan att det ska göra ont! Men nu kan jag ändå inte använda mig av högerhanden.. lagom till julstressen på jobbet och Black Friday. haha

Nu blir det lugnare för mig, MEN! Har fortfarande vänsterhanden att hetsa med!

slänger in en liten retro bild på fina Chára

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

I lördags var jag å grabbarna på hockey. Hemvägen så hamnade vi i bilolycka, men alla klarade sig fint. Men det var på håret att vi alla fick åka upp till akut i Karlstad.
Har varit helt slut efter denna helg, låg i sängen och hade världens ryggvärk på söndagen. Men jag är lycklig eftersom det hade kunnat sluta så mycket värre...

Nu bär det neråt mot Växjö, nu kör vi grabbar 💚💚

Likes

Comments

Att komma hem efter en lång och slitsam jobbdag i Mjölby, till en familj som sprider så mycket kärlek är sinnessjukt skönt. Efter att massa egenbakad pizza slunkit ned så blev det sängen och fotboll som gällde, med tända ljus och vin. Samtidigt så är det en självklarhet att följa hockeyn på luren!
Här mår man väldigt Bra!

HEJA SVERIGE ⚽️⚽️🇸🇪🇸🇪🇸🇪

Likes

Comments

Hej och välkommen, jag heter Moa och har levt i smärtor under en längre tid.

Jag vet inte riktigt vart jag ska starta.. Kanske sparken jag fick i ryggen som barn? Eller när jag fick åka upp till akuten i Linköping för första gången? Oavsett vad så har jag nu levt med kronisk smärta sedan jag var ungefär tolv år. MIN smärta sitter i leder och muskler, speciellt rygg, nacke och knä. Samtidigt har jag extremt stela muskler som måste lindras med massage minst en gång om dagen, något jag slarvar med eftersom det inte alls är lätt att massera sin egna rygg rätt.

Sedan jag började få regelbunden kontakt med sjukhus, vårdcentral och sjukgymnaster så har jag röntgats tre gånger, tagit sjuukt mycket blodprover, fått tre olika mediciner, provat olika träningstips och burit hållningsväst. Hållningsvästen kommer alltid vara den värsta då den skavde och man kunde aldrig rikigt försöka slappna av. Medicinerna jag tog under gymnasiet var muskelavslappnande, vilket gjorde mig extremt utmattad. De gjorde mig så trött att jag hade svårt att plugga, hjärnan var inte riktigt med men smärtorna minskades lite.

Smärtan idag är bestående och finns alltid där vilket påverkar mig något extremt psykiskt, speciellt då jag lätt blir utmattad. Den gör så att jag vissa dagar har svårt att socialisera mig eftersom jag endast vill ligga i sängen. I mitt fall blir det problematiskt eftersom jag lätt glömmer kontakta vänner, fast jag så gärna vill, då jag inte ens orkar gå upp och äta frukost.

Oavsett mina smärtor så har jag alltid krigat på, jag tränar så ofta min kropp tillåter och jag trotsar min smärta genom att stå upp för min familj i hockeyn (vi kallas för familjen, hela Färjestad). Men vad gör man inte för grabbarna som ger mig styrka? Men det jag är stoltast över är att jag verkligen försöker, jag vill vara med och jag vill hitta på saker. Känslor som jag tryckte bort under gymnasiet, det är nu mitt äventyr börjar. Och jag kommer aldrig backa, jag är jag. NU KÖR VI.

Tack för att du tog din tid att läsa detta, i dagsläget vet vi fortfarande inte vad det är för fel på min kropp och vi kanske aldrig vet.

Likes

Comments

Hur kommer det sig att man alltid gråter i början till filmen Upp? När jag tänker efter så kommer jag inte på en enda Disney film som jag inte gråter till..
Idag kommer jag dock bara ligga i sängen, känner av att kroppen tagit stryk av all LIVE hockey. Tänkte förklara min situation med muskel och leder i nytt inlägg idag, inte bara för att folk ska förstå hur dåligt jag kan må vissa dagar.. Men även för mig.

Likes

Comments

Körde rally efter jobbet från Mjölby, som vanligt under en hockeydag, för att se grabbarna lira hockey i Behrns Arena. Denna kväll valde vi att sitta ned istället för att stå och kan lova att det var svårt. Van vid att stå, hoppa och skrika. Men det dög och känner nu att det var perfekt för mina leder samt muskler. Alla grabbar stack ut på sitt egna sätt. Men Dick.. förstår inte hur du alltid lyckas? Två mål, satan vad glada vi är över att ha dig.

Efter hemkomst slank det ned två tacorullar sen kika man självklart på sista delen av finalen i Paradise, behövde ju veta om någon kastade kulan eller inte. Herman, hela svenska folket älskar dig och ditt skratt.

Likes

Comments