Startade dagen med ett spinning-pass! Älskar det! Sådant bra sätt att förbränna och få igång en rejäl svettning, men också kul att göra det i grupp och få lite extra energi av musik och instruktör.

När jag kom hem åt vi lunch allihop innan Samuel och Marcus tog en vila. Jag och Ella gjorde oss iordning under tiden och sen åkte vi hem till min syster för att fira att hon fyllt 30 år! Västerbottenpaj med renröra och lingonsylt, olika kex och massa ostar, spett med melon, mozzarella-bollar och serranoskinka. Och sen annan skinka, salami, korvar mm. Mums! Finns ju inget godare än plockmat om ni frågar mig!

Nu har vi alla slängt oss i soffan och är helt slut. Vara i väg sådär bland folk brukar göra barnen en aning understimulerad, samtidigt är de trötta pga alla intryck och allt surr. Det blir en lugn och mysig kväll för vår del. Titta på "Så mycket bättre" och dricka en Cola Zero. Varför inte en godispåse tänker ni... Jo, för jag hade tänkt starta en utmaning. Eller den är redan startad för min del! Häng på om ni vill!

Från och med idag är det 5 veckor (35 dagar) tills uppesittarkvällen - dagen före julafton! Och jag tänkte försöka klara mig utan socker tills dess. Åt ingen efterrätt hos syster idag! Någon som vill göra mig sällskap? Då kan man unna sig i jul sen med gott samvete och julmusten och allt annat kommer smaka dubbelt så gott när man längtat så! Har man redan ätit socker idag kan man ju starta från och med imorgon och köra fram tills julafton så blir det fem veckor ändå 🙌🏻 Vilka är med mig?

Detta ser ju och ÄR ju faktiskt också gott!

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Var kysstes ni första gången och hur var det?
På Oscars (en krog). Pirrigt!

Hon sitter framför tv:n. Vad tittar hon på?
Wahlgrens värld eller The Kardashians

Nämn en maträtt hon inte gillar.
Chili con carne

Ni ska gå ut och äta och dricka. Vad beställer hon?
En Cola Zero och något avancerat - bara det är mycket sås och tillbehör 😏

Vilken skostorlek har hon?
40 (fel, 41)

Om hon hade samlat på nånting, vad hade det varit?
Elefantöron

Vad skulle hon kunna äta varje dag?
Godis, även om hon förnekar det själv

Vilken musik lyssnar hon helst på?
Smörig pop, män som inte ens fått basröst än

Vilken är hennes sämsta egenskap?
Det väldigt svarta i hennes svartvita tänk

Vem är hennes bästa vän/vänner?
Moa, Frida, Rebecca, Emma

Nämn något du brukar göra som hon inte tycker om.
Pilla i hennes navel

Tränar hon? Vilken sport i så fall?
Hon går på gym, mest grupp-pass

Vad kan hon hålla på med i flera timmar?
Telefonen (alla timmar)

Har hon någon unik talang?
Plocka upp efter mig

Vad var hennes favoritämne i skolan?
Matte och svenska

Vad var ditt första intryck av henne?
Wow!

Vad är det bästa med henne?
Hur hon får mig att må och hur hon alltid tänker på andra

Vilken är hennes favoritfärg?
Svart, vitt

Hur går hon klädd hemma?
Träningskläder, sporttopp och tofs på huvudet

Beskriv henne med tre ord.
Stark, varm och alldeles för bra minne (kommer ihåg allt jag gör och säger)

Berätta något om henne de flesta inte vet.
Hon har aldrig släppt en fis inför mig, det har däremot jag inför henne

Vem sa "jag älskar dig" först?
Jag

Vad brukar ni oftast gräla om?
Mina genvägar och att jag vill göra det lätt för mig

Vem är hennes kändiscrush?
Justin Bieber

Berätta om något pinsamt hon gjort.
Jag har själv ingen gräns när det kommer till att vara pinsam, så inget hon gjort är tillräckligt pinsamt för mig 😅

Vilka sorts filmer gillar hon?
Pusspuss!

Vad är hon bra på?
Eftertänksam och noggrann. Hon har ett öga för detaljer. Både när det gäller ytliga saker som inredning, men också att hon tänker ett steg längre när det gäller konsekvenser och liknande

Nämn några saker som gör henne glad.
Fredagsbukett! Choklad. Birsta city.

Vad är hon besatt av?
Sin telefon.

Hur är hon som flickvän?
Utmanande. Men ändå perfekt.

Likes

Comments

I tidigare inlägg har jag skrivit hur jag pyntar kring julen! Kort och gott: Inte överdrivet mycket rött, och inte så mycket tomtar. Men gärna andra inslag som ändå skapar den där julkänslan som man vill ha. Tex ljusstakar, minigranar från skogen, pappersstjärnor, rumsgranar, hyacinter, girlanger, vinröda detaljer, julgran såklart, granris och sen en julig dukning. Här har ni lite tips på saker jag tycker är fina!

Ni hittar ljusstakarna HÄR | HÄR | HÄR |HÄR.

Pappershänge i form av en gran hittar ni HÄR.

Dessa pappersstjärnor från House Doctor köpte jag förra året och har de i lite olika storlekar och färger (grå, vit och svart). Superfina och enkla! Ni hittar dem HÄR.

Dessa är så fina även i sin enkelhet. Men de blir ännu finare tycker jag, och juligare, om man klär dem i granris, eucalyptus eller lingonris. Hängande ljusstake HÄR | Ljuskrona HÄR.

Kuddfodral för att pynta soffan lite juligare. Ni hittar dem HÄR.

Här ser ni ett tips på dukning! Linneservetterna hittade jag när @verothesan tipsade om dem. Ger den där juliga känslan till en annars enkel dukning. Jag vill inte lägga ner allt för mycket pengar på något som bara ska användas som dukning en gång om året. Därför är ett tips att köpa duk och porslin som funkar vid alla tillfällen, eftersom det är sådant som brukar kosta lite mer. Och sen byta ut de mindre sakerna och anpassa till högtiden - i detta fall vinröda linneservetter och granris från skogen. Enkelt och billigt! Även ljusslingan kan användas vid andra tillfällen och den tänkte jag gömma i granriset som ska placeras på mitten av bordet.

Linneduk HÄR | Linneservetter HÄR | Mindre glas HÄR | Vinglas HÄR | Ljusslinga HÄR | Bestick HÄR | Svart servis från Duka, säljs på Citygross.

Hoppas jag kunde inspirera till något!

Likes

Comments

Jag är så laddad för jul och vad som komma skall! I övrigt är jag ju inte så mycket för vintern. Massa klumpiga kläder, kalla bilar, hala vägar och kalla dagar. Men julen, min födelsedag och någon solig dag i pulkabacken - det gillar jag! Dock tycker jag det fortfarande är för tidigt att börja julpynta, men sugen på att få det lite mysigare ändå. Hur?

Jag tänkte att man kan börja med att "vinterpynta". Varje år brukar jag gå ut i skogen och plocka några minigranar. Det är så fint att placera ut dem lite överallt här hemma! Och det behöver inte alls ge någon julig känsla. Utan mer byta ut "sommarblommorna" till något mer passande för årstiden. Funkar även utmärkt tycker jag att byta ut kuddarna i soffan mot vinröda. Däremot tycker jag att tomtar och granen kan vänta, men det gör man ju såklart som man vill. Jag brukar ta fram adventsljusstaken lagom till första advent. Och ljusstakarna i fönstret för mysig belysning. Sen dyker det så småningom upp någon gran-girlang och lite pappersstjärnor. Några tomtar har jag inte, men granen brukar komma upp där i början/mitten på december. Det är ju viktigare att njuta av julen innan än efter julafton tycker jag! Håller ni med?

Samuels kök fick också en minigran förra året. Vintrigt va? ❄️

Likes

Comments

Det blir allt mer poppis att göra så kallade paketkalendrar. Det är helt enkelt adventskalendrar fast man öppnar paket istället för luckor. Jag gjorde en till Samuel och Ella förra året och det uppskattades mycket! Det kostar ju såklart lite extra eftersom du köper 24st paket. MEN det behöver inte bli dyrt. Förra året köpte jag 24st vita påsar för 79kr, sen målade jag motiven själv med en tuschpenna.

Vill man inte lägga mer än så, så varför inte lägga i aktiviteter istället för paket i påsarna? Jag gav bara paket förra året, men detta år tänkte jag blanda paket med lite juliga aktiviteter. Exempel på det kan till exempel vara baka pepparkakor, gå ut i skogen och hämta en julgran, slå in paket tillsammans, julpynta mm. Samuel kanske inte förstår det, men tänkte det kunde vara kul för Ella som håller på lära sig läsa - att vissa dagar få läsa en aktivitet och sen när vi senare under dagen gör aktiviteten så kommer Samuel förstå också och tycka det är roligt.


Ett exempel på hur du kan få det billigare ifall du vill satsa på paket är att köpa något och sen dela upp det i flera paket. Tex köpte jag ett 5-pack med olika djur från Biltema förra året och placerade ut i fem olika paket. Och ett 3-pack med plastbåtar att ha i badkaret som jag la i tre olika paket. Man får sprida ut dem lite bara så inte alla kommer efter varandra. Till Ella köpte jag hårspännen, snoddar, nagellack mm och det behöver ju inte vara lyxmärken.


Här kommer lite inspiration på paketkalendrar som jag hittat på @pinterest! Hoppas det kan inspirera någon av er. Barnens paketkalendrar här hemma får ni se så snart de är klara!

Likes

Comments

I dag var det då den stora dagen. Kan ni tänka er att det var sju år sedan jag gick till en arbetsplats? SJU ÅR! Det är helt sjukt. Och idag var det dags igen. Dock "bara" 2h till att börja med. Men det räknas också... Speciellt för mig. 2h på en arbetsplats har aldrig betytt så här mycket faktiskt. Så det är alltid en början...

Så hur gick det? Ja, hur vet man. Herregud, vilken känslostorm. När jag åkte därifrån kände jag mig glad, pepp och laddad! När jag kom hem möttes jag av en sambo som var SÅ glad. Ivrig på att få veta hur det gått, och skrattandes åt att jag hade 'arbetskläder' (en tshirt med tryck på 😅). Han har liksom aldrig sett mig så. Jag har ju aldrig arbetat medan han och jag varit tillsammans. Kan verka som en småsak för många, men tänk att för oss är detta ett sånt stort steg. Något vi i de värsta perioder inte vetat om det är en syn vi någonsin kommer få se eller en situation vi någonsin kommer få uppleva. Men här är vi.

Efter en stund övergick alla känslor till mindre positiva. Fick ont i nacke och axlar, kände mig helt slut och sen en trötthet utan dess like. Sen kom alla tusen frågor! Vad är det som gör ont? Gör det ont för att jag är ovan att vara igång och är jag trött pga omställningen? Eller var de två timmarna tillräckliga för att jag skulle få ont och vara helt slut? Hur vet man? Vissa svar kommer jag få imorgon. Jag fick inte ont medan jag höll på i butiken - det mesta brukar ju komma i efterhand. Precis som vid ett träningspass. Eller som i somras när vi var på Skara Sommarland, och det var i tre dagar efteråt som jag hade ont och var trött. Men sen OM jag får ont imorgon så vet jag fortfarande inte vad det beror på. Om det är omställningen och att jag är ovan, eller om det är skadan i sig och att kroppen inte är redo. Det vet jag nog inte förrän om några veckor.

Min plan är ju att fortsätta träna som jag gör och leva mina dagar som jag gjort hittills - och att arbetsträningen är en utfyllnad som ska bli en bonus. Jag ska inte behöva lägga träningen åt sidan för att orka vara på Flying Tiger i 2h. Då är jag i så fall inte redo. Som idag så arbetstränade jag 10-12 och sen var planen att åka och träna efter jag ätit lunch hemma. Men no way. Jag skulle ha pressat mig alldeles för hårt då. Men återigen, det behöver ju inte betyda att det egentligen inte går. Utan det kanske bara är nu första tiden som jag får ha lite överseende med att jag inte fixar det. Att jag behöver fokusera lite mer på arbetsträningen. Tills kroppen vant sig och sen försöka orka med båda. Nu till en början får jag försöka vara snäll med mig själv och inte ha så höga krav. Även om nacken pallar detta så kan kroppen behöva tid att vänja sig. Vänja sig vid alla intryck, alla människor, behöva koncentrera sig, att gå/stå i långa stunder, statiskt arbete mm. Det är så mycket att ta in.

Sammanfattningsvis har jag haft en bra dag! Fick gå igenom butiken lite och lära mig sortimentet. Sen packa upp lite varor. Det var kul! Och det var roligt att tillhöra något igen. Även om jag inte är ordinarie personal så var det skönt att känna sig behövd och tillhöra en arbetsgrupp, med allt vad det innebär - nya kontakter, socialt umgänge mm. Med folk i rörelse och att sysselsätta sig med något. Och det känns så bra med de jag jobbade tillsammans med idag! Snälla och förstående och de tog bra hand om mig. Ska man se till arbetsplatsen hade jag nog inte kunnat få det bättre. Nu får tiden utvisa hur detta kommer gå och om det är hållbart i längden eller inte. Jag hoppas det är på väg åt rätt håll nu!

Likes

Comments

Jag är ju lite tråkig när det kommer till såna här dagar. Visst uppskattar jag mors dag sen jag blev mamma själv och älskar att få lite extra kärlek. Sist fick jag bland annat ett kort med en fin text av Marcus, som han skrivit som om Samuel hade skrivit det själv. En tår rann ner för kinden och jag blev såklart jätteglad över att Marcus lagt ner tid och kärlek.

Dock tycker jag att morsdag, farsdag och allahjärtansdag är överskattade. Av många anledningar. Dels är det ett sätt för handeln att bara tjäna mer pengar, vilket är fel. Kom ihåg att om ni ger presenter på såna här dagar så kan det som är gratis fungera lika bra, och till och med bättre. Frukost på sängen, eller att sambon slipper laga mat just idag, en teckning från barnet eller en fint skriven text - det blir mer personligt och uppskattas troligtvis mer än ett par kalsonger eller vantar. Men sen gillar jag inte dessa dagar för alla som saknar någon. Allahjärtansdag är en dag som strör salt i såren på alla de människor som redan känner sig ensamma och inte har någon. Morsdag och farsdag är en påminnelse för alla de som saknar en förälder. Eller ännu värre - två. Men framförallt så tycker jag dessa dagar är fel för att de inte ska behövas. Kärlek ska visas varje dag. Och uppskattning för sina föräldrar eller barnens pappa likaså.


Min Marcus ger vårt barn trygghet och kärlek alla dagar om året. Han är bästa möjliga pappan till både Ella och Samuel och jag hade inte velat byta ut honom mot någon. Han busar och får dem att skratta tills de kiknar. Han är lugnet som får oss alla att känna oss trygga. Han tänker på E och S i alla lägen och strävar alltid efter att få dem att må bra. Att göra dem glad är det bästa han vet. Och varje dag lägger han ner tid och engagemang på att umgås med dem och få dem att känna sig älskade. Han ger dem de bästa förutsättningarna de kan få, han vägleder dem när de behöver råd och han hjälper de upp när de trillar omkull. Han är verkligen den bästa pappan de hade kunnat få. Vi älskar dig. Idag, och alla andra dagar. 🖤


Skänker en tanke till att de som saknar sin pappa lite extra idag. Kan inte föreställa mig hur det är att förlora en förälder. Och jag kan inte föreställa mig hur jobbigt det är med såna här dagar. Kram!

Likes

Comments

Nu är det inte länge kvar till jul och det är ju alltid skönt att vara ute i god tid när det gäller att fixa julklappar! Jag tycker det är som roligast att köpa klappar när man är förberedd och har planerat vad man ska ha. Visst, det blir inte så mycket spontan-shopping, men å andra sidan slipper man att det blir kalsonger till sambon och presentkort till systern. Det är givetvis uppskattade och bra julklappar det också, men kanske mindre personliga. Och samma tänk har jag kring Samuel - han skulle uppskatta allt, men det är roligare tycker jag att passa på och köpa det han saknar eller behöver.

Nu är det ju dock så, och så kanske alla föräldrar känner - Samuel har allt. Han har duplo i olika uppsättningar (zoo, tågbana, byggarbetsplats mm), leksakskök och mat, bilmattor, parkeringshus, lektält, böcker, fordon av alla dess slag och olika storlekar, verktygsset, dockvagn + docka, djur i både trä och de från Schleich, mikrofoner, piano, två gå-bilar - ja, you name it! Därför känner vi oss lite lost när det kommer till vad vi ska köpa till S i julklapp. Därför var min tanke nu att först göra ett inlägg om tips på saker som S har och som han verkligen uppskattar och jag därmed rekommenderar. Och sen göra ett till inlägg där jag visar vad vi tänkt köpa till honom. Låter det bra?


1. Leksakskök från IKEA

Detta kök fick Samuel redan innan han hunnit fylla ett år. Och SOM han har lekt med detta! I början var det mycket att smälla med kastruller, öppna och stänga luckor, gömma saker i skåpen mm. Men idag använder han sin fantasi till att spola upp ett glas vatten från kranen, steka korv på spisen och lögga in kycklingen i ugnen. Och jag tror att han kommer leka med det en lång tid framöver - så det är väl investerade pengar! Jag har målat om vårt kök och gjort det lite eget. Det tar ju såklart mer tid än att bara bygga ihop det som det är, men det är inte svårt. Plus att jag tycker det blir så mycket mer personligt! Tänk bara på att måla alla delarna för sig, innan ni sätter ihop det. Leksaksköket hittar ni HÄR.

2. Fordon i större modell

Här hemma har småbilar varit omtyckta, men intresset har kommit och gått i perioder. De fordon som däremot alltid varit populära är de i den större modellen. Samuel har brandbil, helikopter, sopbil, buss, biltransport i två varianter och två traktorer. Vet inte om det är att fordonen blir så mycket detaljerade och riktiga. Men jag tror också att det såklart beror på att de låter och har andra funktioner som mindre fordon saknar. Tex kan brandbilen tjuta, blinka och även spruta riktigt vatten (den delen tänkte vi dock inte visa för Samuel förrän det är sommar igen och vi kan leka ute). Helikoptern snurrar sin propeller, blinkar, lådf och kan även hissa upp och ner den där lilla korgen som ni ser på bild (den medföljer). Brandbilen hittar ni HÄR och helikoptern hittar ni HÄR. Priset är 320kr. Är ni nyfikna på de andra han har så hittar du sopbil HÄR, biltransport HÄR och HÄR, bussen HÄR, traktor HÄR och HÄR.

3. Duplo Tågbana

Ser ganska så enkelt ut, och det är det också. Fördelen är ju dock att du du kan bygga i hop det med alla andra "världar" av Duplo. Och jag skulle säga att den här enkla uppsättningen är en perfekt start för en 2-åring. Banan går bara runt i en cirkel, sen kan du bygga en liten station/tunnel av klossarna som medföljer. Men det bästa av allt: Tåget kör runt av sig själv (och kan även köra på golvet utanför rälsen om man hellre vill det), det låter och tutar och man kan dessutom tanka det (då hörs ett verklighetstroget ljud, vilket är det bästa med hela tåget om du frågar S). Tågbanan hittar ni HÄR och priset är 400kr.

4. Verktyg

Kan vara att så att Samuels intresse för verktyg beror på att vårt hem ständigt har nya projekt. Det ligger verktyg lite här och där (självklart inte där han är utan uppsikt) och för att undvika att han snor pappas prylar har han fått sina egna. Och så fort något är sönder så hämtar han hammaren, och när något behöver mätas så står han med måttstock och räknar på sitt lilla vis: 1,2, 3, 8, 10, 14. Vi har både DENNA variant, som är lite finare om ni frågar mig, men också mer hållbar. Visst att förgen säkerligen kommer nötas med tiden, men sånt är lite charmigt tycker jag. Samuel fick dessa förra julen och än är de superfina i skicket. Han fick även DENNA variant av sin mormor. Lite färgladare, men också lite mer utvecklad. En lastbild med verktygsväska. Väskan kan du såklart lyfta av och flaket på lastbilen kan bli en arbetsbönk genom att du fäller upp benen/däcken. Det går även att använda skruvmejsel eller skruvmaskin till att exempelvis ta bort hjulen. Superkul tycker Samuel! Använder dock mest alla verktyg till att "laga" saker här hemma, och inte lastbilen.

5. Gåbil

Vi har två sorters bilar här hemma, med olika funktioner. Polisbilen fungerar mer som en gåbil och är en snyggare variant av Bobbycar. Denna kan man köpa till även yngre barn än Samuel! I vårt hem går det att köra runt genom vardagsrum, hall och kök och bor ni också så så lovar jag er att dessa bilar kommer gå hem 😅 Ella sitter alltid på den vänstra och Samuel på den andra. Till och med mamma brukar ta ett Liverpool provåk på den vänstra... Den tar sig framåt när man styr ratten fram och tillbaka. Så kul! Samuel fattar hur man ska göra nu, men innan har han använt den som vanlig gåbil. Finns dessutom i flera fina färger! Tycker att båda dessa bilar är prisvärda för vad man får för pengarna och Samuel har haft mycket roligt med dem. Och kommer säkert ha ett tag till framöver! Polisbilen hittar ni HÄR och Wigglekart hittar ni HÄR.


Hoppas ni gillade något av tipsen!

Likes

Comments

Igår var jag på möte på min framtida plats jag ska arbetsprövas på. Jag börjar redan på måndag så nu är allting klart! Kl 10.00 ska jag vara på... Flying Tiger! (eller TGR som kanske fler av er känner till det som). Woho!

Känns superroligt med just det stället. Jag har ju fått några förslag hittills, men inget har känts intressant eller roligt. Vilket jag tycker är viktigt ifall detta ska bli så bra och positivt som möjligt - jag vill ha de bästa förutsättningarna till att lyckas! Så till slut tog jag kontakt med en bekant/vän som jag lärt känna här i Sundsvall. Ingen jag umgås med, men som jag lärt känna litegrann via Instagram! Vi flög även till Turkiet samtidigt förra sommaren och sen har vi stött på varandra lite då och då ute på Birsta, vårt köpcentrum här i Sundsvall. Kollade med henne om hon visste ifall det ens skulle vara möjligt att ta emot mig! Sen gick jag dit och presenterade mig, och de verkade positiva. Och här är vi nu! Känns som att dem är ett härligt gäng och butiken känns kul! Till skillnad från många andra butiker så byts inte sortimentet ut endast vid årstider och nya säsonger, utan de satsar ju mycket på aktuella saker - halloween, påsk mm.

På måndag börjar jag och sen är det tänkt att jag ska vara där 2h varannan dag till och börja med. Jag är så otroligt glad över att jag kommit hit! Jag tittar tillbaka och ser var jag var för fyra år sedan. Panikångestattacker på golvet i min lilla etta. Självmordstankar varje dag. Åt antingen inget alls eller allt jag kunde. Och vid de sistnämnda stoppade jag fingrarna i halsen. Hatade mig själv och mitt utseende. Tränade hela tiden i perioder, för att sen ligga på soffan i flera veckor. Tog vägar hem som jag visste var "farliga". Ville att lidandet skulle få ett slut. Att någon skulle ta slut på det åt mig. Hade noll livslust. Kände mig ensam. Tyckte att livet inte var värt att leva. Åt massor av tabletter varje dag för att inte hamna under ytan. Grät. Jämt.

Och se på mig nu. Mamma till en helt fantastisk son på två år som jag älskar över allt annat. En sambo som alltid sätter mig i första rummet och ser till att jag har det bra. En bonusdotter som får mig att gå i taket ibland, men som också lärt mig några av livets viktigaste läxor och som jag brytt mig om sen första stunden jag träffade henne. Ett radhus jag älskar (och hatar ibland) och som jag känner mig trygg i. Riktiga och äkta vänner som finns vid min sida. Intressen som som får mig att må bra: träning, inredning, mode och fotografering. Föräldrar som vill mitt bästa och ställer upp för mig. Och nu, dags att ta första klivet in i arbetslivet igen. Efter en sjukhelsikes resa. Som fått mig att bryta i hop och nästan ge upp. Men som också gjort mig erfaren, insiktsfull och så jävla stark. För det mesta iallafall.

Dock ska jag erkänna: jag är rädd inför detta också. Jag har ju verkligen INGEN aning om hur det kommer gå och vad jag kan. Mina ambitioner är höga, vilket är på gott och ont. Det blir att jag pressar mig lite för hårt och är lite för positiv. Kanske känner varningssignaler om att det gör ont, att jag borde stanna - men inte alltid lyssnar på dem. Förskönar saker och ting lite, och inte riktigt är ärlig kring vad jag får ont av och inte. Jag tror till kanske 90% att detta kommer fungera, att jag fixar 6h i veckan. Därför kommer det ta hårt på mig om jag inte klarar det. Jag räknar med att det ska gå! Så ja, rädd är bara förnamnet. För att jag ska ut på okänd mark och göra något jag inte vet om jag kan. Inte vet hur det slutar. Och jag är rädd att misslyckas och få backa igen. Nu när jag äntligen tagit mig hit! Men syftet med det hela är ju att få prövas och se vad jag kan. Jag är bara så rädd att det inte ska gå bra.

Är man sjukskriven en kortare period där man exempelvis brutit benet, så är du ju densamma igen när benet läkt och du klarar av allt som du klarade av innan. Men jag har inte jobbat på sju år. Jag har inte träffat människor om man bortser från vänner och mammagrupp. Jag har inte varit i stressade miljöer. Jag har inte haft tider att passa. Inte haft rutiner som måste följas (gå till jobbet). Min period hemma har varit väldigt lång och jag har tappat mycket på vägen. Jag har inte samma kognitiva förmåga (minne, koncentration mm). Det psykiska är inte så som det en gång var. Och det fysiska är inte alls sig likt om man jämför sju år tillbaka.

Så varför gör jag detta? Jag vill veta. Kanske går det jättedåligt och jag får avbryta arbetsprövningen? Kanske får jag superont? Kanske trivs jag inte alls? Kanske blir jag stressad? Kanske är jag jätteobekväm bland folk? Kanske kraschar jag? Men. Kanske går det hur bra som helst? Kanske går det bättre än vad jag någonsin kunnat hoppas på? Kanske trivs jag superbra? Kanske blir allt bara bättre nu?

Allt är bara så ofattbart. Har jag verkligen kommit så här långt? Eller är det bara så det känns? Och egentligen är jag lika illa däran? Vem fan vet. På måndag vet jag lite mer. Om några veckor vet jag ännu mer. Håll tummarna för mig!

Likes

Comments

Då var det äntligen gjort! Men herregud så ovant. Tanken har ju länge varit att klippa kort. Dels för att jag tycker det är snyggt och håret har länge varit i behov av en uppfräschning. Men också för att mitt hår som rakades bort i och med senaste operationen har växt ut. Mitt hår har därför varit i två olika längder.

Min tanke var att vänta ett tag tills det där bak var lite längre så att jag slapp klippa så superkort. Men nu har jag stört mig så otroligt på det där korta håret som stuckit fram under det långa. Så idag klippte jag av mig det långa och det är nu jämnlångt med det andra! Ja, det är superkort för att vara jag. Men jösses, så skönt! Nu går inget av håret att sätta upp i en hög svans eller knut, men tills vidare får jag köra på inbakad fläta eller en lägre hästsvans. Jag är bara så otroligt nöjd att allt hår är i samma längd.

Här har ni före- och efterbilder:

Likes

Comments