Idaho

Hänger nu i Sun Valley och har gjort sedan i torsdags. Bodde tors - sön med Christy, Stephen, Antonia och Covi i ett hus de hyrt. När de åkte tillbaks till Boise flyttade jag mitt pick och pack hem till Katie, Chad, Erik och Tillie (+ hundarna) och här ska jag vara tom fredag! Blir en del skid-/ snowboardåkning i veckan :) 

Sampson och Onyx! Så himla goa. Onyx är 7 veckor
Jag och lillasyster AQ (blir 14 i år)
Promenad i -15 och solsken
Hailey, lilla stan bredvid Sun Valley
Prommis #2
Åkte skridskor. Hur fint och härligt som helst!
 
Lillasyster Tillie (11 år om några veckor)
 

Likes

Comments

Idaho

Är nu tillbaks, efter 1,5 år, under 2 veckors tid i Idaho och hälsar på mina fina familjer. Känns som att jag aldrig ens åkte hem, trivs som fisken i vattnet här med dem. 

Fina lillasyster kom och mötte mig på flygplatsen!
Snowboard- och skidåkning i Sun Valley.
Här med min ena grymma värdfar Chad.

Likes

Comments

Idaho
Ni som känner mig väl vet nog att jag såklart är färdigpackad, men ni som inte vet - nu vet ni. Väskorna står redo. Vilken karusell den senaste veckan har varit. Har sagt hejdå till ALLA jag har umgåtts med under årets gång. Många som jag aldrig mer kommer träffa och några jag absolut kommer träffa igen. Jag är typ känslomässigt ostabil. Jag skrattar och gråter varannan minut. Idag sa jag hejdå till min bästis och det var väldigt ledsamt, men jag bet ihop TILLS min värdmamma börjar gråta pga hon är ledsen över att jag måste säga hejdå till mina vänner, då satt vi och grät tillsammans, haha. 

 

Vi hade några familjevänner över på middag och hade det jättetrevligt. Någon sa att alla skulle säga vad de gillar med mig, det var kul att höra. Enligt vännerna är jag är tydligen AS BRA på att skjuta luftgevär, jag är "easygoing", passar in bra, har tydligen ett fint leende, har släppt mer och mer under året, vilket jag håller med om. I början satt jag mest där, nu är jag med och har kul liksom. De tycker att det är kul att jag gillar att hänga med barnen så mycket, det är ju en självklarhet det är ju världens goaste barn vi snackar om!! Och de hoppas att jag kommer tillbaks :D GIVET!! Förhoppningsvis så snart som möjligt! 

 

Sen åkte alla hem, det sög att säga hejdå, men det gör det ju å andra sidan alltid. Life goes on. Känns som jag är i en liten bubbla. Jag har insett att jag faktiskt åker härifrån imorgon, men att jag landar hemma i Sverige alldeles snart det känns bara overkligt. 

 

Ska försöka vara vaken länge så jag kan sova på flyget imorgon! 

Hörs hej ses om några timmar Sverige. 

Likes

Comments

Idaho

Aldrig blivit serverad såhär mycket mat i hela mitt liv, åt inte ens hälften av ribsen. Men gott var det!
Sockervadd till efterrätt, haha.

Helt galet fint inne på toaletterna, haha ja jag tog kort oki. 
Världsbäst.

Fin solnedgång! 


Likes

Comments

Idaho
Idag gick jag ut och åt middag med alla mina favoriter i Boise, våran officiella "hejdå" middag. Allt var perfekt. Världens bästa sällskap, fick fina paket och kort, supergod mat, bra utsikt, fint väder. Allt var verkligen top notch. Ändå ville jag mest bara gråta hela kvällen. Att jag åker härifrån om 2 ynka dagar. Att jag måste lämna alla. Mina extra föräldrar som har varit världsbäst hela året, mina småsyskon som är mina bästavänner här. Världens finaste hund som jag är KÄR i. Alltså nä. Det här suger ju verkligen. 

Likes

Comments

Idaho
Tog låång sovmorgon, hur skönt som helst. Sedan låg jag ute i solen en stund och face timeade med landet lagom! Jag gick med Antonia och lämnade henne hos en av hennes kompisar, hängde med favvo doggen och min blonda broder. Sedan mötte vi upp många av familjens vänner och vi cyklade i typ 45 minuter till en kyrkogård där en av deras nära vänner är begravd, vi var där en stund i solen. Sedan åkte jag till Borah HS för att möta upp Marina och kolla på baseball! Vinst till oss med 12-1, lätt som en plätt. 



Fin solnedgång! Sedan sjönk temperaturen 10 grader så det blev kallt med shorts. 



Marina och jag är ju rätt coola. 


Likes

Comments

Idaho

VARFÖR gör vi inte yearbooks hemma i Sverige? 

Har många vänner, lärare och tränare som har signat min och det är så himla kul att läsa. Det som upprepas gång på gång i min är "keep smiling", "thanks for helping me become BULK in the weightroom" (haha), att jag är "down to earth", "honest" och "you don't care what other people think" (denna stämmer väldigt bra). Och massa mer som gör mig så glad. Det är ju ändå kul, det är som att få ett litet kvitto på hur folk har uppfattat en under året. Kommer bli kul att kunna kolla tillbaks på sen :) 

Yearbooks till Sverige ja tack! 

Likes

Comments

Idaho

A year has passed and now we stand here, thinking we are ready to go back home but we are really not. We will return and everything will be the same, yet everything will be different. In no time at all we will give our hugs and fighting the tears, we will say goodbye to people who were once just names on a sheet on paper but now they are your family too. We will do that, to return to people that we hugged and fought tears to say goodbye to before we left. We will leave our extra families to go back to our families. We will go back to the places we came from, and go back to the same things we did last summer and every summer before, with no idea how to proceed.

We will come into town on that same familiar road, and even though it has been a year, it will seem like only yesterday. As we walk into our old bedrooms, every emotion will pass through us as we reflect on the way our lives have changed and the people we have become. We will realize that the thing that were most important to us a year ago do not seem to matter so much anymore, and the things we hold highest now, no one at home will ever understand. Who will you call first? How will you explain your exchange year to your friends? What are you going to fill up your time with now? What has everyone been up to in the past few months? And how long before you really start missing how people from your host country differ from people home? We start ro realize how much things have changed, and that the hardest part of being an exchange student is balancing the two completely different worlds we now live in trying desperately to hold on to everything, every memory, all while trying to understand what it all is we have to leave behind.

We now know the meaning of true friendship. We know who we have kept in touch with over the past year and who we hold dearest to our hearts. We've left our worlds to deal with the real world. We've helped our best friends overcome heartache, stress, and homesickness. We've had to be helped through the same things as well and we've stayed up all night on the phone just to talk to a friend. There have been times when we've felt so helpless being hours away from home when we knew our families or friends needed us the most, and there are times when we have made a difference.

Just days from now we will leave. Just days from now we take down our pictures, and pack our clothes. No more speaking our second language every day. We will take our memories and dreams and put them away for now, saving them for our return to that world. The world where we learned to grow up and be our own person. Just days from now we will arrive. Just days from now we will unpack our bags and have dinner with our families. We will unpack old dreams and memories that have just been put away for the past year. In just days we will dig deep inside to find the strength and conviction to adjust to change and still keep your friends and families from both worlds close. And somehow, in some way, we will find our place between these two worlds. In just days. 


Det närmar sig läskigt snabbt till Dagen med stort D. Är så redo jag kommer bli, men jag är inte redo överhuvdtaget. 5 ynka dagar. 

 

 

Likes

Comments

Idaho
Här bodde vi en natt.

Gänget! Vi firade Ben och Tracy på deras 17 år anniversary (vet ej ens hur man säger på svenska??).
Var alldeles into FASHION i skogen.

Hittade en superstor bebis som jag kommer sakna hur mycket som helst.



Likes

Comments