Header

IT'S PARIS TIME !!

​Titta på våra fina vänner som vinkade av oss på flygplatsen kl 7 imorse. Verkligen 100% goals <3 
Jag vet att jag suger på att blogga här men tänkte bara meddela för er stackare som är kvar här än att jag numera kommer blogga > HÄR < tillsammans med Emma under vår vistelse i Paris!! Check it out vettja! 

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

6 fina bilder som representerar mina två veckor på Bali:
1. Vårt fina hotell i Canggu!
2. Jag och Ella (som överraskade oss på Bali, say whaat!!?)
3. På båttur för att snorkla med mantarockor med våra nya svenska vänner från Norrköping!!
4. The typical Nalu Bowl in Uluwatu ;-)
5. Elin, Emma och vår legendariska surf guide Benny!!
6. Stor del av vårt surf crew på Nusa Lembongan!


Nu har vi varit hemma i lite över en månad och ja, vad ska man säga? Samtidigt som det är svårt att greppa att resan är över, är det nästan lika svårt att greppa att det har hänt. Att jag tillbringade tre hela månader på andra sidan jorden med några av mina finaste vänner känns så ofantligt långt bort just nu. Det är faktiskt lite läskigt hur fort man kommer tillbaka i vanor, rutiner och gamla banor. Jag levde länge på lyckan över resan, men nu kommer verkligheten ikapp och lyckan över det som hände byts ut mot ångest för att det är över, förstår ni vad jag menar?

Jag är helt euforisk över alla minnen jag har från resan. Jag blir aldrig trött på frågorna "Hur var det?" "Vad var bäst?" och "Kan du berätta om din resa?" för medan jag pratar om det blir det som att jag återupplever det inombords. Jag blir helt lycklig av att prata det och många säger att jag verkligen skiner upp när jag berättar. Jag älskar att sitta med vännerna jag reste med och dra historierna om och om igen. "Kommer ni ihåg när vi...?" "Åh, minns ni dom där människorna...?" "Minns ni när vi...?" Vi har minnen för livet och jag är så glad att jag har folk i min närhet att dela dom med. Att jag åkte med vänner och att jag åkte med just dom jag åkte med är jag så himla glad för. Jag är så djupt tacksam, ett konstigt sätt jag aldrig varit tacksam på förut. Men som sagt, samtidigt som jag blir så lycklig av att bara tänka på alla minnen och så, så blir jag deppig över att det är över nu. Det är en tanke som jag inte är bekväm med alls.

Min vardag ser i stort sätt ut som när jag åkte. Enda skillnaden är väl att jag inte längre delar min vardag med någon, vilket jag gjort de senaste 4,5 åren. Det känns lite läskigt att inte ha någon där, varesig det är en pojkvän eller vännerna man umgicks med dygnet runt i 3 månader. Tror detta är vad folk kallar för post-rese-depression; att man är ensam, något man inte varit länge eftersom man rest med folk man haft runt sig hela tiden, samt att resan bara är minnen nu. Usch vad deppigt detta blev!

Anyway, JAG ÄR INTE KLAR MED ÄVENTYR. Jag har så mycket mer att uppleva innan jag kan få ro i själen igen (haha) och jag hoppas att Paris bara är en början!

Likes

Comments

Ska en dra igång med bloggandet igen?

Tänker att jag ska slänga upp lite inlägg kring de olika länderna vi besökte, pros and cons samt övriga tankar kring det. Låter väl som en bra idé? Men kan ju börja med att säga att denna resan var precis vad jag behövde och översteg alla förväntningar jag hade - och jag hade faktiskt ganska höga sådana. Jag hade inte kunnat önska mig en bättre resa, hade inte velat ändra på någonting. Önskar så ofta att jag bara kunde åka tillbaka i tiden och göra om allt, inte ändra någonting utan bara återuppleva alla fantastiska stunder precis som dom var. Denna resan har fått mig att utvecklas och växa som människa och se nya sidor av livet, på både gott och ont. Har lärt mig så mycket och träffat så fantastiska människor längs vägen, som jag alltid kommer ha varmt om hjärtat och minnas med stor glädje och saknad. Får en konstig klump i bröstet av att skriva det här. En klump av sorg för att det är över men samtidigt en klump av lycka över att det hände.


(Efter att varit hemma i knappt än månad är det bokat och klart att jag drar till Paris i höst. 4 månader är planerat, men who knows? Behöver spontanitet i mitt liv, och detta beslutet var impulsivt men ack så behövligt. Jag behöver vara borta längre för att klara av vardagen hemma, det upptäckte jag ganska snabbt efter jag kom hem!

Likes

Comments

Waah... Om tre dagar, den 26e, åker jag och mina vänner till Australien. Om tre dagar. Om fyra dagar ÄR vi i Australien. Läskig tanke. Samtidigt en skön tanke. Är svagare mentalt än vad jag varit på lång lång tid, något som gör mig mer rädd inför resan än taggad, även om jag självklart är supertaggad! Tips på hur man kurerar hjärtesorg och deppighet på tre dagar? Genom att komma långt långt bort kanske? Jag tror nog det. 

Planerna för resan är att snorkla, surfa, upptäcka och leva (klichééé) och bara vara. Njuta och se hur världen ser ut på andra sidan jorden. Och detta ska jag göra med fantastiska vänner. Kan inte önska mig något bättre just nu.

Vår rutt går: Sverige - Australien - Thailand - Kambodja eller Malaysia - Filippinerna - Indonesien - Sverige. Nöjd men nervös för att pengarna inte ska räcka. Har ju jobbat röven av mig för att samla ihop pengar men känns ändå som det är för lite. Men det löser sig alltid, på ett eller annat sätt! Nu får jag se till att tagga upp mig. Kanske börja packa? Haha sista sekund, typiskt mig

Likes

Comments

Är

Done
Med
Allt
Nu

// kvällstankar 01:25

Likes

Comments

Nu är det inte långt kvar tills jag och mina fina vänner åker på vår mest spännande och härliga resa hittills i våra liv. Jag är nervös, pirrig, förväntansfull, orolig och extremt extremt exalterad. Mest nervös för om något dåligt kommer att hända, något som får oss att behöva tänka om eller kanske åka hem tidigare än planerat. Men i det stora hela har jag positiva känslor kring det här. Komma bort, tänka fritt och klart och kanske något så klyschigt som att hitta mig själv? Vad jag vill, vad jag inte vill och hur jag mår som bäst?

Självklart kommer det att bli jobbigt att lämna allt här hemma, det längsta jag varit borta från min familj i streck är en vecka och det längsta jag varit ifrån Max är 10 dagar. Nu ska jag vara borta i 9 gånger så många dagar. Aj mitt lille lille hjärta. Men vi ska mysa in i det sista, jag och min pöjk. På måndag åker vi till Teneriffa för att spendera 10 härliga dagar tillsammans! Det kommer bli så skönt och är nog väldigt välbehövligt.

När jag kommer hem från Teneriffa är det 20 dagar kvar tills planet mot Australien lyfter. Sjuk tanke

Likes

Comments

Haha fyran vilka typical-blogg-orre-bilder. I'm sorry haha. Men har tränat idag, en joggingrunda och lite styrka hemma bestående av armar, mage och rygg. Vart sjuk i en månad så har äntligen kunnat komma igång med träningen igen. Det var väl det jag gjort idag. Ska jobba snart och är ledig fredag, lördag och söndag. Min första lediga helg på över två månader, intalar mig själv att det ska bli skönt (även om mitt inre egentligen säger åt mig att tjäna pengar, men nån måtta får det vara).

Har inte bloggat på evigheter, men kändes så jävla ironiskt på något sätt att blogga när mitt senaste inlägg var en bild med texten "fuck Donald Trump" och så gick den svullna moroten och vann hela valet. Äaaee, skärpning USA. Inte nog med att världens ledande stormakt kommer ledas av en kvinnoförtyckande gris och att de tog ett kliv 100 år tillbaka genom att gå från en svart president till a fucking racist one. Detta visar också för alla idioter som finns i ex lilla landet Sverige som röstar/vill rösta på främlingsfientliga partier med skeva åsikter att det är möjligt. USCH. Har inte ens ORD för hur besviken och frustrerad jag är. Lika bra att bara lämna det här

Likes

Comments

Likes

Comments

Haha har varit extremt dålig på att fota det senaste så får bli en liten selfie från häromdagen:-)

Usch usch hörrni, jag har blivit sjuk. I lördags på jobbet kände jag mig riktigt krasslig och hängig, men skulle på fest på kvällen så kände att det inte alls var läge att säcka ihop. Jag duschade, fixade och sminkade mig i vanlig ordning och när jag nästan var klar kände jag hur otroligt varmt mitt ansikte var så jag tog tempen och jajamen, feber hade jag. Det blev bara att tvätta bort sminket och gå och lägga mig. Tur var att jag ändå var ledig igår (även om det sög att vara sjuk på min enda lediga dag, hade gärna hittat på annat) och idag var jag tvungen att sjukanmäla mig. Det enda jag tänker på nu när jag är sjuk är på alla pengar jag förlorar genom att inte jobba. Idag skulle jag egentligen jobbat 11,5 timmar på två olika jobb och imorgon är jag ledig pga ska till läkarn. Får en klump i bröstet av att tänka på att jag inte kommer att ha jobbat på tre dagar, och det är inte för att jag tycker det är superkul att jobba utan för att jag känner att jag måste jobba. Måste spara ihop pengar till resan. Är nästan lite manisk vad gäller jobb just nu, med tre jobb som alla förväntar sig att jag ska jobba mycket och vara tillgänglig. Försöker alltid att vara ledig en dag i veckan, vilket jag klarar för det mesta. Men får liksom som ångest av att inte jobba på tre dagar - känns som min budget inför resan raserar. Ni hör ju hur jag låter, jag borde verkligen ta det lite lugnt. Kanske bara är bra för mig att vara hemma lite, lära mig att ta hand om mig själv. Jobbar såpass mycket och är såpass stressad att det går ut över mitt vardagsliv, mitt minne bli sämre under stress och det har hänt att jag glömt saker jag har planerat. Jaja, får kurera mig så jag snart är tillbaka på banan.

Apropå resa, den är bokad!! Den 26e januari säger jag och tre vänner BYE och flyger till Australien. Efter en månad där tar vi oss till Thailand, sedan vidare en snabbis till Kambodja, sedan Filippinerna och till sist avslutar vi på Bali. I totalt 3 månader kommer vi att vara borta, och det ska bli SÅ. SKÖNT. Är så redo att komma härifrån. Ska pussa på Max extra mycket fram tills dess.

Likes

Comments