Wazzup alla finisar!

Nu är jag ännu en gång back in buisness men jag har verkligen haft fullt upp med resor och andra saker senaste halvåret så har mer prioriterat att leva mitt liv fullt ut och njuta av nuet än att sitta fast vid dator mobil eller sociala medier.
Ni som följer mig vet att jag även blivit väldigt dålig på att posta saker på min instagram.

Men här kommer en liten update från senaste månaden, den 4e juni åkte jag till Rhodos med Nordic Invasion som är Sveriges största researrangör av ungdomsresor till bla Rhodos, Magaluf och Ayia napa. Då ingick det flyg, hotell och VIP-band som innebär rabatter på restauranger barer samt olika events. Rhodos är ju som sagt en eventstad och för dem som åker dit så är eventen ett måste. Underbara workers och feta fester samt andra härliga turister såklart.

Men inte nog med att denna resan gav mig dessa grymma erbjudanderna, jag lärde även känna helt nya fantastiska människor som förhoppningsvis kommer finnas med i mitt liv en längre period. Direkt när jag landade så klickade jag med två fantastiska tjejer Rebecka och Isabel som jag hängde med konstant. För som många redan vet eller inte vet så reser jag oftast själv och gjorde även det denna gång.
Vi tre höll ihop i en vecka i streck tillsammans med alla andra underbara människor där nere, men när det väl var dags att packa väskorna för att flyga hem igen så fick vi alla sån ångest att vi valde att stanna en extra vecka för att få spendera mer tid tillsammans. Sagt och gjort, en vecka till på kärleksön och jag ångrar inte en sekund att jag tog det beslutet!
Veckan efter var lika rolig om inte roligare så när jag väl verkligen var tvungen att åka hem pga flytt och jobb så kom panikångesten lika fort.
Kom hem, flyttade från min gamla lägenhet till den nya på fyra dagar och sen några dagars jobb. Ångesten låg fortfarande och tröck i magen på mig och jag funderade på vad jag ens gjorde kvar hemma i Sverige. Så jag tog mitt pick och pack ännu en gång och flög tillbaka till Rhodos igen.
Egentligen kanske det finns lite fler faktorer till varför just suget tillbaka till Rhodos fanns men det kan jag berätta mer om lite senare i ett annat inlägg 😏

Nu är jag på hemmaplan igen och måste tyvärr jobba lite.. Men vi får se hur länge jag klarar att stanna hemma denna gången!
Nu ska jag inte skriva en Harry Potter bok till er här utan jag tänkte mer att jag lägger upp lite bilder från min resa (resor) för en bild säger ju mer tusen ord.

Så till alla er som är sugna på sol värme fest bad och minnen för livet så kan jag starkt rekomendera att gå in och boka er resa NU via www.nordicinvasion.se. Och eftersom att jag gärna vill dela med mig så att även ni får världens bästa sommar så kan jag därför erbjuda er 300kr i rabatt vid bokningen om ni uppger MATILDA300.
Missa inte denna chansen, för som sagt, man ångrar hellre de man gjorde än det man aldrig gjort!


Hoppas ni får en underbar sommar, peace & love!


Detta inlägg är samarbete med @nordic_invasion & @spraytanbynicolina



Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Som många av mina vänner redan vet så älskar jag citat och skulle kunna tapetsera mina väggar med alla mina favorit quotes. En av mina favoriter är denna, "I always wonder why birds stay in the same place when they can fly anywhere on the earth. Then I ask myself the same question".
Med detta så låter jag texten tala för sig själv, varför stannar man egentligen på ett o samma ställe när man kan åka exakt vart man vill?
Själv har jag inte stannat på ett och samma ställe utan jag har rest och upplevt platser i andra världsdelar. Jag har flyttat från min hemstad där jag har både familj och vänner.
Anledningen till att jag har valt att leva mitt liv såhär är för att jag aldrig har trivits i Köping, enligt mig så är Köping en liten håla där alla lever i en liten bubbla och går någon någonsin ut från den lilla bubblan och gör något eget så dömer människorna där en direkt och man är konstig eller får höra andra negativa saker! Jag har aldrig kännt att jag passar in i det samhället, men jag ser inte ner på människor som trivs där och väljer att leva sina liv mitt i bubblan. För alla är vi olika och har olika vissioner och drömmar. Men mina drömmar kommer jag aldrig hitta eller uppnå där, och skulle jag valt att stannat kvar så hade jag tillslut inte haft några drömmar eller mål kvar för den staden kväver mig.
Jag är så fruktansvärt glad att jag har tagit steget att börja resa på egen hand och att jag inte längre bor i Köping för det har gjort att jag vuxit så mycket som människa och lärt mig så otroligt mycket om mig själv, andra människor och framförallt livet!

Jag var i Köping och hälsade på familjen nu över påsk och bara av några dagar fick staden mig att känna mig irriterad, frustrerad och framförallt ledsen. Självklart var det hur mysigt som helst att träffa min underbara familj och mina få fina vänner jag har valt att ha kvar där! Men alla andra människor suger verkligen musten ur en, även fast jag inte umgåtts med dem något nu så räcker det bara med att höra hur människorna beter sig där. Det känns som att det är sån brist på underhållning i staden att dem inte har något annat att göra än att hitta på massa bråk med varandra!
Människor står och ser ner på en som att man vore ett äckligt kryp, men hallå folket!? Kom igen nu, vi alla är människor och ni har absolut ingen anledning att se på mig så. Självklart vet jag att ni dömmer mig ännu mer nu efter jag medverkade i Paradise Hotel men vet ni vad, jag kommer alltid vara densamma! Oavsett om jag var med där, så kommer jag vara samma person nu som jag var innan, den enda förändringen är bara att jag fått så sjukt mycket mer erfarenheter efter och har verkligen växt som människa! Det gör mig ledsen att människan är en sån elak varelse och måste missunna andra istället för att faktiskt vara glad för någon annans skull! Vill ni att era barn ska växa upp med den uppfostran med?

Men nu ska jag sluta kasta skit på Köping för det tjänar ingenting till, det har varit så där hela tiden och kommer nog alltid vara så. Nu sitter jag på tåget hem till Stockholm med ett leende på läpparna för jag vet att ju längre bort tåget åker desto längre bort åker jag därifrån, mot min nya värld som jag älskar!

Tack Köping, det var kul när jag kom men roligare när jag drog!

Och kom ihåg, sprid bara kärlek!
Peace & love

  • 1283 readers

Likes

Comments

Jag är en missbrukarperson, eller jag har en beroendepersonlighet. Jag har väldigt lätt att bli beroende av saker, och nu tänker ni genast: jaha av droger alltså" Nej det behöver faktiskt inte vara av just droger, en människa kan bli beroende av så mycket andra saker. Vi kan bli beroende från allt som socker till att vi blir beroende av saker eller till och med en annan människa.

När jag älskar något eller allra helst någon så har jag väldigt lätt att bli beroende av den personen, det är liksom bara den personen som existerar i mina tankar dag ut och dag in. Det kan låta fint för det är väl lite så kärleken ska vara, men man ska aldrig bli beroende av en annan människa tycker jag. Man ska kunna dela på allt, skratt tårar glädje hat osv men man ska ändå vara självständig och känna att man ändå skulle klara sig utan personen, för efter mina erfarenheter, så vet man aldrig hur länge saker och ting finns kvar.

Men tillbaka till min beroendepersonlighet. Som sagt gör jag något så gör jag det ordentligt och känner jag något så känner jag på riktigt! Kanske är det andra diagnoser inblandade i det men jag tycker det är fel att diagnotisera allt hela tiden, alla är vi unika och lika så är jag. Jag behöver ingen diagnos för kanske är det så att jag bara är just som jag är och det är jag!?

Jag har iaf nu på senare tid insett att det blivit alldeles för mycket alkohol i mitt liv. Och ja, alkohol är en drog och jag missbrukar den tyvärr. För senaste tiden har jag druckit väldigt mycket enligt mig och jag känner att jag inte har någon kontroll längre, jag får minnesluckor, och då menar jag brutala minnesluckor, VARJE GÅNG jag dricker. Bara det är ett jävligt stort varningstecken i sig tycker jag! Så nu har jag tagit det beslutet att ta en paus från alkoholen, men tro mig, det är svårt nu när jag bor i Stockholm. Här dricker människor vilken dag det än är i veckan och det finns alltid någon i min umgängeskrets som är festsugen! Men för min egen skull ska jag verkligen jobba med det och ta tag i mitt problem och tänka mer på mitt välmående. Som jag nämnee tidigare så vill jag bli mer mån om mig själv och försöka må så bra som möjligt nu och alkoholen blir ett hinder för det drar ner mig varje gång jag vaknar upp dagen efter med minnesluckorna och den grova ångesten som kryper sig på. Tankarna som snurrar "Du skulle ju bara dricka lite och nu ligger du här som ett jävla vrak, idiot!".
Allt det vill jag slippa och det ska jag göra nu! Men jag måste komma på någon annan sak att sysselsätta mig med som jag kan göra istället, jobba? Eller kanske börja meditera?
Men där kommer beroendepersonligheten in igen, för börjar jag med någonting annat så kan jag bli beroende utav det istället.
Jag har varit arbetsnarkoman förut då jag hade 6 olika jobb och jobbade dagar kvällar nätter och helger.
Men bättre att vara beroende av jobb än alkohol, få kommer cashen in och jag kan börja spara till mitt nya drömmål i livet, att skaffa eget i Thailand 🌴

Nu har jag skrivit av mig lite angående vad som rör sig i huvudet på mig just nu och inför helgen så ska jag jobba så det blir ingen utgång med säkerhet, en dag i taget!


Peace & Love
Matilda

  • 1733 readers

Likes

Comments

Ja, precis som rubriken löper så är jag tillbaka på banan igen. Haha!
Det blev inte många blogginlägg innan jag la ner det hela igen, men nu så känner jag att jag kommer att få mer tid för mig själv. Eller nej, rättare sagt, jag ska ägna mer tid åt mig själv och mitt välmående.
Så jag har b la bestämt mig för att börja skriva mer igen, för det mår jag bra av, och att jag har så mycket känslor och funderingar inom mig just nu som jag gärna vill dela med mig av!

Jag är just nu, mitt uppe i en av mina livs resor. Med det menar jag en alltså en resa genom mitt liv, en resa som är helt underbar och får mig att känna så mycket av alla möjliga känslor samtidigt!
Så som ni förstår för det även med sig mycket tankar och har dessutom gjort att jag vill ta hand om mitt välmående mer, för om man kan må såhär bra hela tiden, varför ska man då inte göra det?

Men nu ska jag inte ta för mycket på en och samma gång utan tänkte mer bara tala om att jag är tillbaka så håll utkik och häng med mig på min resa!
Har dessutom varit ute på lite resor till Thailand och Alicante som jag tänkte dela med mig av i bilder.


Peace & Love

Matilda

Likes

Comments

I tisdagens avsnitt av Paradise hotel så fick Dennis lämna under parcermonin och det var jag som fick skicka ut honom. Mitt val var inte helt hundra utan jag var faktiskt väldigt osäker in i det sista. Varför jag tvekade så mycket med mitt val var pga att Dennis kom in och med det så skickade han ut MIN partner som jag stog väldigt säkert med, det gjorde att jag tyckte att Dennis var väldigt lättpåverkad av dem andra i gruppen för jag hade talat om för honom att den andra sidan som bestog av, Tarzan Felicia Cornelia Claudia Hampus och Sebbe var dem starkaste spelarna och att det skulle gynna honom att skicka ut någon av dem istället. Men Sebbe lyckades övertala Dennis i sista sekund och fick han då alltså att skicka ut Donik. Det han inte förstod då var att Sebbe ville ha ut Donik så att han hade både mig och Felicia där inne att spela med för Sebbe visste att om Donik åkte hade jag ingen partner och skulle då komma till Sebbe och vilja spela med honom. Sebbe hade tjatat på mig sen jag kom tillbaka in på hotellet igen att jag skulle spela med honom istället för med Donik, vilket jag inte ville..

Så tillbaka till tisdagens parcermoni.
Jag hade fruktansvärt svårt att göra mitt val då jag visste att Dennis ville köra med mig men det ville även Sebbe. En till sak som påverkade mitt val väldigt mycket var någonting ni tittare aldrig fick se, Dennis kom inte in speciellt bra i gruppen från dag ett och det gjorde att han blev väldigt tillbakadragen där inne och gjorde att det blev ännu svårare för honom att komma in bland oss andra. Därför var Dennis väldigt mycket för sig själv där inne och var väldigt tystlåten. Jag tyckte så fruktansvärt synd om honom, att behöva se en person bli så utfryst av en grupp skär verkligen i hjärtat. Jag kommer ihåg att jag frågade Dennis hur han egentligen mådde och fick till svar att han mådde riktigt dåligt psykiskt pga hans situation och jag kände att jag behövde sätta ner foten för vårt beteende mot honom där inne var inte okej. Så sagt och gjort, efter mitt och Dennis samtal om hans mående gick jag raka vägen in till rummet där dem flesta av dem andra deltagarna satt. Jag berättade för dem att jag inte tyckte vårat beteende inte var acceptabelt och jag bad alla bjuda till och försöka få in Dennis mer i gruppen för jag tänkte inte stå på sidan och se på medan någon blev utfryst och mådde dåligt! Jag fick bra respons av gruppen som tog till sig av det jag sa och dagen efter kommer Dennis (ovetande om mitt agerande) och sa att allt kändes mycket bättre. Det värmde i mitt hjärta att höra det då jag förstod att gruppen tagit åt sig av vad jag sagt vilket gav resultat att Dennis kände sig mer med i gruppen och fick han att må bättre.
Detta gjorde såklart mitt val under parcermonin mycket svårare då jag var Dennus trygghet där inne och han tydde sig väldigt mycket till mig och pratade mycket om hans måeende och personliga saker. Men jag var tvungen att göra mitt val och eftersom att Dennis psyke inte kändes på topp och inte var helt accepterad av gruppen så kände jag att jag var tvungen att göra det valet som gynnade mig mest, alltså välja Sebbe.
Där inne var det ett spel och jag tror nästan att jag kan ha gjort Dennis en tjänst att skicka ut honom då jag tror att hans psyke inte hade orkat i längden med den dåliga starten han fick.

Med denna text vill jag uppmana er alla där ute som ser eller utför mobbning, SLUTA MED DET! Du vet aldrig vad en annan människa har gått/går igenom i livet och vem är du att döma någon annan?
Ser du någon bli utfryst/mobbad, stå inte på sidan av och se på för då är du minst lika dålig som den personen som utför mobbning. AGERA och visa att det inte är okej och visa att just du är en större människa än så, sparka inte på någon som redan ligger!
Det är små människor som måste trycka ner andra för att känna sig bättre själva och karman kommer alltid att slå tillbaka mot dem förr eller senare, what goes around comes around.

Vill avsluta detta inlägg med att Dennis är en underbar person och vi har kontakt än idag! ❤️

http://bloggar.expressen.se/paradiset/2016/10/11/5452/

  • 7838 readers

Likes

Comments