Var hos frissan för någon vecka sen och fixade mitt hår, klippte lite och gjorde en gardinlugg samt la en färg i håret och gjorde blonda slingor. La i en nyansering också så blev en kall ton. Älskar de så, mitt hår var verkligen hemskt innan.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

I helgen var jag i Sthlm och på lördagen var det dags för halloweenfest hemma hos brorsan. Jag visste inte riktigt vad jag skulle klä ut mig till men ville vara något läskigt så det blev Jigsaw från filmen Saw. Det enda som saknades var dock en trehjuling men blev riktigt bra ändå!
Vi blev dessutom lurade till en krog som skulle ha en halloweentävling, där bästa utklädnad vann en resa. Men när vi kommer dit och går in, inser vi att det är inte en jävel som är utklädd mer än vi. Då får vi reda på att festen var igår... Men det blev lyckat ändå. Det är väl så roliga minnen blir till!

  • 6 Readers

Likes

Comments

I fredags hade jag och några tjejer jag lärde känna när jag pluggade i Gävle, bokat bord på Supper i Sthlm. För att ses och umgås, var ett tag sedan sist. Var jättemysig restaurang som hade smårätter från sydamerikanska köket. Riktigt god mat och verkligen en tips om man vill gå på en trevlig restaurang en kväll och ha de trevligt med nära och kära!

  • Min vardag
  • 28 Readers

Likes

Comments

För ett tag sen var jag i Prag med Linda & Marika. Vi hade en jättebra weekend med mycket skratt. Väldigt fin arkitektur i staden och prisvärt - resan var kanon!

Lite bilder från resan! 🙌🏻

  • Resor
  • 23 Readers

Likes

Comments

Idag är psykisk ohälsa ett vanligt fenomen hos befolkningen och också något som ökat kraftigt de senaste åren.
Dock var det först när jag själv drabbades av det och berättade för människor om det som jag förstod hur vanligt det är. Många pratar inte om sina problem när det gäller psykiskt eftersom det känns tabu att prata om och det är något man håller för sig själv. Att man har problem med hjärtat, får diabetes eller andra sjukdomar så pratar man om det, då det oftast märks och det är mer personer som pratar om det.
Men det är minst lika viktigt att prata om det som inte syns, det man känner inom sig och det man bär runt på.

Psykisk ohälsa är svårt beskriva och det är så olika för alla som drabbas av det. Det kan också ge ångest, depression och självmordstankar. Men det behöver inte alls vara så utan kan också bara vara att man känner sig trött, orkeslös och nedstämd. Man får verkligen känna på hur känslor exploderar inom en och hur man kan gå från att vara glad till att må skitdåligt på 2 sec. Att ibland må så dåligt och vara ledsen men inte kunna veta varför. Det bara känns allmänt skit. Det är nog både svårt för den som är drabbad och den som är närstående.

Här kommer lite om min berättelse.

När jag fick veta att jag led av psykisk ohälsa och depression blev jag chockad, det var inte alls vad jag hade trott. Men jag blev också lättad för att få ett svar på varför jag var som jag var. Varför jag inte var den som jag brukade var och varför vardagen inte alls såg likadan ut som den brukade. Jag var väldigt ny inom området och hade ingen aning om vad det egentligen innebar. Jag vet att jag jämförde mig med personer som är psykiskt sjuka (vilket man absolut inte ska göra) och tänkte att jag behöver inte denna hjälpen, det finns andra som behöver det mer än mig. Men det var kanske bara en försvarsmekanism om att man vill klara sig själv och rädd för att bli stämplad. Rädd för vad folk skulle säga och rädd för att bli placerad i ett fack. Samtidigt visste jag att jag behövde hjälp för jag ville verkligen fortsätta livet som student och ville absolut inte flytta från mina vänner och Gävle. Jag var rädd för att inte klara av mitt liv och mina mål och jag var rädd för att få flytta hem igen.

Det viktigaste för mig var att få vara kvar i Gävle med plugget och med mina vänner även om jag ibland kände att jag inte orkade med mitt liv eller att träffa folk och ta tag i vardagen. Det viktigaste för mig var ändå att ha kvar allt de bra som jag hade och fortsätta med det som jag tyckte var kul. Dock blev saker som jag gillade att göra inte roliga längre. Tex. matlagning var något som jag verkligen älskade att hålla på med, men det var inte alls kul längre, Det fanns ingen motivation och det kändes bara som värsta projektet att genomföra, kanske att matlusten inte var på topp heller. Min ork var inte den bästa och tröttheten fanns där hela tiden. Jag vet inte hur många timmar som spenderades i sängen men det var många på ett dygn. Att bara gå till skolan som låg 500 m bort eller damsuga gjorde mig helt slut och gjorde bara att jag ville lägga mig i sängen och sova.

Jag valde ganska tidigt att berätta för dem som stod mig närmast och för dem som det kunde vara bra att de visste om det. Var jag inte visste innan var att jag fick mycket positivt tillbaka som omtänksamhet och förstående. Inte alls det där dömande som jag hade trott att jag skulle mötas av. Kanske är det för att man har bra människor runt omkring sig, jag vet inte. Samtidigt som jag egentligen inte ville berätta först så tog jag mod till mig att göra det och jag tror att de också uppskattar det. Det var som en helt ny värld öppnades upp för mig. Jag visste vilka vänner som jag verkligen kunde lita på och vilka som verkligen var värda att behålla. För visst ska vänner ställa upp lika mycket i motgång som i medgång. Det fanns också personer runt omkring mig som öppnade upp sig för mig om deras erfarenheter och det blev som en läkeprocess det också, att inse att man inte är ensam om det här och att vi går igenom saker tillsammans. Andra som hade haft liknande problem kom också närmare och då kunde man dela sina tankar om detta och bli starkare tillsammans.

Att berättaa för mina närmaste är aldrig något jag ångrar och det var också något som blev min räddning och är det än idag. Det är väl också därför som jag skriver det här inlägget för att nå ut till andra med liknande problem och att inspirera andra med vad som varit bra för mig.
Att ha människor som förstår eller iallafall försöker förstå och bryr sig, hjälper mycket. Att veta att jag kan vara som jag är och de kommer ändå att stötta mig. Det är det finaste vännerna man kan ha anser jag. Att jag inte bara kunde berätta för kuratorn jag gick hos utan också för mina vänner och min mamma - det gjorde mycket och hjälpte mig att leva med detta. Jag är inte fri än men det går bättre för varje dag och att bara veta att dessa fina människor finns runtom en får en att lysa upp och vilja ta vara på livet.

Innan jag sökte hjälp så trodde jag inte att jag var deprimerad, jag kände att något var fel men jag trodde väl mest att jag kanske höll på att gå in i väggen. Jag sökte mig till min vårdcentral eftersom jag inte visste vart jag skulle vända mig. Där fick jag inte bästa responsen, Dem valde att ta ett stick i finger och utgå från de. Men sen pratade jag med min mamma och mina två närmsta vänner och sökte mig till en kurator på skolan. Där fick jag hjälp. Hon såg direkt att allt inte var som det var och jag fick göra ett test och fick sedan hjälp därifrån. Till en annan vårdcentral och där gjorde de mer än bara ett stick i fingret. Depression är ju sällan något som syns på ett blodprov utan det är mer än så.

Våga alltid fråga om hjälp och kom ihåg att få fightas med psyksik ohälsa är inte ett misslyckande det är snarare än kamp mot ett starkare du och en starkare framgång. Får du ett nej om hjälp eller att de inte är fel på dig men du ändå känner att det är något så försök ta mod till dig att söka dig vidare eller be någon som står dig nära. För det viktigaste är ju ändå att du mår bra och om du inte gör det att du får hjälp att hitta en väg tillbaka. Kom ihåg du är aldrig ensam!

Om jag kan, så kan du!

Likes

Comments

Då har man bott i Uppsala på riktigt i ca 1 vecka och området jag bor i heter Flogsta, där de har massa studentlägenheter. Känns bra hittills. Nära till Ica, naturområden och rätt så nära till skolan.
En kursare/ny vän bor också i närheten vilket känns kul!
Här kommer lite bilder på min lägenhet!

Likes

Comments

Om ni vill veta mer om mig, så kommer här 15 saker om mig som ni kanske inte vet.

1. Jag kan spendera flera timmar framför youtube, särskilt på olika auditions och testar videos. Tycker att det är jättekul att kolla på.

2. Musik med mycket bas i, som house får mig att bli lugn. Fast det för andra kanske låter som det skulle stressa en.

3. Skogen är en plats jag älskar, där kan jag sitta och filosofera och drömma mig bort. Det är så fridfullt där.

4. Jag har jättesvårt för att slänga saker, särskilt kläder även om jag inte använder dem så tänker jag att de kanske blir avändbart någon gång.

5. Ihop med föregående punkt så trots att jag har massor av kläder, vill jag alltid ha nya. Jag hittar aldrig något som jag trivs i för dagen och vill bara köpa nytt.

6. Jag hatar att stressa till saker, känner jag mig sen till något eller vet att jag kommer komma sent, ställer jag oftast in och inte dyker upp alls.

7. Något jag älskar är att spendera tid med att titta på lägenheter på Hemnet för att få inspiration om inredning och drömma mig bort till min lägenhet i framtiden.

8. Jag flyttar till Uppsala i slutet av Augusti och det ser jag framemot jättemycket. Har egentligen flyttat dit men nu är jag hemma hos föräldrarna under sommaren. Så det blir först på riktigt i slutet av Augusti.

9. Jag har utbildat mig till massör i svensk klassisk massage och triggerpunktsbehandling för ca 1,5 år sen.

10. Jag är fadder/gudmor till min bästaväns lilla kille Charlie!

11. Jag har en katt som heter Semla som jag skaffade i Februari i år. Har alltid haft katt i mitt liv så det var något som saknades helt enkelt.

12. Jag tycker inte om att prata i telefon, särskilt inte när de gäller att prata med personer jag inte känner. Till exempel när man ska boka läkartid osv. Det tycker jag är jättejobbigt, något jag måste arbeta med. Men när det gäller vänner också pratar mycket hellre när man träffas.

13. Jag tog min kandidatexamen som Hälsopedagog i Juni i år. Jag läste i Gävle där jag bodde i 3 år. Studentlivet där kommer alltid ligga mig varmt om hjärtat och det är något jag saknar för varje dag som går.

14. När jag flyttade till Gävle, flyttade jag direkt från mina föräldrar och 50 mil hemifrån, men det är inget jag ångrar utan snarare kan det ha varit det bästa jag gjort i mitt liv.

15. Jag har en estetisk sida som jag fått från min familj, då båda mina föräldrar hållt på med musik och annat. Gillar att både dansa, sjunga, spela instrument, måla och lägga upp mat snyggt. Mitt matintresse har nog också kommit från föräldrarna då de både gillar matlagning och bakning. Dessa instressen får mig att koppla av och ha roligt.

Likes

Comments

Har nu äntligen lagt några beställningar från Wish för första gången, varit lite tveksam men har betälllt från Ebay innan så ger wish en chans. Nu är de bara den jobbiga väntan på att få sina saker. Hoppas verkligen att det är som man tänkt sig. Har hört lite om det och att det alltid finns en osäkerhet men får hoppas på tur.

Har läst recentioner om produkterna och butikerna innan jag beställde så vi får se. Känns som ett bra alternativ för oss studenter med knapert om pengar så ska bli spännande!

Har ni beställt från Wish, berätta gärna vad ni beställt och vad ni tycker!

Likes

Comments

Lite inspiration till sensommaren, så snyggt att matcha svart med färg och brodyrer eller köra på klassiska jeansfärgen ihop med vitt och färg. Men något jag älskar är verkligen den gula färgen och ska satsa på att införskaffa mig en gul väska, kommer kunna matchas snyggt till hösten!

sensommar



accessoarer



konsertoutfit



Likes

Comments

Har fixat en ny Instagram där jag inte har en privat Instagram och där jag lägger upp bloggrelaterat samt annat när jag inte hinner uppdatera här. Har också en ny mail för kontakt och samarbete.

Instagram: mkba91
Email: kontakt.mkba@gmail.com

Likes

Comments