View tracker

Hugo 0-3 månader, Hailie 1 år

Om ni har problem att knäppa kort på ert enda barn, prova då att knäppa på 2. Att få dom på samma bild och att se någorlunda ut.

Vi försökte idag, Hailie med lillebrors napp i munnen, hårt stirrandes mot tvn så det inte ser klokt ut. Och sedan skulle lillebror placeras men det tänkte hon då rakt inte gå med på. Varför skulle han vara mot henne?

Så vi får avvakta och se om fröken trots är på lite bättre humör en annan dag 😂
Men söta var dom i alla fall i sina nissekläder 😍

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Vår vardag

Nu börjar jag att ledsna på det här, på riktigt!
Som ni kanske minns så hade vi sjukdom i familjen i över 2 veckor i sträck.
Det var feber, förkylning & såklart den fruktade magsjukan!
Så tog det om förra veckan på Rickard, inte just magsjukan men han fick feber och sov upp till 18h per dygn. Han var inte alls fit for fight.
Jag som trodde att jag skulle få klara mig ifrån allt det här toket, jag får helt enkelt tänka om.
Jag har fått en huvudvärk som inte alls är att leka med.
Den moler och tar bort synen på mig emellanåt, och jag känner mig liksom tung.
Tung i både kroppen och huvudet.
Men jag får hoppas att det snart tänker gå över för jag känner mig helt koko.
Höll på att börja googla över huvudvärken förut men hejdade mig i sista stund. Kom på att då kommer man hinna bli multisjuk innan det är klart och jag skulle känna mig sjukare än någonsin, så jag lät bli.
Jag har ju massa saker att göra här hemma, framför allt att hålla hemmet flytande och så med tvätt, disk, middag och allt därimellan.

Men jag hoppas att ni alla där ute har en riktigt fin lördag!
Det ska jag försöka ha, när jag gjort bort alla mina måsten ❤


Den här bilden gör mig på lite bättre humör, men huvudet dunkar som aldrig förr

Likes

Comments

View tracker

Hugo 0-3 månader

Idag när vi var på Stor & Liten då ringde BVC och blev tvungen att ställa in Hugos 1-månads kontroll som vi hade planerad i morgon.
Så direkt efter Stor & Liten begav vi oss på öppna vägningen som vår vårdcentral har och passade på att mäta & väga vår lilla diamant!
Jag vet inte om jag skrivit det här på bloggen men jag har sagt det till många runt mig, att Hugo kommer äta mig ur huset och så verkar det sannerligen bli!

Jag slutade amma efter bara någon vecka, varför kan jag skriva om i ett annat inlägg. Så han äter bara ersättning.
Så sedan den ena BVC-kvinnan var här för 1 vecka och 3 dagar sedan så har han gått upp 850 gram!!
Nu har han en stadig vikt på 5170 och är 56,5 cm lång (han var 51 när han föddes).
Vår kille växer verkligen så det knakar!

Likes

Comments

Vår vardag

Dagarna verkligen springer förbi hos oss 😊
Jag kan knappt smälta att vår lilla Hugo redan är strax över 3 veckor! Det kändes ju som nyss när jag fick åka ambulansen in..

Men timmar blir snabbt dagar och sedan har hela veckan bara sprungit förbi!
Jag märker nu med två barn hur mycket det verkligen underlättar med framförhållning, att göra i ordning kläder och sånt dagen innan. Lägga fram dom i vardagsrummet, packa väskan om man ska iväg någonstans. Jag är ju en sån som vill försäkra mig om att jag verkligen har allt med mig, så jag packar gärna dagen innan & sen måste jag skriva en lista över det som ska packas ner på morgonen. Alltid! Även om jag bara ska iväg på stor & liten så gör jag så 😊
Idag är det dags för stor & liten igen med mina 2 små fantastiska krabater ❤️

Likes

Comments

Vår vardag

Sådär ja! Han som väckte mig & Hailie 05.30 i morse tar nu dagens första taktikvila! Den lilla busen 💙
Jag & Hailie underhåller oss med att bygga torn, kika Bolibompa på youtube och laga lite mat i hennes kök, pusselbygge har vi också hunnit med!

Igår kväll sov Hugo åtskilliga timmar på soffan så jag passade på med massa saker som hamnat på efterkälken. Jag rensade och sorterade Hailies rum med alla hennes leksaker. Det kanske får vara så i någon dag i alla fall 😉 Men det är skönt när det är gjort! 😁

Min garderob hann med att få sig en städning också, det var mer än välbehövligt! Så nu kanske jag hittar kläder när jag behöver dom.

Nej nu ska kaffekoppen slukas och sedan startar vi på riktigt upp dagen! 😊

Likes

Comments

Hailie 1 år

Idag för 1 år sedan hade jag en utav de värsta dagarna i mitt liv, känslomässigt alltså!
För 1 år sedan sövdes Hailies och opererade sin spalt i mjuka gommen.
Jag kommer ihåg känslorna som att det var igår, när jag fick hålla fast henne i operationssalen för att dom skulle kunna ge henne narkosen, när jag fick lämna henne där helt själv i den stora salen. De hemska timmarna som följde när man inte visst hur det gick, fy! När tårarna bara rann hela tiden och utan hejd. Och sedan slutligen när vi hörde hennes hesa gråt när dom väckt henne och hon kom rullandes in till oss på uppvaket där vi fick vänta.

Paniken man fick efteråt när dom berättar att hon fick kramp i luftrören när dom skulle dra slangarna, och dom hade fått ge henne adrenalin. Så därför hade dom satt en tråd i hennes tunga, så skulle det hända under natten så kunde jag ta tag i trådarna och fria luftvägarna.

Men natten skötte Hailie med bravur, vi var ett sånt fint team jag och min lilla prinsessa. Jag såg till att hon fick i sig vätska, klämmisar & välling & sedan fick hon minimalt med morfin så hon skulle kunna sova en stund. Så gjorde vi hela natten igenom. Redan dagen efter fick vi ta med oss vår lilla krigare och åka hem till Ånge igen då hon varit så duktig att äta under natten.

Några timmar innan operationen, glad och ovetandes.

Direkt efter operationen då Hailie fått morfin för hon var så himla arg och bara skrek ❤
Det svarta på kinden är tråden som satt fast i hennes tunga efter kramperna i luftstrupen.

Redan dagen efter var hon sitt vanliga glada jag 😊

Det var också nu som hon började sträcka ut tungan.

Det har redan hunnit gå ett helt år och jag är så tacksam för att det gått så himla bra som det faktiskt gjort.
Vi har varit upp till Umeå, nu i oktober för att de ville se resultatet av operationen.
Allt såg bara bra ut!

Hailie kommer att följas av sitt team i Umeå fram till att hon är 19 år och vi ska upp på kontroller med jämna mellanrum för att de ska se att det inte blir fel tal (nasalt) och att allt är och ser ut som det ska. Så gommens mjuka delar växer med som de ska.

Likes

Comments

Hailie 1 år, Hugo 0-3 månader

Livet här hemma går faktiskt ganska bra måste jag säga. Men det är inte bara att bli tvåbarnsförälder, verkligen inte.
Första veckan var inget problem, Hugo sov och åt sen var det bra med det. Nu börjar Hugo vara mer vaken vilket innebär att jag måste få barnen att synka med varandra, och det mina kära vänner är lättare sagt än gjort. Men det går bra ändå, över förväntan faktiskt.

Men såklart när något funkar fallerar något annat och Hailie har ännu en gång hamnat med oroligheter kring sin sömn. Hon vaknar mitt i natten och är förbaskad, riktigt förbaskad och ger sig inte förrän hon kommit till vår säng. Inatt tog kampen 3,5h timme.
Det är fantastiskt då vi båda två är lika tjuriga 😂

Men det går till sig det också, på något vis så kommer det bara att fungera till slut.

Likes

Comments

Vår vardag

Ja ni vet hur man brukar säga, först in och först ut. I vår familj funkar det inte riktigt så. Som ni vet så har vi flyttat in Hailies säng till vårt sovrum då hon sover så oroligt, så nu har vi en stor 180's säng och 2 spjälsängen där inne.
Men Hailies sover bättre och det är det enda som spelar roll!
Den äldsta Herren i familjen kan dock inte sova inne i sovrummet med oss. Han blir så nervös för att han ska väcka något utav barnen att han knappt vågar röra sig i sängen 😂
Så han har de senaste nätterna sovit på soffan.
Dock så tror jag att han kommit på att på soffan får han sova ostört, och jag får ta smällen i sovrummet.
För det är ju faktiskt så charmigt att vaknar en, vaknar den andra.. antar att det är så fram till att dom vant sig med varandras ljud.
Sen har jag börjat hämta Hailie i sömnen och lägger henne i vår säng. Så om hon är ledsen eller inte, det har jag inte en aning om 😂 Men jag vaknar varje morgon av att hon ligger i vår säng.

Likes

Comments

Hugo 0-3 månader, Vår vardag

Hallå alla fina människor! 😘
Hur har ni det på veckans allra första dag?
Vår dag började med att vi fick byta i sängen, Hailie hade fått en olycka igenom blöja, pyjamas & rubbet!
Så upp kom vi i en väldig fart 😂

Under dagen har BVC varit här, vår kille väger nu 4320 g. Så han har ökat ca 500 g sedan återbesöksvikten 👍🏻

Nu har farmor, Alice & Oline nyss varit här en sväng och sagt hej! Så nu ska vi snart börja varva ner för kvällen med ett kvällsbad och Bolibompa 😊
Jag tycker det är viktigt med någorlunda rutiner på kvällen. Hur har ni det med era små? 😊

Likes

Comments

Hugo 0-3 månader

Det var länge sedan jag blev så himla rädd som jag blev igår kväll.
Jag måste bearbeta det på något vis och då får det bli genom att skriva, det är ju det som är allra enklast för mig. Att få ut alla mina känslor med ord och i en enda klump. Där jag inte tänker efter så noga utan bara låter händerna få skriva det hjärnan tänker.

Men så till saken, igår precis vid Hailies läggning så låg Rickard och vilade med Hugo på soffan.
Hugo kräktes lite & Rickard lyfte upp han och la han på bröstet, inget konstigt med det.
Men sedan börjar Hugo kippa efter luften och Rickard märker att han inte andas om han ska.
Samtidigt som Hugo börjar ändra ton i skinnet till knallröd och runt munnen börjar han bli blå.
Så håller det på i någon minut som känns som en ren evighet tillslut säger jag att jag ringer ambulansen för jag ser hur jobbigt det är för min lille med andningen.
Så jag pratar med 112 som skickar en ambulans på en gång och hit kommer det 2 jättetrevliga killar från ambulansen.
Under tiden det tog för dom att komma hit så har Hugo fått upp slemmet som blockerade luftstrupen och Rickard har sugit ut det ur Hugos mun, typ som mun-mot-mun-metoden, 3 omgångar fick Rickard till innan Hugo började få tillbaka sin vanliga färg.

Så som tur var så var det ingen livsfara med vår lilla kille, men när man är med om något sånt här inser man hur skört livet är. Vad lite det egentligen är som behövs för att vi ska mista någon som står en allra närmast i livet. Jag är dagligen rädd för det, och ännu mer sedan jag blev mamma.
Det är som min svärmor sa till mig när jag fick Hailie "Från och med nu kommer du alltid leva med hjärtat i halsgropen", och det är så himla sant. ¨Konstant går man runt och oroar sig, så fort man hör eller ser någonting som hänt så tänker man "tänk om det vore mitt barn".

Ta hand om varandra där ute fina Ni! Uppskatta varandra, varje dag! ❤


Likes

Comments