View tracker

Hej alla fina ni!.

i förra inlägget så var det inte så bra.
det är de inte nu heller.
I tisdags stack jag från boendet.
polisen var ute och letade efter mig.
tillslut hittade dom mig.
jag var efter vägen och gick.
jag vet inte riktigt vart jag var påväg.
men nånstans inom mig visste jag vart jag skulle.
det var 3 polisbilar eller ja en polisbil o två civil.
började springa, och hör hur dom skriker "SLÄPP HUNDEN"
jag sprang, in i skogen, men tillslut fick dom tag på mig.
dom släpar mig till polisbilen.
jag gjorde sånt motstånd att dom satte bojor på mig.
sen satt dom mig i bilen, och vi åkte till psykakuten.
väl där så får jag prata med en läkare.
och jag blev tvångsinlagd.(lpt)
jag slog huvudet i väggen och blev släpad in på rummet.
väl där fortsatte jag.
3 män brottar ner mig och sedan går larmet.
och det kommer ca. 7 styckna till..
Jag blir fortsatt fasthållen och nedtryckt av personalen på bup o från ja jag vet inte vart alla kom ifrån.
Tillslut kommer dom med Bältessängen och bär upp mig och spänner fast mig.
Jag ligger där ett tag gråter skriker och försöker få luft mitt uppe i min ångest.
Tillslut kom dom och gav mig en injektion.
Vad de var de vet jag inte.
Därpå somnade jag ganska snabbt.
Och blev släppt efter hur långt tid vet jag inte.
Men sen somnade jag.
Dan därpå (onsdagen) kommer min personal från boendet och det blir läkarsamtal. Vi kom överens om att jag får åka på permission och att jag är inskriven på papper frivilligt.
Det gick jag med på, bara jag slapp ligga inlagd.
Jag kom hem till boendet.
Det gick bra, ett tag.
Jag gjorde knäck, E gjorde kladdkaka.
Sen vet jag inte vad som hände riktigt.
Jag börjar få ångest.
Jag går in på mitt rum, sätter igång musik och från ingenstans har jag en tröja i handen.
Vad gör jag med den?
Jo jag försöker strypa mig själv.
(Som jag gjort så många gånger förut. Om ni följt men ett tag vet ni.)
Efter ett tag kommer personalen på boendet in, och klipper upp tröjan.
Jag blir besviken, tror jag.
Tillslut kommer ambulans och säger att det är bestämt att jag ska åka tillbaka till bup.
Men jag vägrade så efter ett tag så åkte dem.
Jag somnade och klockan kvart i tolv vaknar jag av att polisen kommer.
Jag är trött, orkar inte bråka. Frågar om jag får ta en cigg innan vi åker och det fick jag.
Nu är jag inskriven på lpt igen.
Jag har inte fått någon permission.
Försökte strypa mig igen på torsdagen.
Därmed fick jag inte åka på någon permis antar jag.
Allt jag ville idag var att få permis över dagen och fira E:s födelsedag. Vi skulle på Nobelmiddag.
Riktigt tråkigt att jag inte fick vara med på den.
Men men.
Det kommer väl fler dagar, men nu är jag här på bup i Uppsala och vet inte riktigt när jag får åka till boendet antagligen måndag eller tisdag sa sjuksköterskan.
Hoppas på det.
Här orkar jag inte stanna.
Men en positiv sak är att jag får gå ut o röka, med personal eftersom jag har lpt.
Vet att de inte är någon idé att rymma då de är 50% chans eller mer att polisen hittar mig innan jag hittar här i Uppsala vart jag ska.
Nu blev de ett långt inlägg, ska sova nu så kanske jag bloggar imorgon eller någon annan dag.
Puss 😙

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

  • 121 readers

Likes

Comments

View tracker

Tisdagen var en hemsk dag.
Dagen började med ångest.
Men den var ändå skapligt bra.
Det började med toalettstäd.
Sedan så julpyntade vi.

Granen är framme redan 😄

Men iallafall så började kvällen närma dig klockan sex ungefär.
Jag får världens ångest.
Rösterna skriker.
Jag vill dö, dö mer än någonsin.
Jag hade sparat tabletter ett tag.
Så jag tog dom.
Sedan svalde jag även glas.
Det slutade med att ambulansen kom.
Dom satt och pratade med mig, fick inte göra några kontroller på mig.
Jag vägrade vård.
Tillslut kommer en läkare från Stockholm och skriver ett vårdintyg på mig (LPT)
Polisen kommer.
Jag kämpar emot, för jag vill inte följa med.
Tillslut bär dom ner mig på golvet och sätter handbojor på mig.
Sedan går vi ut till polisbilen.
I polisbilen är jag lugn.
När vi kommer till akuten så sätter dom mig på en säng,
Och ska ta loss bojorna.
Jag springer direkt.
Polisen bokstavligen hoppade på mig.
Sen blev de handbojor igen.
Dom satt fast en hand i varje sida av sängen.
Bytte tröja på mig.
Sedan började dom sätta massa sladdar.
Nål och dropp.
Sedan skjutsa dom mig i sängen till röntgen.
Handbojorna togs av.
Byter säng och åker in o ut genom nån röntgen maskin.
Lägger mig sedan i andra sängen igen.
Med massa sladdar kunde jag inte gå iväg precis.
Men när vi väl kom till akuten igen så försökte jag dra loss allt och sticka.
Då blev det handbojor igen, en på varje hand fastspänd i sänggavlarna.
Så låg jag hela natten.
Var vaken hela natten.
Ordningsvakterna var med mig hela tiden eftersom jag hade bojorna.
Men vid klockan 4-5 så fick jag komma till en avdelning.
Och väl där kom bup och satt vak.
Men vakterna var fortfarande kvar.

Klockan ungefär tio så kommer läkaren från bup ner och ska bedöma mig.

Vi bestämde att jag skulle följa med dom tills personalen från fågelbo skulle komma.

Jag sa ja om jag fick röka.

Och det fick jag.

Sitter o väntar på personalen på mottagningen.

Tillslut kommer hon och bup vill prata med henne.

Utan att prata med mig, förutom att fråga om jag ville tillbaka till boendet och jag sa självklart.

Men ingen frågade om jag skulle göra om det. Eller vad som skulle hända om jag kom tillbaka.

Fick ångest, hjärtat började slå när vi skulle gå.

Tänkte hur jag jag klara detta?

Att inte göra någonting??

För påriktigt jag orkar inte mer.

Är helt slut, trött på livet.

Jag har sysselsatt mig hela dagen genom att baka.

Sovit lite, sen lagat mat. Och nu ska vi till gymmet.

Har ingen ork alls.

Vill bara försvinna.

Men fan heller. De är alltid nått som är ivägen.

Jag bloggar mer en annnan dag.



En gång till bara. Jag orkar inte..

  • 377 readers

Likes

Comments

View tracker

Snart vart här i 3 veckor.
Det har vart dagar upp, dagar neråt.
Humöret är inte alltid på topp.
Kan inte sova på nätterna. Knappt iallafall.
Idag var tjejerna lediga från skolan.
Vi har vart på bup med en av tjejerna.
Sedan vårdcentralen, sen åt vi på kebabhouse.
Dom flesta åt pizza.
Sorry Olof, du ville ha ett positivt inlägg men nej inte denna gång.
Triggande miljöer överallt.
Jag har oturen att varje gång vi ska gå över ett tågspår, bommarna stängs, så kommer tåget.
Rösterna blir högre, ångesten stiger.
Jag vill bara.
Men nej.
De går inte.
Framför alla människor.
Vad hemsk jag skulle vara.
Men ändå, jag orkar inte.
Tankarna snurrar.
Har skärt/rivit mig.
Inte djupt.
De går inte.
Hur förstörd jag vill se mig.
Så går det inte.
Jävla skit.
Jävla skit grej.
Jag vill inte mera.
Jag kan ha roligt med tjejerna.
Men medans jag "har roligt" så känner jag ångesten.
Hör rösterna som inte vill att jag har roligt.
Eller jag får inte ha roligt.
Då lägger jag ner.
Går o tittar på tv.
Eller in på mitt rum.
Sätter på musik, eller kollar film.
Tänker på saker, vet inte ens vad jag tänker.
Pratar, men vem pratar jag med? Jo jag pratar med rösterna.
Ibland kommer jag ihåg det.
Men när jag väl är inne i det, kommer jag inte ihåg det.
Somnade på golvet för nån natt sen.
När jag vakande minns jag inget.
Men antog eftersom dom andra gångerna jag inte kommer ihåg så har jag pratat med rösterna.
Har jag hört från Säter iallafall.
Detta liv, det suger.
Detta liv, är värdelöst.
Detta liv, vafan.
Äckel.
Helvetet.
Livet.
Men vafan finner inga ord för livet.
En mening, vad är den?
Finner den inte.
Inte alls.
Den försvann, för hur många år sen som helst.
Jag förstår inte hur jag ska orka.
FINNER INTE MENINGEN MED LIVET.
Nu orkar jag iallafall inget mer.
Försvinna, jatack.


Och nej de är en gammal bild från några dagar sen.

Likes

Comments

Hej alla 🤗
Nu har jag bott här i en vecka och en dag.
De har vart bra och dåliga dagar.
Dagar med mycket röster, mycket ångest.
Men även dagar med tjejerna som vart roliga, spelat kort, gymmat, bio, skrattat, pratat, färgat håret.
Och så mycket mer. Vi har gjort två snögubbar. Dock har dom smält nu men här är en bild
👇🏼

På dagarna är tjejerna i skolan.
Jag lyssnar på musik och sover för de mesta då.
Svårt att sova på nätterna så är sjukt trött på dagarna.
J har åkt hem.
D åker på söndag eller var de lördag? Kommer inte ihåg
Så det blir jag, E och C hemma sen.
Men idag så ska vi hyra film.
.

På tal om mitt mående.
Så som jag sa de finns dagar då det är bra, dagar som är dåliga.
Ångesten tär på mig.
Rösterna tär på mig.
Vart ska jag ta vägen?
Bort bort bort.
Orkar inte med rösterna.
Usch, fy, fan för dom.
När tar detta slut?
Fan säger jag bara.

  • 600 readers

Likes

Comments

Denna dag har bestått av sömn och städning av bilen.
Och nu åker vi på bio.
Bridget Jones baby.
Jag mår helt ok.
Lite ångest, men inget jag inte klarar 👊🏼
Hörs, puss 🤗

  • 641 readers

Likes

Comments

Nu är jag här, andra dagen.
Det går bra har kommit bra överens med brudarna.
P hade rätt dom är faktiskt rätt grymma här.
I dag började med väckning klockan halv åtta, somnade om men vaknade av tjejerna som kom ner så jag hann i tid till frukosten.
Sen skjutsade vi tjejerna till skolan.
Jag ska inte gå i den skolan.
Jag ska gå på distans.
Jag missade ett block idag för att jag sov och inte åt lunch.
Hade inte sovit bra på natten så då somnade jag igen.
Sen när jag vaknade vid halv två åkte vi till skolan igen och hämtade dom.
Sen åkte vi till Willys och hemmakväll.
Det är i stort sett vad vi har gjort den här dagen.
Jag får även inte använda rakhyvel här.
Så de är rätt drygt.
Hur jag mår, det är väl sådär.
Varken bra eller dåligt.
Inte så jätte dåligt iallafall.
Nu ska jag bara sitta i soffan, snart kolla på film och äta godis.
Hörs 😗

  • 742 readers

Likes

Comments

Imorgon är det imorgon.
Alltså imorgon är det en dag kvar.
Jag flyttar till hoppet.
Efter över 1år under slutenvårdens händer.
Efter ständigt vak under permissioner.
Kommer jag äntligen till ett friare ställe!
Hoppas jag iallafall.
Det kanske inte alls blir friare.
Inte vet jag.
Tänk att jag flyttar dit igen.
Det stället jag vägrade åka tillbaka till, för istället vara hos mitt ex.
Men nu ska jag tillbaka, ge det en andra chans.
Denna gången ska jag stanna.
Göra så gott jag kan och hoppas att inte behöva åka in och sy flera gånger i veckan.
Och massor som jag hittade på där.
Nu ska jag sova.
Vi hörs imorgon. Kram på er 🤗

  • 774 readers

Likes

Comments

Måndag kväll.
Snart dags att gå o lägga sig.
Imorgon.
Tisdag morgon är det 2 dagar tills flytt.
Nervös? Nja lite.
Men ska inte oroa mig.
Det kommer bli bra.
Får rummet där nere.
Drygt?
Toan är där uppe.
Rummet är ganska litet
Men tror nog de går bra ändå.
Rummet blir bra iallafall.
Lätt att städa.
Yes.
Pratat med P.
Inget att oroa mig för.
Tjejerna var grymma enligt honom.
Det tror jag nog om han säger det.
Upp till bevis girls.
I'm friendly if you are.
Bjuder INTE på cigg dock, inte så länge jag inte är arton och kan köpa mina egna/era cigg.
Kan dock kanske bjuda på en i kris, who knows.
I don't know if you are under 18?
Kanske inte.
Ni kanske kan köpa era egna cigg 🤔
Vet ju sen sist jag bodde där att jag hade vissa ställen där jag kunde köpa cigg o snus.🤗
Får la se då.
Vi syns 👐🏻
Puss på er läsare 😋

  • 780 readers

Likes

Comments

Hello again 🖐🏼
Det är något jag inte berättat för er än.
Men på torsdag flyttar jag.
Till ett behandlingshem.
Har vart där förut dock.
Det blir i Uppsala.
Hoppet fågelbo heter det.
Det ligger lite utanför Uppsala.
Vet inte riktigt vart jag ska ställa mig till det riktigt.
Om det blir bra eller dåligt.
Men eftersom jag vart där förut så kommer det nog gå bra.
Beroende på vad dom andra brudarna tycker.
Kommer dom tycka jag är psyko som hör röster o ser syner och kan prata med dom stundvis.
Kommer jag anses som konstig?
Eller accepteras min "sjukdom"?
Det är väl bara upp till bevis egentligen.
Menmen.
Jag är stark i mig själv.
Och egentligen skiter jag i vad folk tycker o tänker 👊🏼
Denna vecka har vart upp och ner.
Vart hemma på permission.
Inget har hänt.
Så på det sättet har det gått bra.
Inte för att jag mår bra.
Som jag sa det går upp och ner.
Och det går väldigt fort från minut till minut.
Inget jag själv kan hantera.
Har iallafall sluppit gå ut på promenader 👐🏻
Det känns faktiskt mycket bättre, mindre triggande i vardagen.
Och det känns skönt.
Visst är det jobbigt att gå förbi mediciner som står framme.
Klart det är triggande att ha knivar i köket.
Men det är något jag kan hantera.
Eller hantera och hantera.
Jag har väl inget val egentligen.
Spelar ingen roll om jag får tag på tabletterna.
Det märks ändå direkt, och skulle vårdas direkt.
Lika med knivarna, för uppenbart.
Eller ja, jag låter bli det här hemma.
Så är det väl.
Men jag bloggar mer sen.
Jag lär väl börja packa📦📦
Puss på er 🤗

  • 865 readers

Likes

Comments

Hej igen 🤗
Kan inte säga att jag mår bra.
För det gör jag inte.
Det är tvär slut i kroppen, i huvudet.
Jag orkar ingenting.
Jag orkar knappt vara vaken på dagarna.
Vill helst ligga kvar i sängen hela dagarna.
Skippa maten och allt annat.
Men ändå går jag upp morgonen äter frukost och lägger mig sedan i soffan.
Dom försöker få ut mig på promenader,
Men ingen förstår.
Jag VILL inte, eller jo jag vill.
Men jag orkar inte och kan inte.
Ingen förstår hur triggande det är att vara ute.
Bilarna, vägen, skogarna.
För tänk alla mina tankar jag har om att hoppa ut framför bilarna.
Hur mycket jag vill springa ut i skogen och att ingen ska hitta mig igen så jag kan frysa ihjäl där ute.
Ingen förstår.
Triggern i det hela.
Ändå ska jag tvingas ut på promenader.
Men iallafall så.
Trött trött trött.
Igår gick jag och la mig sju.
Jag orkade inte med dagen mer.
Idag försöker jag vara vaken längre så jag kan vara social med Vänner.
Men nu ska jag kolla på Sofias änglar.
Bloggar mer en annan dag.
Pussen 😋

  • 1036 readers

Likes

Comments