Inatt var det värsta på länge. Jobbigaste ångestattacken som aldrig tog slut och jag fattar inte hur han orkar sitta i flera timmar och stötta mig. Bryr mig så mycket om honom och är så glad att han är min vän. Aldrig någon som lyckats dra mig ur mitt mående i stunden som han gjorde och på det sättet som han gör mig glad med hans ord. Fantastiska V. Känns som han verkligen bryr sig. Äkta.

Idag har jag varit helt utmattad. 

Likes

Comments

Min största personliga utveckling sedan jag började jobba på restaurangen är att jag inte längre känner att jag vill gråta varje gång någon är otrevlig mot mig, eller varje gång en man höjer rösten mot mig. Jag känner inte att jag behöver bevisa något för någon på samma sätt som förut och jag har slutat be om ursäkt tusen gånger när jag gjort ett mindre misstag eller när jag egentligen inte ens gjort något fel, utan bad om ursäkt för att det kändes som att jag var i vägen genom att bara finnas. Jag tröttnade på att bli styrd och nertryckt av härskartekniker. Jag vill inte låta folk sätta sig över mig för att jag är tjej och ung.


​Ta tag i detta igen.



Likes

Comments

Detta ska väl vara någon typ av plattform för mig att kunna skriva av mig på ett mer informellt sätt än i mina dikter. Jag vill bli frisk, jag är trött på att må såhär.

Jag fick ångest i skolan och gick och gymmade en snabbis för att sen gå hem. 

Vill ha ont. 

Vill ha honom.

Likes

Comments