View tracker

Lördag och jag ska ut med väninnorna ikväll.
Den svåra frågan är val av handväska. Jag har några fina klassiska väskor från Gucci men funderar på det här med trender och klassiker. Jag vet att en Kelly bag alltid funkar (tyvärr har jag ingen sådan) men jag har några olika Gucci, Fendi, Charles Jourdan och Louis Vuitton. Tyvärr har jag inte hängt med i trenderna och införskaffat några nya dyrgripar sen barnen kom.
Så då till min fråga, kan en "vanlig" Gucci väska alltid funka eller bör man hänga med i trenderna?


/S

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Fredagen gick i barnens och solens tecken.

Hemma med två små och försöka få dagen att bli så bra som möjligt. Mina barn är rätt uttrycksfulla och fulla med energi så även om de älskar mys och gos i soffan blir dagarna alltid bäst om jag varvar lugnet med frisk luft och lek. Strandhäng och bus med kompisar stod på dagens agenda.

Ett problem. Lekkompisar som inte vet hur en schysst kompis ska vara. Jag uppfostrar mina barn till att vara snälla mot andra, och tyvärr märker jag att det är få föräldrar som fångar upp och tillrättavisar sina kids när de beter sig illa. Som lejonmamma vill jag såklart säga till den lille killen att inte säga att mitt barn ritar fult, att det är hans personlighet som är ful dom säger så!
Men det går ju inte. Så istället medlar jag, är diplomatisk och försöker släta över,
Helt ärligt, kan inte alla föräldrar bara komma överens om att lyssna på vad våra barn säger och hur de beter sig med vänner. Så att vi kan fånga upp de tillfällen som blir fel och visa hur en schysst kompis är?
Jag upplever att föräldrar tror att det kommer gratis, det ju normala människor med fina barn. Men nä, det gör inte det! Vi måste vara engagerade, visa vägen och förklara för våra barn vad som är rätt/fel.

F.ö var fredagskvällen riktigt bra, skaldjur och vin med mannen- kan inte bli bättre!

/S

Likes

Comments

View tracker

Möte med mannen.

Jag är arbetslös, arbetssökande, ledig, hemmamamma, uttråkad, njuter av familjen, saknar kollegor, njuter av barnen, vill ha bättre ekonomi, tycker barnen är värda det. Ni ser- smått förvirrad.

Min man och jag har under en tid pratat om att driva företag ihop. Just nu driver han eget men vi, som gifta, äger bolaget ihop. Jag vill också jobba med vårt egna bolag men vet bara inte vad som driver just mig. Jag vet en massa flummiga saker som att jag gillar att strukturera, optimera, vara kreativ och jobba varierat. Jaha? Hur tjänar vi miljoner på det?

Min man är fin, han ser en massa kvalitéer och säger uttryckligen att han inte vill att jag ska ta en anställning och göra någon annan rik. Det stämmer ju. Och vi pratar massor om många olika idéer men jag känner aldrig pirret. Att man vet- DET vill jag satsa på.
Då jag kommer från en företagarfamilj vet jag att man äter, sover och andas jobb. Jag gillar det. Men det måste bara vara rätt. Tror jag. För vad om det inte finns något rätt utan något riktigt bra, och jag borde nöja mig med det?

Den stora frågan här idag...

/S

Likes

Comments

Jag söker jobb lite sporadiskt. Jag tillhör en av dom som tycker att jobb finns, det handlar bara om ens egen inställning.
Just nu har jag sommaren framför mig och barnen är fortfarande relativt små så jag söker inte de jobb jag är allt för överkvalificerad för. Jag har studerat på universitet i fem och ett halvt år samt jobbat som chef och ledare. Jag har inga problem att utvecklas sidledes, jag måste inte klättra. Bara jag lär mig något, tycker det är spännande och ser framtidsmöjligheter.

Jag har sökt en tjänst och idag fick jag ett samtal om att de tillsatt tjänsten med någon annan. Vilket är helt fine, jag ville egentligen inte jobba i det bolaget men det är ett nej tack- oavsett från vem, som känns tråkigt.
Bolaget körde gruppintervjuer (vem gör så?) och mannen som intervjuade mig var väldigt oprofessionell. Han var allt för fysisk samt ställde personliga frågor som kändes irrelevanta.
En person som skulle i så fall vara min chef. Usch, nej tack!
Men. Ett jobb är ett jobb och den ekonomiska faktorn spelar in. Min tanke var då att jag skulle antingen se till att jobba direkt under VDn eller, inte lika schysst, jobba bort honom och ta hans tjänst.
Ni hör själva, inget som känns bra.

Tack men nej tack, likewise!

/S

Likes

Comments

Så då sitter jag äntligen här, redo att bli med blogg. En slags dagbok att dela med mig av mina tankar. Intressant för andra ska det visst bli också ;).

Mannen har länge tyckt jag skulle starta en, vi vill båda flytta utomlands och då kan bloggandet bli en stor del av det, samt att mina vänner tyckt jag skriver "fyndigt". Vilken press va? Måste jag alltid vara fyndig nu då? Och hur vet jag vad ni vill läsa?

Ett annat beslut är min anonymitet. Är det intressant att bara läsa text? Kan jag skapa ett sug utan att visa bilder? Egentligen tror jag inte det, men det är ett stort steg att ta- att visa upp MIG, min familj och allt annat jag kommer skriva om.
Jag tror jag börjar så här, testar utan privata bilder. Inget personligt som sedan kan "backfire". Men, om det är någon som hittar hit och tycker det var för j*vla trist utan bilder, skriv det! Berätta för mig. Jag vill veta.

Som bloggen heter, jag är mitt i mitt liv känns det som. Väntar på nästa spännande projekt och jag är plågsamt medveten om att jag måste skapa min egen framgång. Det kommer bli mycket tankar kring det.


/S

Likes

Comments