View tracker

​Folk säger att man förändrats, 

​vad hade dem förväntat sig? Att man ska vara samma person som man va för 1 år sen,? Att man inte ändrats när man möter nya personer eller händelser.? Alla förändrats för alla är med om olika saker varje dag, månad och år. Man utvecklas genom de så kallade "förändring" som folk ser på en. Man mognar, man åldras, man lever. 

​Allt är inte lika lätt som det var för en vecka sen​ alla ser inte dig så som de såg dig som innan. Vissa börjar avsky dig och vissa börjar gilla dig. Men det som stör mig mest är nät någon som stått dig så nära. Någon så kallade pojkvän, eller bästis säger negativa saker om dig. Att du förändrats på ett dåligt sätt, att du inte är en lika god människa och sedan vänder dig ryggen för att de inte tycker att du är som de gillar. Att de börjar ljuga för dig, säga saker som verkligen får dig att tro att de fortfarande är på din sida, de vet vad du gått/går igenom och bara fortsätter att ljuga dig rakt upp i ansiktet tills någon annan som kommer och visar bevis på att de dem säger inte stämmer. Att de ljugit för dig. Att du är värdelös.

Känslorna du trodde de gav dig var sanna visade sig vara så falska att det får dig att tänka hur den personen verkligen är som individ. Hur kan man leva ett liv med att ljuga någon i ansiktet och sen gå runt som att det aldrig hänt, att de dem sagt bara varit något förflutet som de nu glömt. Allt du trott fått dig att må bättre har bara visat sig fått dig mått sämre. De är då du förändrats, du lär dig. Du ser hur det verkligen ser ut i samhället, du ser vilka som är dina äkta vänner, vilka som verkligen funnits där för dig när du verkligen behövt de. De som visat dig den lycka som du behöver. 

​Du blir mer självständig. Vilket gör att de som ljugit för dig börjar fundera​ på vad det är som fått dig så stark. De hittar en utväg för att kunna krossa dig och se dig vara på 0 igen. Men det stoppar inte dig, du fortsätter visa att du klarar dig utan dem. Att du kan vara lycklig utan dem. Oavsett hur mycket du vet att det såra dig vet du hur du ska göra för att glömma. Men om du inte vet hur ? Vad gör du då? isolerar du dig själv från samhället och låter de fortsätta få dig att må dåligt? Går du ut och är med dina andra vänner och är glad men så fort du ser just DEN personen får du klumpen i magen och halsen och börjar må lika dåligt som du gjorde innan.? 

Allt har ett pris, oavsett om det är bra eller dåligt under förändringarna, du bygger upp ditt liv, du börjar finna dig själv. Men hjälper det dig att må bra? Du kanske mår skit när du är ensam för att du inte har någon du kan prata med men så fort du är ute visar du världen en helt annan person. Är det de du verkligen vill?  Vill du gå runt och ljuga för dig själv att du mår ra efter det personer gjort mot dig? Nej, det hade inte jag velat, jag går ut och är mig själv.. Mår jag dåligt visar jag det till dem jag är med, frågar dem vad det är så säger jag att jag har en dålig dag och vi gör det bästa av det. Ser jag folk som sårat mig så går jag inte bara förbi och låtsas som jag inte sett dem. Ser vi varandra ler jag mot personen och sedan fortsätter jag att gå för att ge dem ett tecken på att jag verkligen klarar mig utan dem. Jag VISAR hur jag känner när jag känner det. Annars får folk en fel uppfattning om dig. 

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Allt är som du inte förväntat dig, du trodde allt skulle bli bättre, allt skulle " börja på nytt". Men istället gick de åt andra hållet, du kränks fortfarande, du blir dömd, du får fula blickar. Du är helt värdelös. Ingen vill lära känna dig, ingen vill ens titta på dig. Du är den ensamma vargen utan flock. Du är död i deras ögon.
Kanske är det bättre att göra som de vill? Kanske ska man bli den person som de vill att man ska va. Den som blir utsatt och kränkt varje dag, den som skär sig och mår skit för att de inte har något bättre för sig. För att dem inte förstår hur mycket det skadar en.?
Hoppet om ett perfekt liv börjar försvinna... Inget du gör hjälper dig för att glömma. Du börjar få tillbaka självmords tankarna, de får dig att må dåligt igen, allt för att du ska må sämre än vad du redan gör.. Om en av de 7 va i samma situation, samma rädslor, samma smärta du fått under ditt 16 åriga liv. Hade de förstått hur ont det gör att inte bli accepterad? Du gör ditt bästa för att passa in, för att bli omtyckt. Men det hjälper inte dig.! Du ändra allt du gilla med dig själv för att de ska tycka att du är " en av dem". Du känner hur olycklig du är med det. Finns det något som kan få en att vara lycklig.? Den du gillar går i din klass, vilket gör att han aldrig kommer vilja va tillsammans med dig, och han hade aldrig fallit för en tjej som dig..? tjejerna i Din klass tror att du är ett psyko, de kommer på egna saker för att kunna tracka på en, de ger aldrig upp,,
Vad ska man göra.? Den du gillar har du absolut ingen chans på, det hjälper inte med att ändra på hela sig för att tjejerna ska acceptera en. Men du kan inte va dig själv för att då blir de bara mer fundersamma. Du ger upp nu. Allt ditt sista hopp försvann då en av tjejerna i klassen verkligen skrev till dig att du va skum. Du börjar tänka på att ingen av dem kommer acceptera dig oavsett vad du gör., men det ända som får dig att va kvar är den killen. Tror du Att han känner likadant eller om han bara ser dig som en klasskompis.! Ingen kommer någonsin förstå känslan att inte vara älskad.

Likes

Comments

View tracker

Du ger upp hoppet. Du orkar inte smärtan du inte förtjänar av de nya tjejerna i din klass för de inte förstår dig. Du försöker berätta något om dig själv. Du påbörjar men du avslutar aldrig, du känner att det inte känns rätt och låter bli att säga resten. De börjar anklaga dig om att du bara säger lögner, om att allt som kommer ut ur din mun är bara konstigt. De snackar ännu mer skit! De säger att du låtsas ha skador för att skippa lektioner osv. Ingen av dem vet sanningen. Vad är det med samhället som börjar döma en så fort när de inte vet hela historien.
Du känner hur ditt bröst börjar krampa, det är panikanfallen som håller på att komma, du försöker lugna dig men det går inte. Varför just dig? Varför är det så mycket fel dem ska hitta på en.? Förtjänar du ens att leva när de bara hittar fel på dig utan att veta något om dig överhuvdtaget.?
Du känner hur det börjar klia runt din handled och ärren. Du ser rakbladen. Men du rör inte dem.! Är det värt de? Är det värt att skada sig själv för att tjejerna inte har något bättre för sig utan att hitta fel på dig.? NEJ! De har inte rätt till något dem gör. Påstår att du ljuger för du inte vill berätta hela historien, dömmer dig så fort Du går förbi.

Allt har en mening men din är en bibel. De förstår inte. De kommer aldrig förstå, de säger att de förstår men innersinne vet dem att de inte gör de.


Du börjar ge upp.

Likes

Comments

Alla i din klass börjar agera annorlunda. Eller är det du som börjat bete dig konstigt.? Du förstör fortfarande inte vad tjejerna i din klass har emot dig.. Du försöker lista ut det men det går inte.!
Ni har lektion, och blir uppdelade i grupper. Sån tur får du tre av de som verkligen snackar med dig. Och du får den du gillar. Den ena killen i din grupp får dig att skratta hur mycket som helst medan en av tjejerna tittar på hur killen som du gillar kolla på dig med en ledsen blick.
Hon bestämmer sig för att skriva till dig att han kollar på dig.. Du lyfter blicken från din telefon och kollar upp på han. Han har tagit fram sin lugg och kepsen framsida och kollar på dig med glad blick. Ska du skratta.? Du vet inte hur du ska reagera och fnittrar till.. Han ler stort mot dig.. På rasten går du själv, du går till dit skåp. Du vet inte hur du mår eller hur du ska klara av dagen.

Han kommer gående mot dig. Självklart är det för hans skåp är tre meter ifrån ditt... Du kollar på han och ler lite grann mesans han får de stora leendet och kollar dig rakt in i ögonen, era blickar fastnar. Sedan kommer en tjej som verkligen har något emot dig och ställer sig framför dig och börjar snackar med honom.. Du känner hur klumpen i magen kommer fram. Du förstår inte vad som är fel på dig.? Varför ska du må dåligt för att andra inte känner den riktiga du? Du stänger ditt skåp och går till toaletterna.. Du försöker lugna ner dig, när du går ut från toan ser du hela högen av tjejerna som inte tycker om dig står där, de bara står där och tittar på dig. En av de viskar något medan du ska gå och hör hur resten av tjejerna skrattar. Du känner för att byta skola.. Men är det värt de?
Ingen kommer någonsin förstå dig i din klass.. Du är inte redo att öppna dig för nya personer för du är rädd, lika rädd att de ska vända sig emot dig så som din bästa vän gjort..
Dina andra vänner står hur glada som helst och väntar på dig. Han står bredvid dem. Han kollar på dig och ler, du ler tillbaka.!
Er sista lektion går. Du går till dem du brukar va med och frågar om ni ska gå och äta? De säger att vi ska Vänta på fler.. Du förstår inte vilka det är ni ska vänta på men bestämmer dig för att vänta... Då kommer han bland resten emot er. Fjärilarna i din mage börjar komma fram. Ni går till matsalen och äter. Han sitter bredvid dig, alla snackar men inte du?. Du sitter tyst och petar på maten.. Efter en stund blir alla tysta, du tittar upp för att kolla vad som fick dem att va tysta. De kollar på dig.? De ser hur du bleknat till och hur tårarna i dina ögon försöker tryckas ut för att rinna ner från dina kinder. Du reser dig upp och går till ditt skåp och hämtar dina saker sedan rör du dig mot bussen...
Allt känns mycket sämre än vad det gjorde innan.

Likes

Comments

Föreställ dig dina värsta rädslor kommer till liv. Allt du försökt undvika i ditt liv kommer fram och blir en riktigt mardröm. Inget kan f dig ur de. Inget kan få dig att springa ifrån de. Allt är tomt när du försöker hitta utvägar. För din värsta rädsla har redan drabbat dig..


Du tror att dagen är normal, allt kommer vara som vanligt. Du ska på en fest.. du fattar inte det är just där, då och att det är DU som blir utsatt... Du klär på dig, vanliga mjukis byxor för det ska bara vara du och dina närmaste vänner där. Alla har mjukis byxor. du tar på dig en magtröja. Du tänker att allt ska va som alla andra vanliga dagar när du är med dina vänner och ni bestämmer er för att dricka... En av dina närmaste kompisar bjuder med en kompis. Hon tittar extra länge p dig med en konstig blick.. Du går fram och hälsar som att det kanske e därför hon tittar så som hon gör på dig.

efter några timmar börjar alla bli lte berusade och då säger den nya tjejen att två av hennes kompisar ska komma.. Alla tycker att det är okej för att det blev lite uttjatat med bara oss....

Det kommer upp två killar, en som är 18 och en som är 17. Den äldsta börjar snacka med dig, ni har en helt vanlig konversation. Ni snackar i drygt 1 timme. Han tar fram dricka och bjuder dig på flera glas. Men han dricker inte själv.? Du börjar m illa och bestämmer dig att gå in till ett av rummen, han går efter. Du ber honom att gå ut för att du mår illa och måste vila. Men han låter inte dig va själv, säger att det är "bäst" ifall du nu skulle spy.

Du lägger dig i sängen och han lägger sig bredvid. Han börjar ta på dig, du tar bort hans händer och ber han att sluta. DRygt efter 2 min börjar han igen. Du höjer din röst och säger lägg av. Han fortsätter, då bestämmer du dig för att resa dig och gå till ett annat sovrum. Efter 20 min kommer han in i det sovrummet och stänger dörren.. Du halvsover men hör att någon är i rummet. Du bestämmer dig för att öppna ögonen och titta vem det är..... Du ser att det är killen som nte ville låta dig va innan.

Du bestämmer dig för att gå ut från rummet men han låter inte dig. Denna gången tar han tag i dina armar hårt så att du inte kan få loss dem och drar dig till sängen... Du halvskriker gå väck för att de andra ska höra men ingen reagerar (musiken är för hög). Han drar av dig dina kläder och du kämpar för att gå därifrån. han håller fast dig hårt och täcker för din mun.....

Du kan inte resa dig eller skrika efter hjälp! Du känner hur han plågar dig och din kropp. Hur han tar något så värdefullt från dig som inte går att få tillbaka... Han går ut från rummet... Sakta med tårar rinnande från dna kinder.  Du känner smärtan, du känner dig äcklig, du förstår inte vad du gjort för att förtjäna de du blivit utsatt för. Du är helt förstörd..


Dagen där på somnar du i din kompis storebrors säng... han ser att du e ledsen och frågar vad som hänt. Du börjar gråta ännu mer, han bestämmer sig för att inte fråga mer och kramar om dig istället...

Din s kallade "bästa vän " har fått reda på vad som hänt. Börjar kalla dig hora, slampa, äcklig, idiot som ska gå och hänga sig själv..

Du fattar inte vartför just hon ska börja klaga på dig när det inte är du som gjort fel.? Du valde inte att det skulle hända dig. Du valde inte att han skulle förstöra ditt liv..


Allt förändrades. Du vågade inte gå ut utan att va rädd på att någon skulle hoppa på dig. I skolan verkade det som att alla visste vad som hänt dig och inte ens ville snacka med dig . Det var som att alla äcklades av en. Folk omkring dig började bete sig annorlunda. Du ville inte synas till någonstans... Varje dag var som att det hände, du känner hur du blir förstörd. du känner smärtan som du fick då din bästa kompis började kalla dig en massa saker. Du känner för att dö.

Din familj gör en polisanmälan. Din "bästa vän" vänder sin rygg emot dig och ljuger ihop en historia om att du ville va med på det och att det inte var ett överfall. Du förlorar kampen och den personen går fri än idag.. Varje steg du tog under den tiden var som att klumpen i din mage bara växte större och större bara för att få dig att bryta ihop.! Är det nu du ger upp..?Din familj vet inte hur de ska agera mot dig, hur de ska bete sig hemma för att du ska må bättre.. Du ser hur sårad din mamma är, du ser smärtan i hennes blickar varje gång hon tittar på dig.

Självmords tankarna börjar krypa upp i din hud. Du bryter ihop, börjar skära dig. Du får ärr på dina armar då folk börjar undra hur du egentligen mår? De i din klass frågar din mentor, din mentor förstår själv inte vad som hänt och bestämmer sig för att ringa din mamma. Hon berättar, du ligger i ditt rum och hör hur förkrossad din mamma är då hon förklarar händelsen till din lärare.. Allt blir värre. Dina bröder blir rasande och vill ha ihjäl killen för att han gjort de han gjort mot dig. Du får panik och skriker att han inte förtjänar det men egentligen vill du se honom lida dubbelt s mycket än vad han fick dig att göra...


Du bryter ihop och får panik anfall. Du bestämmer dig för att försvinna för att få bort den smärtan Du har försökt det 7 gånger nu... du var nära på att lyckas 3 gånger.. Smärtan i din mammas ögon växer, ilskan i dina bröder kokar. Tillslut kommer allt på dig. Alla i din familj blir arga för att du agerar som du gör. Vad hade dem förväntat sig.? En rättegång som bara tog din tid ifrån dig i onödan. Du får berätta händelsen så som du minns den minns 5 gånger. Du börjar gråta hysteriskt. Allt i onödan. Ett år har gått och du mår fortfarande dåligt. Men du har klarat dig i ett år så du tänker, detta fixar jag. Du kommer ihåg datumet och vilken månad det är.

Du ska iväg med ett par vänner och ni bestämmer att gå dit på kvällen, det är samma datum/månad som de hände dig. Du tänker inte på det, mår hur bra som helst. tills du hör att ett par killar ropar på dig och du vänder dig om för att se vilka det är.. Du ser hans äckliga fula irriterande ansikte bland de alla killar. Du bryter ihop och ber dina vänner om att ni ska tillbaka hem igen.

det har gått 2 och 2 månader sen detta hände dig. Du tänker på det varje dag, varje sekund, varje gång du blir bjuden till en fest och varje gång du ska lägga dig.


Du var bara 14 år

Likes

Comments

Du är osäker. Du säger att du inte är värd någon, att du aldrig kommer hitta någon som gillar dig. Att du är ful, du duger inte, inget som du gör tycker du är rätt för att den du r kär i, är inte kär i dig.

Den känslan att bli förälskad snabbt och vet att det är nog ett av de dummaste sakerna du kan göra i ditt liv. Att få ångest över något som du egentligen inte borde. Varför? Varför ska det just hända mig? Jag har aldrig fattat vad det är med den personen som fått mig så kär att jag inte ens kan kolla på personen när vi går förbi varandra.

Ni går i samma klass... Det får dig att vilja försvinna från universum lika snabbt som du klev in i klass rummet och just då..... Skämmer du bort dig själv... du snubblar, precis framför den du gillar och han kollar på dig chockande. Han räcker ut sin hand för att hjälpa dig upp. Medans resten av klassen sitter och pekar på dig och skrattar. Du tappar andan när du kollar upp på hans underbara ansikte och reser dig upp själv och bestämmer dig från att gå ut från klassrummet.....

Han tittar på dig utan att du märker det, eller ja du kollar ju på honom hela tiden så du märker det i vilket fall som helst. Han ler mot dig och du ler tillbaka. En av de du hänger med skriker Love is in this room och ser hur han tittar bort snabbt oh hans kompisar börjar hålla på med honom.. Du vänder blicken framåt och fnittrar lite smått för dig... 

Du går till ditt skåp på rasten för att hämta ditt bankkort. du känner hur någon sakta kommer bakom dig och ger dig en kram och säger hej... jag vänder mig om och ser att det är han, du ler tillbaka och ska precis säga hej. Men istället tar jag mina saker och springer där ifrån. glömmer till och med att låsa skåpet...  du vänder dig om för att kolla om han står kvar, han håller dina skåp nycklar i handen och går till dig för att komna dem. Du stannar upp för att få dem, du ska äntligen f hans hand i din hand. Men precis då kommer hans vänner och drar iväg honom. Du ser hur hans blick försvinner från din åsyn och börjar skratta med sina vänner och följer med dem.

Tjejerna i klassen förstår dig inte. De fattar inte att du inte är som de och att du inte vill bli som de. Dem börjar stänga ute dig. Du går ibland med en kille i din klass. Ibland med 3 tjejer från din klass för att ni ska ut och röka. Men det finns en tjej, En tjej som inte verkar gilla dig eller ens vill lära känna dig. Hon bestämmer sig frö att vända folk emot dig. Hon har lyckats vända 2 st killar i din klass emot dig. ​Varför?​ Vad har jag gjort henne? Vad har jag gjort för att förtjäna att bli nertryckt redan på andra skolveckan i gymnasiet? Är det för jag är tyst av mig? Det kanske det är. Vissa tjejer i klassen har redan börjat prata skit om en för att man skippar idrotten.. varför klaga? De vet inte om mina knä skador jag har, Dem vet inte vad jag gått igenom i mitt liv för att må som jag gör. De vet inte hur det påverkat mig eller hur jag lever för att klara mig igenom det!? 

​Min förra lärare ​lät mig förklara för min förra klass i 9:an om vad jag gått igenom och hur jag mår över det som hänt mig, 

jag kommer ihåg hur vissa i klassen fick tårar i ögonen. hur min lärare såg sorgsen ut när jag berättade från detalj till detalj. Min lärare sa till och med " hade jag varit i din situation så hade jag varit död nu"


Men visst, jag förstår att man hamnat i en ny klass osv. och att ingen känner mig men bara för det ska de inte döma mig för att jag kanske inte öppnat mig helt som de andra tjejerna har gjort men de kanske inte förstår att det kanske inte är lika lätt för mig som det är för dem...

​Han börjar förvirra dig.​ Sakta men säkert början han en gullig konversation med dig. Han skriver med dig i 4 dagar. Du vaknar upp till hans godmorgon texter, du lägger dig vid hans godnatt texter. Varje dag du vaknar tänker du på hans perfekta leende, hans underbara sätt att prata. Och så får du den stora klumpen i både hals och mage. Gillar han mig på det sätt jag gillar honom?? det kan han inte göra. för han har slutat höra av sig. slutat hälsa på dig. han tittar knappt på dig i skolan längre. Du blir som luft när vi går förbi varandra. Allt har förändrats...


​Har tjejen i klassen ​fått honom emot dig.? Har allt du någonsin velat bara försvunnit. Du längtar inte till morgon dagen för då är det en ny skoldag och du kommer framstå som en ​IDIOT

Likes

Comments