Hallå. Jag mår bättre än jag mådde senast jag skrev här. Jag provade Venlafaxin i några veckor med enbart massa biverkningar. Gick tillbaka till Escitalopram som jag ätit innan och mår betydligt mycket bättre nu. Igår var nog första gången sen jag började som jag kände stark ångest, men de hade sina orsaker. Genom att jag tar både Escitalopram och CBD oljan har jag inte känt av dessa "humörsvängningar" lika mycket, helt otroligt. Tidigare har jag inte kunnat göra nånting utan att ändra sinnesstämning flera gånger i timmen men nu i helgen var vi ut och hade roligt på classic car week och jag kände bara glädje hela tiden. Tror det var säkert 10 år sen jag känt mig glad så länge sist.

Har haft det så bra sista tiden, camping på Rullsand, en dag på furuvik, fotograferat brudpar, haft riktigt roligt tillsammans med mina två bästa vänner. 

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Träning, hälsa och psykisk mående, Vardag

Nu vet jag vad dem menar när de säger att ångesten äter upp en inifrån. För det är precis så det känns. Jag mår sämre och sämre, får mer och mer ångest, blir argare och argare, får värre panikångestattacker än jag någonsin haft förr. Jag trodde jag skulle klara ett liv utan medicin men så fel jag hade, ett halvår ungefär har jag varit utan och inser nu att jag inte klarar det. Trots allt jag lärt mig om psykofarmaka/ssri/snri och trots att jag vet vad det gör med kroppen så har jag inte längre något val. Jag hade lovat mig själv att aldrig ta sånna mediciner igen så det känns verkligen jobbigt att behöva inse detta. Denna ångest är verkligen fruktansvärd och gör mig till någon jag inte vill vara. Kommer imorgon börja med Venlafaxin som jag fått utskriven, är livrädd för biverkningar men har som sagt inget val längre.

Nu ska jag försöka sova, är helt slut efter all ångest, tårar och ilska...usch. Tänk om alla kunde få må bra istället, är verkligen avundsjuk på de som aldrig haft problem med depressioner eller ångest.

Godnatt ❤

Likes

Comments

Vardag, Träning, hälsa och psykisk mående

Hej på er, hoppas ni hade en bra midsommar igår och får en fortsatt bra helg. Själv har jag haft det riktigt trevligt förutom inatt. Som några vet satt jag spritförbud åt mig själv för nått år sen. Har hållit på det rätt bra men för ett par månader sen drack jag sprit och det slutade med att jag gjorde saker jag sen fick ångra. Samma sak inatt, hade skitkul fram tills imorse då jag mådde riktigt dåligt. Nu är det verkligen aldrig sprit mer då de hade kunnat gå riktigt illa. Så finns de andra som inte heller bör dricka sprit men de får stå för dom. Behövde skriva av mig lite.. kort och gott jag är inte dum i huvudet, bara när jag dricker sprit, vilket tyvärr för många fått erfara.
Förlåt till er

Likes

Comments

Godmorgon. Det går som vanligt med jobbsökandet och jag ville bara berätta att jag har aldrig skämts över min diagnos, någonsin, förens nu. Jag vill bara sudda ut den överallt, ingen behöver veta, ingen behöver dömma mig. Jag vill bli behandlat utifrån den jag är här och nu, inte pga ett ord som står på ett papper. Jag klarar mycket mer än ni tror men med dendär jävla diagnosen får jag ingen chans. Jag kommer inte berätta om den mer, jag kommer aldrig vara nöjd över den jag är mer för det har jag fått visat för mig att jag inte borde.

Ursäkta.. men jag är så trött på alla fördommar.

Likes

Comments

Vardag

Var en hemsk natt inatt, värken i tänderna/käken höll mig vaken. Värktabletterna hjälpte inte. När det är som värst vill jag bara försvinna, seriöst. Nu är det sammanlagt 3 tandläkarbesök och 2 till vårdcentral/akuten och inget fel har hittats. Idag fick jag iallafall starkare smärtstillande. Skulle gått till tandläkaren igen och begärt en röntgen över hela käken, vilket är konstigt att dom inte gjort, men det får bli om några veckor när jag har råd. Hoppas citodon och naproxen hjälper så jag kan få sova sålänge.

Så dagen bestod av besök på allergimottagningen i Falun för allergivaccinationen, sen hem och vidare till vårdcentralen för smärtstillande, på eftermiddagen var jag och tittade på Casper och Cecilias skolavslutning, riktigt fint!

Imorgon blir det en tur till Mora på morgonen för träff med hemtjänsten ang vikariat. Ja, har inga förväntningar längre direkt men jag vill inte ge upp. Blir det inget denna sommar så är det väl så, om lite mer än 1 år är jag ju iallafall utbildad undersköterska.

Kram på er

Likes

Comments

Som många av er vet har jag sökt sommarjobb/timvikariat sedan i början av året, har sökt överallt jag kan, mest inom vården. Arbetsgivarna är väldigt intresserade av att träffa mig, jag kommer dit på intervju, berättar att jag har en diagnos och anledningen till att jag berättar är för att det kan komma dagar då jag inte orkar gå utanför dörren och då vill jag såklart att arbetsgivaren ska förstå så att denne inte tror att jag bara struntar i arbetet. Jag har rätt till hjälp från försäkringskassan som då kan betala arbetsgivaren under dessa dagar, så det är ju ingen anledning till att inte anställa mig. Jag har även föreslagit att jobba mindre %. Jag vet att vården är i stort behov av sommarvikarier och timvikarier så den förklaringen köper jag verkligen inte. Ja det är nämligen så att efter jag varit på dessa intervjuer så är det plötsligt fullt med vikarier så jag behövs inte.

Idag ångrar jag att jag berättat om min diagnos för det har lett till att jag inte får något jobb. Fördommarna är för stora och arbetsgivarna är rädd för att det ska bli "problem". Jag har lika mycket som vem som helst rätt att arbeta och ska inte behöva gå på försäkringskassan hela livet bara för att jag tänker lite annorlunda. Jag får inte ens en chans. Jag skrev och frågade i en grupp på facebook för andra med min diagnos och blir chockad över hur många som blir/blivit felbehandlade pga detta. Vissa blir riktigt dåligt bemötta, exempelvis en som fick till svar rakt ut "vi anställer inte folk med diagnoser här". Och sen allt det där med SJ där dom har otroligt mycket fördommar.

Året är 2017 och jag kan inte förstå att vi inte kommit längre än så.. mer kunskap om olika diagnoser behövs. Ja jag har en diagnos men jag kan säga att jag inte gör ett sämre jobb än någon annan för det!

Likes

Comments

Jag är en lugn tjej, gör allt för mina nära och är oftast glad. Är omtänksam, förstående och omhändertagande. Men när ångesten tar över blir jag hemsk, oftast åker jag iväg eller blir arg för att sedan få panikångest när allt lagt sig igen. Jag överreagerar och känner inte igen mig själv. Allt detta brukar komma på kvällarna för då är ångesten som störst. Jag hoppas att ni som känner mig förstår att jag inte vill vara den jag är när jag har sån ångest. Jag vill alltid vara den som tar hand om andra, bryr sig, ställer upp osv.

CBD oljan som jag tar nu har faktiskt gjort skillnad, jag kan oftare än förr bara skjuta undan ångesten på kvällarna och sova istället. Jag känner att den är där men att jag inte bryr mig lika mycket om den, den har inte lika stort övertag över mig längre.

Med inlägget vill jag bara att ingen dömmer mig utifrån den jag är med ångest eftersom det inte är sån jag är egentligen.

Likes

Comments

Hej. Hemskt dålig på att uppdatera här. Jag har inte mått så bra på ett tag nu, fortfarande inte bra men det går sakta framåt. Började med CBD-olja igen för nån vecka sen, hae blivit piggare men inte känt någon större förändring på humöret men lite har det stabiliserats. Känner tyvärr inte så mycket glädje över saker jag borde må bra av, känner mig mer likgiltig och obrydd. Som när vi var på Ikea i helgen, kändes efteråt som att jag bara gått igenom och handlat utan att vara riktigt glad eller bry mig så mycket trots att jag älskar att shoppa. Men jag håller fortfarande på att "trappa upp" cbd så vi får se hur det går.

Har haft praktik på en daglig verksamhet i 2 veckor nu, det är väldigt roligt och givande. Har två veckor kvar då jag fick förlängt eftersom jag inte klarat heltid. Dock har jag något tufft att vänta mig nästa vår då vi ska vara inom akutsjukvården och där måste man gå heltid för att klara utbildningen, tydligen. Men det är ett tag dit så får se då hur det går. En dag i taget.

Slutade tidigare idag så nu ska jag hem och försöka njuta av solen och värmen.

Likes

Comments

Har inte skrivit här på ett tag men nu känner jag att jag behöver få ur mig lite tankar. Jag fyller ju år idag och de senaste åren har det blivit jobbigare att fylla år. Visst förändras saker hela tiden men. Sen jag var liten har vi alltid när någon fyllt år i familjen umgåtts och ätit mat och tårta tillsammans. För mig är sånna traditioner väldigt viktiga, det är samma med jul. Så nu som sagt sen några år tillbaka har vi inte firat så och det är så sjukt jobbigt. Kanske är en liten skitsak för andra men inte för mig. Som autistisk är traditioner och rutiner allt.
Man kan tänkta att det borde bli bättre med åren men det blir snarare sämre. Fick lov att gå hem från praktiken tidigare idag för jag fick sån ångest. Jag vet att det inte är lätt för andra att förstå hur man kan vara så känslig angående en sån sak, men tyvärr är det så och jag önskar ibland att det inte var så.

Bäddar ner mig i soffan och hoppas att resten av dagen går fort

Likes

Comments

Vardag

Under hela min uppväxt har vi alla i familjen samlats under högtiderna. Därför är det jobbigt för mig denna helgen, förändringar som denna tar väldigt hårt. Trots att det har varit såhär ett par år nu så vänjer jag mig inte. Vi sprider ut oss på olika dagar, vi samlas inte allihopa som vi alltid har gjort. Det gör så ont. Vet inte ens vad jag ska skriva mer, fick lov att ventilera lite iallafall... känner för att supa bort helgen totalt, vill inte känna alla känslor.

Ohana means family. Family means nobody gets left behind or forgotten.

Mattias tillhör min ohana och kommer alltid att göra det. Att behöva ge upp någon man älskar för att sammanföra resterande familj är inte okej. Jag tror jag mår bäst av att hålla mig till M under dessa helger och högtider, tror alla mår bäst av det..

Likes

Comments