Kärlek

Ni vet den där känslan när man går förbi den där speciella killen. Då man börjar fixa håret, fluffa till tröjan och känna att det är nu som jag antingen vågar säga något, eller helt enkelt hålla tyst och framstå som en mus? Japp, det är exakt vad som pågår i mitt liv just nu. En kille i min klass. Idag till exempel så satt jag utanför SO rummet och väntade på att vi skulle börja. Jag satt då med tre kill kompisar och just den kille. Vi kan kalla han för GU. Han la armen om mig och började prata om att vi typ var 'bästa vänner'. Men självklart skulle jag rodna och alla tre killar runt omkring oss började skratta och sa till mig och GU att jag rodnade. Självklart så skulle jag rodna ännu mer men låtsas som om inget hänt. Men GU kollar bara närmare mig och gör inget liksom. Han sitter bara och irriterar mig och fortsätter lägga sin arm på mina axlar, men när jag ville ta bort den eftersom det började bli en aning pinsamt så fortsatte han om och om och om igen. Han tog tag i min arm och la den om sig själv och skrattade till mig. Situationen blev bara mycket värre!

 Liksom varje gång han går förbi mig eller pratar med mig blir jag röd och generad! Varje gång jag ser honom skratta med en annan tjej, varje gång jag ser honom kolla sådär speciellt på en tjej, brister något inom mig.

Likes

Comments