View tracker

Hallåjaa...

Igår packade jag upp påsarna från Ullared äntligen. Har varit helt död sen jag kom hem. Vi kom till stugan 21.30 i fredags. somnade runt halv 1 tiden. Sov dåligt. Gick upp sex. Gick in i varuhuset 7.30 och det var redan såååå mycket folk! Vi kunde inte gå tillsammans på hela dagen för då skulle vi aldrig bli klara. Så fort man vände sig om någonstans fick man vänta och tråckla sig fram. Att dra runt på vagnen var det ju inte ens tal om. Den fick man fösa med sig en bit och ställa undan någonstans. Vi tog två små korta pauser på hela dagen och kom till bilen vid klockan 17. Vi båda var sååå trötta och hade så ont i fötterna och ingen ville köra. Men jag fick dra det kortaste strået och insåg att om jag ville komma hem överhuvudtaget fick jag sätta mig bakom ratten och gasa på. Stannade en snabbis och tankade sen körde jag hela vägen hem. Mitt högra ben hade somnat ända upp till låret så jag varvade med att köra med vänsterfoten.

Men hem kom vi! och roligt hade vi! Skrattade jättemycket och hade jättemysigt även om det var lite väl mycket folk. När jag kom hem satt linus och jonas hemma hos mig och förkrökade och kollade på film. De ville gå ner på stan. Jag hade tagit två koffeintabletter och och druckit en stor red bull så jag ville inte sova, men var inte så sugen på att gå ut heller. Hoppade in i duschen, fixade mig och sen var det bara att dra ner på stan och dansa lite!

Behöver jag ens tillägga att jag var levande död i söndags? Hade sån ångest för att jag drack och inte orkade fixa hemma. Varje rörelse jag gjorde kändes det som att jag skulle spy. Hade ätit så dåligt under min shopping-helg så min kropp mådde inte alls bra.

Kändes skönt iallafall igår att packa upp påsarna, sortera julklapparna, födelsedagspresenterna, ha tagit upp julgranen som barnen fick dekorera (ja jag gillar att ha julpynt länge..vad ska ni säga om det?) och plocka lite. Det känns som att när det är kaos i huvudet eller om man mår lite dåligt så mår man bättre av att ha det organiserat och fint hemma.

Känns skönt att för en gångs skull vara ute i god tid med presenterna iallafall!

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Postad i: Tankar

idag har jag inte jättemycket att berätta. Jaha vad händer i Emelie Mangs super-händelserika liv just nu..? Jag har börjat träna igen på gym. Faktiskt denna gång känns det roligare och har gått dit när jag fått chansen. Idag hade jag träningsvärk i rumpan. Inte många gånger jag har haft det. Det är en sån stor muskel och lite svår att få till bra tycker jag. Men igår köttade jag röven och hela underkroppen skakade när jag gick och duschade.

Och kors i taket så lagade jag mat igårkväll..till mig själv! Händer inte ofta heller. men jag var så sugen på det. Tabboulleh, kycklingfilé, couscous, fetaost och tzatsiki. YAMMI! var lite osäker på tabboulehn eftersom jag aldrig gjort det förut och jag höftade med ingredienserna till höger och vänster och till slut badade allting bara i massa olja och citron. Men det blev rätt bra i slutändan tror jag för jag åt det iallafall.

Och mängden couscous ska vi ju inte ens prata om. Blev en hel jävla kastrull haha! Det är inte ofta jag får matkoma eftersom att jag äter så långsamt men igår kunde jag inte sluta äta och hade riktigt ont i magen och mådde illa efteråt. Kände mig som den där tecknade katten (Eller var det en drake) i bamse som äter en stor köttbulle. Städade i köket, duschade och la mig direkt i sängen och tog fram matteboken.

Ja ni hörde rätt. Jag läser matematik 2 för att jag inte hade det i gymnasiet. Den är bra att ha om man någon gång skulle vidga sin utbildning lite.

Idag ska jag ta upp kartongen med juldekorationerna för att se vad som finns och vad som kan tänkas behövas. Ja, man BEHÖVER julsaker. Helst skulle jag vilja ta upp granen nu men då tycker väl folk att jag skändar julen eller nåt. Så himla känsligt det där när man ska få ta fram julsakerna. Angelica har haft sina julgardiner hela året, och vem har det skadat? Nej precis. Nu slapp hon ju hålla på och greja med det.

Imorgon ska jag jobba...sluta tidigt....för att.....ÅKA TILL ULLAREEED! jag och 99% av resten av Sverige ska mysa, trängas och shoppa på det stora gula varuhuset på lördag. ska bli så roligt och mysigt!

Likes

Comments

View tracker

Postad i: Det övriga

Igår jobbade jag över och hade ett kvällsseminarium på Svea konferens. Droppade in hemma efter halv åtta, frusen, trött och ont i fötterna. Möts i dörren av att det är hur fint städat som helst överallt, tända ljus överallt, bordet var dukat och det luktade mat. Blev lyrisk och rörd samtidigt och blev så hiimla glad och tacksam. Finns väl inget härligare än att komma hem och någon har städat, och dessutom överraskat en?

Jag tittade in i köket och såg att det stog en form med nachosröra redo att hoppa in i ugnen. Han ledde mig in i badrummet och sa "först kan du bada". Därinne var det också tända ljus överallt, ett bubbelbad var upptappat, ett vinglas stod på kanten och en handduk låg som nackkudde. Jag kände mig som en prinsessa.
När jag hade badat en stund kom han in i badrummet och badade med mig. Jag fick lite massage och vi pratade lite.

Vi åt framför tvn och han hade förberett kärleksfilmen "livet efter dig" (jag vill alltid se kärleksfilmer men ack nej). Vi bäddade i soffan och myste resten av kvällen.

Världens bästa kille, världens finaste pojkvän och världens bästa kväll. ❤

Likes

Comments

Postad i: Tankar

Det finns egenskaper som vissa andra (alla andra enligt sociala medier) besitter, som jag kan känna mig extremt avundsjuk på. Just för att ibland kan jag bara beskriva mig själv med ett ord och det är Kaos. Eller jag är ett ordnat kaos skulle jag vilja säga. Jaha vi börjar.

Nummer 1: Morgonmänniskan

Jaha i det här stycket har vi alla er som vaknar av larmet på morgonen i god tid för att hinna glida i er mysiga morgonrock, dricka morgonkaffet vid köksbordet eller i soffan, läsa nyheterna eller titta en stund på tv. No stress, massa rutiner och bara känna att dagen börjar harmoniskt. Gärna har de gått och lagt sig klockan nio eftersom det är "en dag imorgon också".

Här är jag:
Ställer tre larm med fem minuters mellanrum. Efter sista larmet har ringt bestämmer jag mig för att fundera vad jag ska ha på mig (alltså en lame ass ursäkt och ljuga för mig själv så jag kan somna om). Vaknar i panik alldeles för sent. River fram kläder, luktar på nån tröja och funderar på om "de går en vända till". Hatar kaffe. Hinner jag inte sminka mig så tar jag med sminkväskan i hopp om att jag ska orka fixa det senare.
Dagen innan bestämmer jag mig för att sova tidigt eftersom det är en dag imorgon också. Faktum är att det är typ det enda jag tänkt på hela dagen. Tv programmen avlöser varandra, sen plötsligt är det saker som ska fixas, pojkvän som ska liggas med, tänder som ska borstas och VIPS är klockan typ 12 igen. Sen ligger man där igen på morgonen och undrar vilket år det är, och om man inte dragit på sig lite av nån ovanlig sjukdom.

Nummer 2: Hemmafrun

Här är ni som alltid har det spotless hemma. Nu pratar jag inte bara på sociala medier. Man kan komma hem till någon som inte ens har ett glas i diskhon för att hen är "allergisk" mot det. Eller påstår att hen (gud vad jag hatar det ordet) inte är pedant men städar bakom spisen 1-2 gånger i månaden och har etiketterna utåt på alla matvaror i skåpen. De har gärna flera barn och och en golden retriver vars päls verkar vara fastlimmad då man inte ens med förstoringsglas kan hitta hårstrån. Hur mycket man än kryper under bord och stolar. De är alltid så avslappnade, skitduktiga på inredning, har alltid städat hemma, bakar, lagar middag varje dag och provar nya recept titt som tätt och är allmänt jävla ambitiösa. Fy, vilka fantastiska människor.

Här är jag:
En gång när pappa kom oanmäld hem till mig och Kim när vi bodde ihop låg vi och sov väldigt djupt. Han ringde och ringde. Sen kände han på dörrhandtaget, gick in, blev rädd och trodde helt ärligt att vi hade haft inbrott. Vi hade städat ur husvagnen och det var allmänt stökigt. Det känns inte helt OK när ens besökare är en hårsmån från att ringa polisen och rapportera ett inbrott när de kommer hem till en.
Varje gång jag får för mig att jag ska prova något nytt inom bakning eller matlagning så blir det nästan aldrig som jag tänkt mig. Smaklöst, torrt, elvispar som går av på grund av seg smet och så vidare.
Så fort jag petar i städningen blir det till guld för Elvie och Isabelle för då ska de leka med det jag just plockat undan. Ibland får jag lust att lägga mig på golvet och låta hyenor äta upp mig. Om jag hade haft några. Ibland känns det som att det enda jag gör är att plocka och städa men det ser ändå aldrig ut som hemma hos alla andra som har det så fint.

Nummer 3: Snyggingen
Här är jag mest avis på er som har barn och ändå orkar vara så piffiga jämt. går regelbundet till frisören, fixar fransar, naglar, går i klackar överallt, har tajta jeans jämt och tränar regelbundet. Detta brukar också gå hand i hand med "hemmafrun". Superheroes kanske de ska ha som samlingsnamn.

Här är jag:
När jag var gravid med Elvie blev mina bh:ar utelämnade åt sitt öde. Nuförtiden har jag bara bh om jag ska klä upp mig. Eller ha något som man ser igenom av förklarliga skäl.
Jag sätter på mig myskläder direkt när jag kommer hem, men har gärna leggnings på mig varje dag bara för det är så skönt. Kan ha lite med att göra att det inte är så skönt att sitta 8 timmar på jobbet med tajta jeans och ha en degmage som pressar mot knappen och kanske sprätter in i någon stackars kollegas öga och får men för livet. vem vill det? Och det är helt sant att båda knapparna till mina favoritjeans har lossnat och befinner sig numera på okänd ort.
Tvättar jag bort sminket på kvällen känner jag mig som en riktig sån därn som bryr sig om sig själv. och tar jag ansiktskräm är jag riktigt lyxig. Just nu målar jag endast naglarna för att dölja hur fula de är. mina klackskor som jag lovade mig själv under graviditeten att börja använda har hamnat i förrådet. Har inte tagit tag i det riktigt. Gör ju ont. Sa även att jag skulle fixa värsta snygga kroppen, bättre än någonsin. Motivationen kommer och går kan man säga. Den är obefintlig på kvällarna när popcornen piper åt mig från skafferiet "poppa oss, ät oss!"
På morgonen frågar man sig själv om inte torrschampoot kan gå en sista vända, och jag plattar topparna så att det inte syns att jag måste klippa mig.
Nej fy vad snuskig och tråkig jag är. Nu måste jag skärpa mig känner jag! Stackars Jonas.

Nummer 4: Planeraren
Alla som har så förbaskat bra framförhållning. På era kalas och dop har ni dekorerat enligt tema, skickat ut fina inbjudningskort och bakat cupcakes själva. Något sticker ut med någon riktig fiffig idé som alla wow'ar åt. När någon fyller år ger ni bort något riktigt genomtänkt och man bara hör på mottagaren att det här var det finaste den fått på länge.
Julklapparna inhandlas och slås in på sensommaren för att "slippa julstressen" och inte en människa de någonsin träffat har glömts bort.
Där kan jag bara tillägga att julpyntet brukar vara så himla fint hos dessa personer. Och julkorten på barnen är alltid så himla fina och genomtänkta.
Och de kommer aldrig för sent. Någonsin.

Här är jag:
Tidsoptimist. Mina vänner är vana att få gå runt och titta i affärer ett tag när vi ska ses på stan innan jag dyker upp med andan i halsen och kommer med nån dålig (men sann) ursäkt att att Isabelle bajsade eller nåt.
Att komma på kalas med barnen klockan 1 innebär att jag kommer halv 2. Att ha kalas innebär ett sista minuten sms till alla nära och kära. Köpa fika och ballonger på ica. De som har otur och kommer först (brukar alltid vara morfar, pappa och ann-sofie) får hjälpa till att duka fram. Jag inser att jag ska på kalas/födelsedagsfirande typ två dagar innan. Då ska jag börja leta pant för att köpa present och frågar igen värden vilken tid det var jag borde infinna mig.
Dagen innan julafton springer jag runt i alla affärer och slår in allt kvällen innan julafton så papper och snören viner genom rummet.
I skolan tränade jag till proven kvällen innan. Kunde alla länder, städer, berg, sjöar och floder i hela världen typ och fick alla rätt på provet. Dagen efter det var allt glömt. Inte konstigt man känner sig helt urblåst såhär i gamla dar. Jag är mer åt det street-smarta hållet. hähä.

Nu hoppas jag att ni läste detta med glimten i ögat och förstår att jag absolut inte trackar någon. Känner ni er träffade av det jag skrev: Grattis, då vill jag bli lite mer som du! ❤ Vissa dagar känner jag mig så himla organiserad, piffig och pysslig och då känner jag att jag vill hålla i det oftare. Sen tar orken, lusten och allt annat slut, men för många verkar det komma så naturligt. Får ta en sak i taget av det jag vill, och inse att vissa andra saker kommer jag kanske inte bli expert på. Typ fixa barnkalas eller att laga mat. (✿◠‿◠)

Likes

Comments

Postad i: Elvie, Isabelle, Tankar

Jaha här sitter jag och bloggar. Lite otippat kan jag känna. Jag fick en sån där såkallad impuls. Jag var med Johan, Sara och Oliver (och mina barn såklart) igår till ett lekland och då sa Sara att hon kollar min blogg varje dag men att jag inte skriver.

Det är så mysko, för när jag gör det, så känner jag mig liite mer klar i huvudet på något sätt. Även om jag bara skriver om vad jag gjort i helgen så har jag ändå fått ner lite tankar i ord. Ni anar nog inte hur mycket som snurrar i mitt huvud dagligen... ibland önskar jag att jag kunde skriva om allt.
Dessutom varje gång jag skriver ett inlägg så tycker jag att det är jätte roligt och skönt och tänker att jag ska fortsätta varje dag som förr, men sen skiter jag i det ändå. Det är därför jag jämt skriver "i´m back" "nu ska jag ta tag i bloggningen" och sen gör jag inte det. Det är inte för att jag jag är en elak människa för att först ge er den bästa stunden i ert liv och ge er tron att ni ska få läsa min blogg, för att sen såga er vid fotknölarna och praktiskt taget rasera era liv genom att skita i det.
Det är bara för att jag liksom .... ja jag har skitit i det. Så fort jag glömmer att det är skönt att skriva. Om sanningen ska fram. Men vi kan ju alltid hoppas tillsammans att jag ska blogga mer eller hur? :)

HUR SOM HAVER. I fredags sov jag och tjejerna hemma hos Mamsen och Kurre. Vi lagade egen pizza och hade myskväll med godis framför idol. Jag lämnade barnen en liten stund där, så åkte jag förbi Rasmus och Sofia och hämtade ett vardagsrumsbord. Det jag hade var ett sånt där ek "lack" IKEA bord som väger mindre än luft och var ap-litet och ap-repigt. dessutom gillar jag vitt mer. Jag fick det av carros mamma när jag flyttade ut (den första lägenheten jag bodde i tre månader). Ska dock inte låta otacksam för det var jättesnällt att jag fick det när jag inte ens hade ett bord, men jag tänkte att det var dags att köpa ett annat som passade mig mer, även om jag inte köpte det nytt. 

I lördags åkte vi hem till Rebeckas mamma där det vankades födelsedagskalas för Emilia som fyllde ett år. Undrar om hon räknade iskallt med att några (läs befolkningen av ett mindre land i Afrika) skulle vara sjuka för det såg ut som att vi skulle fira av kungen som fyllde 50 år. Det var folk överallt och ändå fortsatte det att välla in. "ja må hon leva" sjöngs på tre språk, fikat var gudomligt gott och som vanligt är Rebecka och hennes familj så underbara och man mår så bra av att vara deras hem och närvaro.
Jonas var på kryssning i fredags och i lördags kväll åkte de hem till hans syster och sov istället för att komma hem så jag körde en ensamseglare (på ett icke-perverst sätt) : ett glas vin, bäddat för en, en skål med pistagenötter och ett avsnitt av min tjejserie. rätt mysigt ändå.

Ja och som sagt igår åkte vi med Johan, Sara och Oliver till Exploria och busade. Sist jag var där med båda barnen kunde inte Isabelle gå ännu och när Elvie ville springa i alla gångar fick någon passa Isabelle nedanför. Var superjobbigt att bära på en bebis i värsta "fångarna på fortet miljön" medan en ville springa runt och leka. Tänkte att det skulle gå bättre nu när hon kan gå själv. Och kunde hon gå då? Ehh. Hon var helt galen. Så fort man plockade upp henne värjde hon sig, och när man släppte ner henne stack hon som en kossa nysläppt på grönbete. Vi hann inte ens in på själva leklandet innan Elvie försvann, så jag var snabb att skriva mitt telefonnummer på bådas armar. Men vi hade roligt och barnen hade jätteskoj. Finns väl inget bättre än att se sina barn lyckliga, skratta och ha roligt.

Likes

Comments

Postad i: Elvie, Isabelle

jaha god morgon å de. Fantastiskt fin dag idag! Lite regn, blåst, rusk och förfrysta skinkor har väl ingen dött av?!

Förnuftiga Emelie ställde klockan igårkväll på 05.20 för att ha 40 minuter på mig att fixa mig och två små barn. Lät rimligt. Imorse när klockan ringde sov båda barnen, det var mörkt, varmt, gosigt, jag hörde regnet och sängen hade aldrig varit så skön. Kisade på klockan och ställde om den till 05.30. En halvtimme hinner man ju på om man är lite effektiv. När klockan ringde halv sex tänkte jag bara ligga en stund och vila ögonen och fundera på vad jag skulle klä på mig för något, för det kan jag ju lika gärna göra i sängen som i kylan i klädkammaren. Måste ha tagit en stund för plötsligt var klockan 05.40. Tjugo minuter kvar. Börjar bli bråttom. Vad ska jag klä på barnen? Funderar på det i två minuter till sen går jag upp bestämmer jag. Rycker till och ser att klockan är 05.45. Femton minuter kvar och jävligt bråttom.
Det ska sminkas, borstas hår, borstas tänder, platta hår, klä på, klä på barn, kissa barn, byta blöja, jaga barn, kamma hår på barn, borsta barns tänder osv. Men vi kom iväg! Blev konstigt nog bara typ 10 minuter sen till jobbet. Eller sen och sen. jag jobbar ju flex, men ni fattar.

Jag försökte komma på lekar med Elvie för att hon skulle gå så fort som möjligt i regnet, undvika vattenpölar och hålla mig i handen hela vägen till parkeringen. Ibland får hon för sig att hon ramlar om hon inte går myrsteg, att hon måste plocka massa löv och stenar överallt och "tappar" nappen och inte kan ta upp den själv.

Men imorse flöt det på bra och vi höll sams och jag slapp hota med att lämna henne hemma. Får ibland säga "Om inte du kommer nu, så åker jag och Isabelle själva till dagis". Då kommer hon ilande minsann, men det hon inte förstår är att vi har ju åkt till dagis för att lämna henne.. vad skulle jag och Isabelle göra där liksom.

Väl på dagis fick Elvie för sig att hon bara kunde vinka med Eva som var på storbarnsavdelningen denna morgon så hon klamrade sig fast vid mitt ben och skrek bara "EVA, EVA, EVA, EVA". Då blev Isabelle inspirerad och började skrika hon med. Men Mona funkade visst till slut som substitut för Eva så de satt på ett varsitt knä och vinkade genom fönstret. Gick ju rätt bra ändå!

Idag ska det handlas efter jobbet och förskolan bara, sen hem och laga middag. Dagarna känns så korta nu ju. Hela livet försvinner ju på att jobba? Märker jag nu.

Likes

Comments

Postad i: Tankar

God morgon alla små Enhörningar! Eller god morgon? Om det ändå vore så väl!

Var inne häromdagen och skrev ett jätte känslosamt inlägg som jag lade ner jättemycket tid på, och när jag skulle ändra någon sketen grej med bilden på slutet försvann allt. Ville sula ut datorskärmen genom fönstret men istället loggade jag ut från blogg-helvetet och ville straffa den genom att inte ens tänka på att blogga.

I lördags var jag på drinkkväll hemma hos Lisa som fyllde 26 år. Den årliga drinkkvällen som går ut på att vi träffas hemma hos lisa ett gäng tjejer för att fira hennes födelsedag och sen blandar vi massa olika drinkar och sen går ut på krogen. Eller krogen ingår väl inte egentligen i konceptet men det blir alltid så ändå. Dock inte för mig denna gång. Ville inte vara bakis på söndagen, ville spara pengar och ville inte åka hem ensam, så jag tog 23-bussen från Hökarängen och var hemma 00.15. Kändes så konstigt att läsa en bok på väg hem från en festkväll, poppa popcorn och titta några minuter på en serie innan man somnar. Sover länge och vaknar pigg tidigt dagen efter. Inte precis likt mig.

I söndags hämtade jag barnen några timmar så åkte vi hem till mamma på fika för att fira hennes och morfars födelsedag. Kom hem mot kvällen igår så fixade jag lite hemma och sen hade jag och Jonas myskväll framför Oblivion som gick på tv.

Jaha idag börjar allvaret. Nu drar ekorrhjulet igång med timmar, timmar och åter timmar av resväg för att gå på dagis och jobba - för att sen knappt få någon kvalitetstid alls. Men det kanske är så livet ser ut, vad vet jag. Jag har inte ens hunnit börja och det känns redan som att mitt liv kretsas runt att rodda ihop min vardag. Att vara ensamstående och ha barnen i Enhörna på dagis, jobba i Stockholm och bo i Södertälje känns ju bara som ett dåligt skämt. När Elvie började på dagis (förlåt: FÖRSKOLAN) så gick jag upp halv 5 för att hinna jobba 100%. Då slutade jag jobbet 14.50 för att hinna till förskolan cirka 16.15. Kan ni räkna ut hur jag ska kunna jobba heltid? Nä, tänkte väl det. Inte jag heller. Men men, vi kör en dag i taget och ser hur det går. Men ni kan ju kommentera numret till någon psykiatrisk klinik i förebyggande syfte är ni schyssta. Ska iallafall jobba 75% i början på barnens veckor så tidsmässigt funkar det.. men inte ekonomiskt riktigt. Jaja det får bli ett senare problem.

Idag ska vi bara handla mat, laga mat, bada... och vad hinner man mer på de ynka 2-3 timmarna man får tillsammans om dagen?

Smell you later / MVH Positiv tjej

Likes

Comments

Postad i: Tankar

Idag är det tisdag och regndropparna ringlar sig nedför mitt fönster här på kontoret. Idag kommer Jonas hem från Malta och jag är såå förväntansfull! Känns som första dejten typ, fast den här gången vet man att man får ligga =)

Jag gick ut i regnet idag på lunchen för att möta upp fröken Lisa på Vapiano med hennes lillkotte Elton. Hon tog en Tonfiskpasta och jag tog en kycklingrisotto.. sååååå gott! Bad om att få lite fetaost på sidan och han kluttade dit tre små krakar som han tog 25 spänn för!! 25 kronor är ju alltid 25 kronor, men en god bit feta är ju alltid en god bit feta så att säga.

Kikade lite på Kicks och Rituals sen knatade jag tillbaka till mitt skrivbord.

Det hade iallafall gått jätte bra för Isabelle igår på dagis, vilket känns så himla skönt för jag tänkte på henne hela dagen igår. Hon hade ätit tre portioner, sovit som en sten och lekt massor och varit nöjd. Blev ändå en lång första dag. Jag lämnade klockan 7 och Kim hämtade 16.30 och då slutade han ändå tidigare.. Så synd att det ska behöva vara så långa dagar.. Men jag vet att de har det bra trots allt, även om mamma kanske hade velat ge gos och närhet lite fler av dagens timmar till dem.. men vad ska man göra.

Jonas kommer hem innan mig idag så han har sagt att han ska göra tacopaj hemma hos mig innan jag kommer. Ska bli så gott och så mysigt att ha honom hemma igen. 12 dagar är för lång tid och därmed basta. Det strider liksom mot förhållande-naturen att va ifrån varann så länge. "Det är bra att sakna varann bla bla bla" Jajajaja.... här har det mest varit plågsamt så jag vet inte om jag kan köpa det argumentet riktigt.

Likes

Comments

Postad i: Isabelle, Tankar

Idag var det första dagen jag gick upp snortidigt för att lämna barnen på förskolan. När larmet ringde och det var mörkt ute, barnen sov och jag fick väcka dom, så kändes det så onaturligt med tanke på att de är norra europas mest morgonpigga ungar, och jag började fundera över varför man inte är mångmiljonär och fick bestämma när man ville gå upp.
Skämt åsido. Var riktigt kul att jobba, och vara på jobbet igen! Kändes riktigt lyxigt bara att få sitta en halvtimme på tåget och läsa Metro I lugn och ro. Lämningen imorse gick helt okej tills jag skulle gå..haha. Båda var lite ledsna men gick snabbt över och vi vinkade och gjorde slängpussar I fönstret efter att Elvie noga och bestämt valt vilken fröken som skulle få äran att följa med och vinka.

Barnen ska hem till Kim sen efter förskolan så jag ska fråga honom sen hur det gick.. har tänkt på Isabelle en hel del idag. Känner ändå nån slags sting av dåligt samvete att hon kastas in i förskolelivet bara någon månad efter att hon lärt sig gå, hon kan inte äta med bestick och är väldigt mammig och behöver- och vill ha mycket mys. Och jag hoppas innerligt att hon inte kommer känna att hon saknar mig allt för mycket. Men har man inget val är det bara att gilla läget och åka till jobbet. Man ska ha råd att betala sina räkningar också.
Mammas peptalk brukar vara att "det kunde varit värre..tänk om" Världens sämsta peptalk egentligen om man vill komma nånstans här i livet, men just i det här fallet ska man faktiskt vara tacksam att man ens får vara hemma drygt ett år med sitt barn. Till exempel USA går de tillbaka till jobb och skola bara efter några veckor, och får ha dagmamma, dagis eller någon snäll släkting redan från start som passar barnet. Så JA det kunde varit värre. Men det är ändå jobbigt.

Nu har jag pausat färdigt och ska återgå till mina arbetsuppgifter.

Och imorgon kommer Jonas hem efter nästan två veckor på Malta med sina vänner.. ska bli såå kul att träffa honom igen!

Likes

Comments

Postad i: Det övriga

Tog en liten bloggpaus på en vecka.. kände att jag behövde det efter allt mitt bloggande, och när man är en stor, känd bloggerska som jag så behöver man sitt privatliv också faktiskt (känner ni lukten? Det luktar nästan som ironi.. Men bara nästan).

I onsdags åkte jag och Isabelle till Skärholmen för att möta upp Rebecka, Lisa och deras barn Emilia och Elton. Vi gick in på leklandet och rastade oss några timmar. Tror nästan vi tyckte att det var roligast, men barnen hade också väldigt kul ;-)
Vi tog en fika, tittade lite i affärer och när Isabelle ledsnade åkte vi hemåt igen. Blev en jätterolig och mysig dag!

I fredags hade jag besiktning av bilen. Flyt som man har så pajade avgasröret tre dagar innan bilen skulle besiktigas. När Jonas kom till mig i torsdags kväll satt jag på balkongen med ett glas Morgan i handen och mådde inte helt bra. Kvällen började med att jag var nedstämd och hade ont i magen och slutade med att vi flamsade runt strippstången. Hade fruktansvärd träningsvärk dagen efter och ont på insidan av låren. Dags att ta tag i träningen kanske!

Han tog bilen i fredags och skulle hjälpa mig med den, och när han plockade upp mig och Isabelle innan besiktningen hade han lagat den, tvättat den, städat den och tankat den! Verkligen såå himla snällt! Blev nästan rörd och har tackat honom för det många gånger efteråt. Dessutom gick bilen igenom besiktningen utan en enda anmärkning!

På kvällen kom han hit med kräftor, röka räkor, aioli och vitlöksbröd så hade vi myskväll. <3

I lördags kom Lisa och Rebecka hit så hade vi tjejkväll. Jag hade köpt en vinbox som vi skulle dela på och när jag kände på den dagen efter var den nästan slut haha! inte undra på att vi var lite på lyset när vi åkte ner på stan. Vi dansade, skrattade och hade det jätteroligt, och det kändes lite som en Flashback från the good old crazy days. Missförstå mig rätt, jag älskar att umgås på dagtid, och med våra barn, men det här var första gången på länge som vi verkligen släppte loss och var bara Emelie, Lisa och Rebecka - utan fokus på våra små ulltussar. Vi försökte dessutom att inte prata om barn just den här kvällen :)

I måndags åkte vi hem till mamma efter dagis och igår åkte vi med Jonas och Vanessa till en lekpark i Nykvarn och sen till ica maxi och handlade.. väldigt händelserikt ;-)
Idag får vi se vad vi hittar på efter förskolan.

Likes

Comments