tredje dagen i värmen. känslorna går upp o ner. kroppen är trött samtidigt som man är nöjd som bara det. tränat nu i 3 dagar o deltagit alla pass. försökt äta nyttigt o i lagom mängd men mår ändå sådär.
tar åt mig allt negativt det sägs samtidigt som jag tittar på andras kroppar o jämför med min 😔varför gör jag Det? varför är jag inte nöjd??
sprang en 3 km runda i morse o senare på förmiddagen hade vi crossfit i 90 min. efter det skulle vi gå hem vilket var 7, 8 km.
utöver det var det yoga o lite simning. men ändå är jag inte nöjd.
jag är sjuk😔
fast i de bra stunderna så tänker jag att det känns underbart.  jag orkar o jag kan.så vad är bekymret.
Är som en våg som gungar fram o tillbaka o hittar inte balansen. 
tror att det är även yogan som satt känslorna i gungning.
jobbigt.men samtidigt skönt att veta att nåt händer med min kropp.
som krysset över i-et var det massage idag. en helt underbar sådan. en ung o väldigt vacker kille som mjukade upp alla mina stela leder samtidigt som han bjöd på en trevlig pratstund. Det var verkligen välbehövligt o fick mig att bli levande igen .
Det krävs inte mycket för att få en att må bra i alla fall en liten stund.
får se vad resten av veckan har att erbjuda ❤

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

nu gäller det. Är på väg....
Det behövs att komma iväg för att försöka lugna mig . Är så stressad o jagad inombords .
EN vecka i Spanien med tösen är nog den bästa medicinen. träna träna träna. det är vad vi skall göra .för att sedan komma hem o möta socialen . längtar samtidigt som jag är arg  . skulle gärna vilja kunna njuta av resan o träningen men det enda jag tänker på är vad som måste köpas samt hur vårt liv kommer att bli om...  
hatar den känslan att inte kunna veta. vill så gärna dagdrömma o planera men vågar inte. tänk om det inte blir av nåt. tänk om vi åter får ett nej. det hade varit så jobbigt.
O mitt liv. Hur mycket förändringar hade inte det tagit med sig. från 3 barn till 5. från karrärmänniska till att byta blöjor. 
längtar samtidigt som jag är rädd.
emellanåt har jag funderat på vad andra hade sagt. vet innerst inne att det inte är nån annans sak att tycka men ändå. det är svårt att låta bli att grubbla ibland.
se oss med en barnvagn igen.
Men det är för tidigt att tänka så.
nu måste jag fokusera mig på resan. Hur svårt det än är. träning, som, bad, avkoppling. umgås med likasinnade dårar☺
O träna. det bästa jag vet.
jag måste koppla bort allt annat. jag måste.
O det bästa nu är att
VI ÄR PÅ VÄG O ATT TÅGET VAR INTE INSTÄLLT❤

Likes

Comments

fick ett samtal i måndags. En fråga som jag velat höra nu i 10 år gånger två. om vi vill ta hand om 2 spädbarn ? tvillingar..
kan det verkligen va sann?
mina tankar far rundor o kan ej få ro.
kan ej säga nej.så länge som jag velat det o väntat. tänk. att ha tre barn nu o snart kanske 5.
Bollade det fram o tillbaka o tackade ja. nu är det bara att bli godkänd!!!

Likes

Comments

hade kalas för sonen igår. Så som jag hade bakat o fixat o donat. 6 olika sorters kakor o cheesecake.  Han var sååå nöjd o allt gick jättebra men jag var inte glad. åter igen fick jag ångest över att jag åt så mycket onyttigt. deprimerande. gick o la mig klockan tio o försökte sova bort ångesten . gick sådär. klockan sju ringde klockan o jag var tvungen att lämna tryggheten o köra i väg för att tillbringa 2 dagar ihop med 12 män. helt ensam på styrelsemöte ihop med 12 gubbar.
faktiskt inte så tokigt ändå. jag fick möjlighet att visa vem jag är o vad jag står för. Fick möjlighet att ha tid för mig själv o tid att tänka över livet o tillvaron.
vilket ställe. fantastisk utsikt o fantastiskt läge. trevliga människor o frispråkighet.
Den enda negativa var egentligen bara kvälllsmaten. kall kalvkotlett med kall rotmos är en av de vidrigaste maträtterna jag ätit.
Men efterrätten vägde upp det hela.....
nu ligger jag på sängen.helt ensam på en dubbelsäng o egentid fram till 07.00 i mon . gäller att passa på.....

Likes

Comments

hade möte med chefen idag.
" du som är så klok. jag skulle vilja be om din hjälp.du ska vara en " bad lady" o bara trycka på bakifrån " trodde aldrig att de orden skulle ge mig så mycket energi. aldrig.
känslan att vara utanför o känna mig som en skugga försvann helt för stunden. vilken underbar lättnad.
kändes faktiskt underbart att stämpla ut o fokusera mig på kalaset, simskolan, fackkursen o den jobbiga förkylningen. 
hjälp. näsan bara rinner o ögonen är uppsvullna. 
varför ska det alltid vara nåt som bekymrar?

Likes

Comments

ångest så in i. bakade kanelbullar igår o åt 4 stycken. Hela 4 goda,nybakade bullar som bara smälte i munnen . o ändå har jag ångest. ångest över att tillåta mig äta det. tänk vad många kalorier det innehåller. tänk hur mycket man får träna extra för det. varför kunde jag inte låta bli???
idioti.
kan knappt äta nåt utan att få dåligt samvete för det. inte så konstigt att man tappat smaken av maten o är inte sugen på nåt mer. att man stoppar i sig endast det gamla vanliga o går runt o mår illa.  i stället för att äta sig mätt o kunna unna sig nåt gått ibland.
vad är det för fel på mig??

Likes

Comments

Efter många funderingar så tog jag tag i saken. Jag börjar att blogga. Mest för att få ur mig och även inse det själv hur mycket en hjärna kan grubbla och hur velig man kan vara.

Tycker att det börjar bli jobbigt att ständigt anstränga sig. Ge saken all kraft och energi men ändå inte vara nöjd i slutändan. Varför är det så?

I mitt fall skulle man lätt kunna skylla på min mor som under mina 30 år ständigt påminde mig hur misslyckad jag var. Hur oduglig allting var som jag gjorde. Hur tjock jag var oavsett hur mycket jag än vägde eller hur dum jag var som ingenting kunde. Det satte sina spår. Till sist så började jag tro på det . Tro, att allt var så fel. Hela jag var fel och allt jag gjorde var aldrig tillräckligt bra. Man skulle kunna tro att man glömmer det så fort man inte hör på det ett tag men det är fel. Det sitter som fastklistrad i bakhinnan och vägrar släppa taget. Jag sliter, jag drar , jag gömmer och gör allt för att försöka njuta av livet men då och då hamnar man tillbaka i ruta ett och känner mig som en nolla.

Men det måste bli bra nån gång. Nån gång måste det vara min tur att vara nöjd, vara glad och lycklig. Eller?

Innerst inne borde jag ju vara det. Jag har familj, underbar man och barn och kan syssla med det jag älskar men jag ser inte det. Jag ser endast det jag inte har. Min hjärna är knäpp. Måste ändra på det.

Likes

Comments