Förlåt för att detta inlägg också handlar om ångest men jag tänka också peppa lite i slutet. Jag är 6 timmar hemifrån och jag har sån hemlängtan, jag längtar efter min säng, lugnet i mitt eget rum, min katt och att bara få vara själv. Jag har det också mycket jobbigt med min PTSD just nu som gör att allt är jobbigt. Sen är min bästavän här valfrihet smal vilket sol får mig att må dåligt. Vill vara lika slak som henne med samma midja men ja alla är olika. Sen är jag ju inte överviktig men ni vet ju hur ångesten är. Jag får ångest av allt. Vill bara hem, nu nu nu!!
Men imorgon åker jag hem, det är bara att kämpa, kämpa, kämpa!! Jaja nu ska alla som läst detta att tänka positivt, bara bry sig om sig själv och strunta i allt och försöka må bra. Inte tänka på ångesten utan tänka på något som gör dig glad. Jag vet att de är svårt men strunta i att det är svårt, sen vet jag att det är svårt ända men jag vet att du kan. Skulle ni vilja att jag skapar en mailadress där jag hjärter er och finns för er kan jag det. Vad vill ni?
Nu tänkte jag visa er några foton jag tog vid vattnet här på Gotland❤️

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Ångest är olika för alla människor. Vissa har de under skoltid eller arbetsdagar, andra har knappt känt av de och vissa lever med en daglig ångest. Det gör jag, ångesten följer med mig vad jag än gör. Jag något som kallas posttraumatisk stressyndrom och det skapat mycket ångest hos mig. Den har jag ånger annars över jag också, allt jag gör, ser och tänker kan ge mig en grov ångest.
Ska man behöva leva med ångest dagligen?
Kommer ångesten någonsin att försvinna? Är det bara något man har som ung? Finns det tabletter som kan bota ångesten?

Jo, ångest kommer att följa med dig genom hela livet men man kan ha mer eller mindre ångest. Du måste få koll på hur ångesten fungerar och hur du ska kunna hantera den. Kan du hantera den så vet du hur du ska kontrollera att den inte tar över ditt liv. Jag vet allt detta men jag kan ändå inte hantera min egen ångest. Allt i livet påverkar min ångest, mat, kläder, killar, tjejer, familjen, SKOLA, intressen, träning mm

Jag har nu fått nog och jag orkar seriöst inte mer.
Vad ska jag göra åt det när jag inte längre orkar försöka hantera min ångest? Jag vet inte ens ifall jag vill må bra längre. Jag ljuger så extremt mycket, hela livet känns mer spännande då och jag glömmer allt jobbigt. Jag försöker strunta i hur dåligt jag än mår och jag försöker leva i nuet. Jag skiter i allt och alla förutom min absolut bästa vän. Hon känner mig bättre än vad min familj gör. Hon är min ända riktiga familj. Vad skulle jag görs utan henne. Jag tar en cigg när jag känner de även fast jag inte får för vem fan bryr dig. Helt seriöst så lever vi faktist bara 1 gång hehe. Det får mig att strunta i allt, vem bryr sig om mamma och pappa kommer på mig när jag röker för jag bryr mig fan inte. Jag har börjar komma hem full och erkänner de också när jag dricker. Jag tycker de är kul och de får mig att slappna av. Så alla med ångest.. lev livet!!
;)

Likes

Comments

Idag vid klockan 12 var jag tvungen att ta bussen från min skola till ett sjukhus där min mamma och mormor var, mormor hade ramlat härom natten och hon mår inte bra alls, de röntgade både vänder knä och höst och sedan efter många moment hjärnan. Nu är hon på benen igen och hon fick precis åka hem. Jag satt där i timmar med henne mellan alla samtal med läkaren. Jag trodde hon skulle dö och vissa stunder var jobbigare än andra. Det var så jobbigt vilken dag, när jag kom hem år jag chips.. fick massor av ångest och drog direkt och tränade. Jag sprang på bandet till jag inte kunde gå och nu när jag är hemma mår jag så illa. De ända jag vill göra är att gå och spy, jag vill gå ner i vikt. Jag vet att jag inte är överviktigt att jag är normal men ändå.. Jag har sett på vågen att jag fått fått resultat nu efter jag börjat både springa efter skolan och träna på gymmet varje dag. Sen har jag ett problem att om jag inte spyr får jag ångest.. men de känns ändå som jag har koll på det. Jag har ju ingen ätstörning. Jag ska börja uppdatera oftare..

Puss

Likes

Comments

Har nog inte varit Guds bästa barn men min väg har varit hal. Kanske inte gjort rätt val men min väg den har varit smal. Tänk större än störst för du måste vara snart.
Följ aldrig någons steg för du skapar dig och din väg.
Trodde jag klarade mig utan Gud men när allt började falla stod du ändå där med mig. Trodde pengar och seger skulle ge mig lycka med glömde bort kärleken.
Jag vet att jag alltid tig dig föregivet, utan att se allt du gjort Gud. När jag kraschade på botten och alla vännerna försvann, ja då öppnade du din famn. Vad vore jag utan dig!

Men behöver dig alltid och snälla jag ramlar snart.
Hör dig viska "vi kommer hitta tillbaka".
Jag skriver efter dig, snälla snart faller jag igen.
Allt kommer när man minst anar de, både gott och ont. Med klumpen i halsen och tusen tankar ska jag säga godnatt, vakna tidigt, göra Np, ha lektioner, träna, försöka äta, inte stressa, vila, vara social, ta ansvar, le och leva hur fan ska de gå. Var ska man hitta orka. Men jag vet att jag och Gud alltid hittar tillbaka.
Puss och godnatt.. 💤

Likes

Comments

Jag är trött på att varje dag är en lång och hård kamp mot det, en kamp för att hålla leendet på läpparna. Jag lidet utav psykisk ohälsa och kämpar dagligen med att försöka se att från en viss vinkel, en bra vinkel. Jag försöker ta mig igenom dagarna, vissa går enklare och vissa mindre. Vissa dagar tar jag en minut åt tagit och vissa flyter helt på. Ibland vill jag inte vara glad. Jag vill inte må bra. Vet inte om de är för att straffa mig själv eller folk i min omgivning. Det ända jag vet är att jag inte vill ha det såhär, det har gått så långt att jag inte vet hur de är att ha de bra. Jag kämpar varje dag. Det finns ett citat jag ofta brukar tänka på och jag har fått det ifrån serien "skam".

Everyone you meet is fighting a battle you know nothing about. Be kind. Always.

Detta citat tänker jag på några gånger dagligen och de finns bara sanning i den texten.

Min kamp har slutit mig ända ner till precis kanten på allt, precis vid slutet och där vill jag inte hamna igen. Har du aldrig lidit utan depression så vet du inget om det. Använd inte depression som ett skälsord "eyy äru deprimerad eller??" Det är en kamp precis som alla andra sjukdomar. Du går ju inte runt och säger "haru cancer eller" absolut inte! Bara för att du inte ser kampen så betyder de inte att den inte finns.

Imorgon drar jag till Vemdalen, hoppas ni har/haft ett bra påsklov eller lugna arbetsdagar. Puss

Likes

Comments

En mega stylish lunch utan tillsatt socker, hur gott?? Detta var mitt första försök till en smoothie bowl, kanske inte den finaste.. kolla Therese Lindgrens smoothie bowl.

Herreud you gooo girl!

Det finns tusen olika recept för att göra en smoothie / smoothie bowl men jag improviserade med det jag hade hemma och den blev faktisk riktigt god. Mina ingredienser var: A-fil naturell (innehåller mycket mindre socker än med smak av vanilj), färska jordgubbar, honungsmelon, mango, blåbär (utan blåbär i denna smoothie blir färgen ganska trist) och massvis med spenat. Sen använde jag lite av de färska frukterna + kokosflingor till dekotation.

Mums

puss

Likes

Comments

Är det okej att ta till med alkohol och dricka bort ångesten. Personer med erfarenhet al alkohol skulle direkt svara nej eftersom ångesten ofta blir mycket värre dagen efter. Ja ja men är det nödvändigt? Jag vill absolut inte uppmana till att dricka alkohol och absolut inte om du är under 18 år.

Är du 18 eller äldre så vet du säkert känslan när man är tillfixad och klunkar lite vin tillsammans med vänner ;)

sen bli lite mer lullig men ända ha kontroll, hångla lite o så. Snackar inte om att vara på någon stor fest men med 15 nära vänner hemma. Helt sjuka kvällar kan ju skapas där.

Ikväll kan de bli lite drickande och jag ser fram emot de. De värsta är att när jag satsar mer på träningen och kosten är inte de de bästa och de första glasen kan vara jobbiga för att jag blir så illamående men den släpper de. Varför ska de finnas kroppshets och ett ideal på hur man ska se ut?? Hallå?? Alla är inte byggda lika?

Villa ni jag ska prata mer om ideal vi lever med i vår vardag, lämna en like? puss

Likes

Comments

Nu är det 1 vecka och 3 dagar sen Alexander somnade in hemma i sin egen säng. För ca 7 månader sen pratade jag och Alexander mycket och fick en speciell relation. Jag tror Alexander skulle sagt att vi var på g om folk fråga, han gjorde så jag alltid såg vardagen på ett annorlunda sätt. Alla människor skulle behöva en Alexander i sina liv, alla mörka stunder blir lite ljusare och alla ljusa stunder är allt du lever för, jag lever idag för dig Alexander. När en ängel lämnar oss sägs det alltid att de föds en ny och jag ska få en lillebror i sommar och han ska vi döpa till Alexander i mellannamn.

Alexander du har en speciell plats i mitt hjärta och jag kommer aldrig glömma dig och ditt magiska leende. Jag ska försöka kämpa men helt av allt vill jag bara försvinna och komma till dig på direkten. Vila i frid min ängel.

Fråga gärna inget om vi blev tillsammans tillslut eller något mer för de är känslig, nej vi var aldrig tillsammans för Alexander sa att det skulle bli jobbigare när han lämna men då viska jag i hans öra att jag alltid kommer älska honom lika mycket.

Puss och trevligt påsklov allihop!! <3.

Likes

Comments

Jag är aldrig riktigt nöjd med mitt utseende och det är en jobbig sak i min vardag. Jag stör mig på verkligen allt och jag i mig själv är en riktig pedant. Känner jag mig trött och mitt maskara har trillat ner och jag pillar bort maskaran från ögonfransarna, sätter på mig mjukisbyxor och munkis så kan jag inte gå ner till min familj och sätta mig vid köksbordet. Jag känner alltid att jag måste vara perfekt på alla sätt. Det är lika jobbigt som de låter, tro mig :/

Jag vill gå ner i vikt och för 2 månader sen började jag gymma och jag gymmar bara oftare och oftare, jag vill ha resultat. När det syns resultat blir jag glad och vill bara ha mer resultat och en mindre siffra på vågen. Jag tränar både styrka och kondition på gymmet så det handlar inte bara om att gå ner i vikt men också att bli mer vältränad. Jag vill kunna bära magtröja men en tajt kropp. Jag är inte överviktig nu, mer normalvikt. För att få tydligare resultat har jag slutat äta kolhydrater och fett, inte godis eller något med socker. Vet inte om jag har en ätstörningen men jag har börjat spy upp maten för att få tydliga resultat, det kan väl inte vara så farlig om de händer nån enstaka gång?

Jag tycker absolut inte det är fel på att vara överviktig men jag vill ha en förändring och känna mig mer bekväm. Jag är nöjd med mig kropp på så sett att jag har en okej stor rumpa och medelstora bröst, lite kurvig men inte överviktig.

Hur som helst vad ska man äta för att äta de kroppen vill ha och inte min hjärna?!?

Hoppas alla mår bra, puss

Likes

Comments

Det är väldigt vanligt för lågstadieelever att lärare tipsar föräldrar om att kolla upp ifall ens 9e åriga son/dotter har ADHD, ADD eller dyslexi men är det så himla nödvändigt att sätta diagnoser på barn? Enligt mig är det helt fel. Jag är 16 år och fick min diagnos när jag gick i årskurs 7. Att jag fick höra att jag hade en diagnos gjorde att jag satte mig som offret och att det är så synd om mig och fel på mig.

Det tog mig 2 år efter jag fick min diagnos att verkligen förstå vad de är och vad den gör med mig. Jag har diagnosen PTSD som står för posttraumatisk stressyndrom. Helt ärligt kan de göra vardagen till ett helvete. Jag vet inte hur många gånger i årskurs 7 jag sprang ut från lektionen gråtandes. Ifall du inte vet vad PTSD är så har jag en enkel förklaring.

Posttraumatiskt stressyndrom förkortas till PTSD efter engelskans posttraumatic stress disorder. Det kan drabba dig om du varit med om en svår händelse som inneburit livsfara eller en allvarlig kränkning av din integritet. Det kan handla om:

  • rån
  • misshandel
  • sexuella övergrepp
  • olyckor
  • naturkatastrofer
  • tortyr
  • krigshändelser
  • svåra upplevelser under intensivvård
  • en svår förlossning.

Det är en jobbig diagnos och ännu värre att komma över. Jag gick en behandling mot den som kallas kognitiv beteendeterapi (KBT) för 2 år sen men tyckte inte att det hjälptes och i tiden i mitt liv var inte rätt. Jag mådde bara sämre av de. Men nu känner jag att jag är redo att prova de på nytt och ska börja närmare sommaren när jag har sommarlov.

Vill ni veta mer om min diagnos eller hur behandling går till mm så lämna en like. puss

Likes

Comments