Idag är en sånn dag när allt är så jävla tungt. Allt känns tungt. Vaknar med en sten inte bara över bröstet men hela kroppen. Har gråtit hela dagen, stängt in mej på toan och gråtit loss för inte viggo ska se. Jag har försökt sysselsätta mej varje minut för att inte bryta ihop, både utav utmattning och känslomässigt. Det känns som att jag skriker så mkt jag kan och alla runt om mej håller för öronen, "det är inte så farligt ännu.."

Jag försöker finnas där för alla, hjälpa alla jag kan. Jag kan fokusera på hur andra mår och genom dom må bra själv, det är så. Tror jag iaf, eller en del av min hjärna tänker så.

Idag är en sånn dag jag knappt orkar vara mamma. Jag orkar inte ta hand om barnen som jag vill. Jag blir lätt irriterad, jag blir arg, blir ledsen.. Jag blir ännu mer ledsen för mitt samvete äter upp mej när jag inte kan vara den mamman jag vill.

Jag har ett tag kännt mej så värdelös på alla sett. Tjock, ful, tråkig, ensam, oattraktiv, kroppen är lååååångt ifrån vad den har vart, brösten inte bara hänger utan fått en vidrig färg under graviditeten.. gnällig, ENSAM. en dålig mamma, dålig fru, dålig dotter, dålig syster, inget jobb, slarvig, lat.... Listan kan göras lång. Jag känner att jag bara är så jävla kass.

Minns när jag var ung och folk sa till mej att de var något med mej, att jag hade glimten i ögat, att jag hade en härlig energi.. Vart tog de vägen?! Vart tog JAG vägen?

Jag vet inte vad jag ska säga, jag saknar min syster sååå mycket! Hon är min bästa vän. 😢 jag saknar min bror.. 😢

Jag är bara ledsen. Jag vill bara få kärlek. Få känna att någon jävel bryr sej, lyssnar, finns där, kramar, säger "jag fixar det där" "kan jag hjälpa dej" "allt kommer bli bra"


❤️





Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Nu har vi sovit på hotell och vart ifrån båda våra pojkar ett helt dygn.. det har gått hur bra som helst och båda barnen verkar haft det bra, dom hade vaknat tidigt dock men de är sånt man får räkna med ;) vi var i Jönköping och kollade på matchen på olearys.. när HV tog guld, jag är ju inget hockey fan så men de var häftigt med stämning och allt.

Nu är vi hemma och båda grabbarna sover så gott i sina sängar. jag har försökt sluta amma Milo och nu äntligen går de bra, han tar flaskan! sån otrolig lättnad för mej att veta att jag kan lämna hemmet om jag vill, jag är inte låst!

Det sjuka är att samtidigt som jag firar min nya frihet så längtar jag efter ännu en graviditet och en bebis.. ? hur och varför är de så? ... Men jag verkligen vill göra allt igen, och igen. och jag verkligen VILL ha en dotter.. får jag inte en dotter så vet jag att jag kommer att gråta floder! jag vet att jag kommer bli glad över att få en bebis öht såklart men gud vad jag vill ha en dotter! ALLA tips på hur man bakar döttrar mottages tacksamt! haha

börjar fundera lite smått på vad jag ska göra efter mammaledigheten även om de är ett litet tag kvar. Jag vill ju plugga samtidigt vore de ju såååå skönt att kunna börja jobba lite nu!! det tåls att tänka på.



Viggo och Milo, Mina två favvokillar, dom två som jag lixom skulle dö för om det var så. jag kommer alltid att skydda och ta hand om er små grisar ;) <3 Men hur gulligt vore det inte med en liten tösa med ? hoho fast ah vi får se, jag vet inte om jag vågar och är redo för ännu en omgång.. iaf inte än tror ja.

Jag har sjukt tråkigt just nu så ska nog försöka sova snart ist,
Pusss på er :)


Likes

Comments


Det var sjukt länge sen jag skrev något här.. Vet knappt vart jag ska börja? Det händer saker hela tiden och jag varken orkar eller har tid att skriva om allt.

Jag tror att livet är på rätt väg, det rullar på.. Jag börjar känna en inre stress och har haft en ganska deppig period nu. Det är jobbigt att förklara, känner att jag inte har någon ork, ingen idé.. Lite så, det är ingen idé.

Ändå har det vart många fina stunder sen sist, Milo både kryper och har fått två tänder. Han börjar resa sej upp och kan säga "mamna" och näää haha den lilla skiten.

Påtal om den lilla skiten, mina två söner ❤️ dom älskar verkligen varandra, allså dom kramas och brottas och lixom busar med varandra redan nu. När Milo ser viggo på kort ex, så skriker han glädjeskrik och lixom spänner hela kroppen.. Det är HANS viggo 😀❤️

Imorgon är det dags för hotellnatt, vi har inte lämnat Milo en hel natt ännu och det känns spännande. Det är sjukt behövligt verkligen.. Men spännande. Det kommer gå bra det vet jag men jag är ändå lite stressad. Längtar dock efter att få vara MAN OCH FRU. ❤️✨



Såå.. Jag har börjat promenera mycket, rör på mej så mycket jag kan. Mår dåligt över hur jag ser ut och det tar på min relation.. Jag tycker det är jobbigt att både visa mej och att han ska ta på mej. Känner mej tjock överallt. Det sitter nog i huvudet och jag vet att jag behöver ta tag i mitt egna snart.. Men jag har en tendens att försöka laga mej själv genom att försöka laga andra. Det ger ju nån form att njutning för stunden, känns gott just då.

Stress för framtiden, vad de ska bli av mej? Självförtroende sviker lite, kommer jag klara av de jag vill? Jag ska iväg om drygt en vecka till huvudstaden med min pappa för att bara koppla av, det kommer vara behövligt. Rensa tankar och ladda batterierna.

Puss på er mina hemliga beundrare, vi hörs en annan dag 😘


Likes

Comments

😁Förnamn: Alexandra

😊Mellannamn: Helena Karolina

🏡Stad: Motala

🎳Hobby: Shopping 👌👑

❤️Singel eller i ett förhållande: Gift 💏

👫Har jag syskon: lillasyster och storebror

💰Vad jobbar jag med: Mammaledig

👀Ögonfärg: Brun

🎨Hårfärg: lite av varje 😂

👆Hur lång är jag: 172 cm

🎁Födelsedag: 12 april 1990

👢Skostorlek: 38/39

💎Framtidsplan: Resa med familjen, hus 👌... baka en lillasyster 👏😁


Jag har haft noll energi till att blogga.. Det har inte riktigt slagit mej att jag är gift nu.. Jag är fru. Typ alla kom och det blev så himla lyckat! Hade gärna haft min storebror dör dock, han missade sin systers bröllop.. De kan han aldrig ta igen.. Känns så himla tråkigt! 😢

Nu ska vi ha fredagsmys, käka kycklingtaccos och bara chilla i skit vädret. Ev, blir de ullared imorgon med min bästis Lina.. Annars drar vi söndag.. 😁👏

Finns massa att skriva men pallar inte nu.. Hörs senare kanske 😉😘

Puss o kram 💖


Likes

Comments



Fru Halldan 👑

Den 18/3-17 döpte vi vår son, inte nog med det..

Vi gifte oss! 💖

Nu heter vi Halldan hela familjen. Som jag har stressat och längtat efter att få Berätta för omvärlden. Det har vart planerat längeee!

Det var underbart, nästan alla var där.

Kunde inte önskat mej något annat det var perfekt! 💖



Likes

Comments

Ja här sitter ja, vaknade med gråten i halsen. Allt var jobbigt. Men sen upp och klädde på viggo och åkte förbi maxi, köpte vantar och gummistövlar sen direkt till förskolan. Lämnade honom där och åkte hem. Mys med Milo. 💛

När jag hämtade Viggo hoppade han in i bilen, satte sej och tittade på mej. Sen sa han: Mamma, jag är så himla stolt över dej! ❤️

Alltså mitt hjärta, det värmde gott kan jag lova! ❤️ han förstod inte vad det betydde men när jag försökte förklara att det är så man känner mät någon person gör något man tycker är bra, snällt eller duktigt.. då sa han att de va precis så han menade. 😍💛

Nu har Milo försökt krypa runt, han står på knä och gungar. Kör jucka dansen 😂 han förflytta sej men de är lite oklart hur.. Haha

Viggo har duschat i typ 30 min så hela han är ett russin.. Han kollar på paddan nu, perfekt när jag ska söva Milo 👌 solen skiner och de känns som att de blev en fin dag ändå!

Ha en underbar torsdagskväll, det ska jag ha💛


Likes

Comments


Jag är så lyckligt lottad. Jag är så tacksam för min familj.

Jag är så glad att jag har Jonte. Han är en skit ibland men jag vet inte vad jag skulle göra utan honom. Han gör mej lycklig, får mej att skratta, gör mej varm inombords. Jag har inte för en sekund tröttnat på att se honom eller känna lukten av honom, bara få vara i hans närhet.

Vi har ett helt liv ihop, två fina söner. Jag längtar till den dagen jag får bli din fru, även om jag förstår de kommer dröja ett tag. Jag väntar med spänning.



Tiden går för fort, jag är snart 27 år och ändå börjar få sån åldersnoja. Jag vill inte att livet ska rulla utan att jag hinner med. Jag vill så mycket! Jag vill hinna med så mycket. Men hur är de möjligt med alla måsten man har? Blir så stressad av att leva.

Åh fyfan kräks på mej själv, Gud hur deppig o gnällig kan man låta. Fuck. Jag är glad o positiv. Yepp.


Likes

Comments


Har sovit otroligt dåligt flera nätter nu, vaknar hela tiden. Svårt att somna, Milo vaknar och vill tutta hela natten.. Ja jag har blivit en napp. Viggo drömmer mardrömmar och gråter i sömnen, vaknar och kommer in och lägger sej vid mina fötter. Det är så jobbigt! Allså jag ligger still och stel domen spagetti. Så trött och ont i huvudet att jag typ bara vill gråta. Känns som att jag är nära o få ett sammanbrott!

Vaknade och kände mej allmänt väldigt nedstämd idag. Orokänsla och ledsen utan någon direkt anledning.. Skulle skriva lite i mitt block o fick syn på något jag skrev i slutet av graviditeten..



Känner mej ledsen och allt är jobbigt. Jag är normalt en glad och positiv tjej, spontan och älskar människor.. Vissa dagar känner jag inte igen nej själv. Jag älskar att sminka mej och känna mej fin.. Varför orkar jag inte det längre?! Jag orkar knappt bry mej? Igår skulle jag träffat en av mina finaste vänner och käkat, ta ett glas men jag bara orkade inte. Det kändes så motigt på något sett. Jobbigt o ta mej "dit"..

Oroar mej sååå mycket för vissa i min omgivning. Känner ett ansvar att lyfta och bära dom. Ett ansvar att jag måste se till att de går åt rätt håll.. Jag vill inte att mina människor ska kämpa i livet men det gör dom. Vissa kämpar varje minut. Önskar så innerligt att jag kunde göra något.

Tänker mycket på min pappa just nu.. En vän till oss har förlorat sin pappa nyligen och jag kan inte sluta tänka på att det kunde vart jag. Läste en artikel om en man som vart med om nästan exakt samma som pappa och tårarna bara rann.. Det har gått flera år men ändå känns de som igår. Minnena är från igår. Det är som vanligt men, det kommer aldrig bli som vanligt igen. Jag kommer aldrig kunna glömma varken vad jag såg eller kände.



Likes

Comments


Ja veckan börjar dra sej mot sitt slut.. Vart full rulle! Nästan alla har svarat angående dopet och vi är uppe i ca 65 personer. Tyvärr en handfull som tackat nej. Viggos kalas har vart lyckade och på skälva födelsedagen så fick han bestämma allt. Blev en jättefin dag❤️

Nu idag ska jag söva lillefisen om en stund sen hämta viggo på dagis, efter de till Lina och färga hennes hår. Blir fint med lite kvalitetstid med bästis. Snart min tur o bli snygg i håret med men hos frissan. 🙂

Nej hörreni, nu blir kaffet kallt. Hejhej 🤗

Likes

Comments


Idag för 4år sedan föddes en liten prins vid namn Viggo. Jag minns den dagen som igår. Vi vaknade tidigt inne på förlossningen, vi hade nämligen åkt in redan på natten.. Jag var inget öppen trots värkar i ett dygn (regelbundna) så dom bestämde att vi skulle hjälpa till! (igångsättning) 

Vi kom in på rummet vi skulle vara, nu visste vi att vi skulle få stanna. Vi gjorde oss hemmastadda och dom satte igång lustgasen, det var inget för mej men Jonte tyckte den var trevlig. Vi lyssnade på musik och vankade fram o tillbaka. Dom kom in och fortfarande inte öppnat mej något efter x antal timmar sååå hinnan togs.. Minns paniken!! Shiit nu jävlar finns ingen återvändo!

Jag fick ryggbed. Och satt på pilatesboll, minns att jag var helt inne i en bubbla. Fullt fokus på att andas rätt och skrämmande lugn!! Om jag ska vara ärlig är det inte mkt jag minns av Jonte från och med nu.

Från att hinnan togs så tog det 1timma så fick jag krystvärkar! Minns att jag slängde mej upp i sängen och bara nu kör vi! Haha då kom en massa folk och i bakgrunden hör jag att dom är chockade att de gått så fort. Krystade i 19 minuter.

Han skrek nästan direkt, jag grät. Jag grät hysteriskt! Vågade inte titta. Jag grät och frågade vad de blev och Jonte sa de blev en pojk med gråten i halsen. Jag fick upp han på bröstet och grät ännu mer, skrek näst intill. Jag var så överväldigad! Ett barn, ett liv!! Mitt barn!!? Jag tittade på honom iaf och insjönk i ett inre lugn. Jag kunde bara tänka på hur fin han var. Helt perfekt! Det blev så självklart direkt. Jag älskade honom av varje liten cell av min kropp från första stund. Jag kunde inte förstå hur de kunde vara möjligt?

Minns att jag gick in i duschen och när jag kom ut så satt Jonte med bar överkropp och höll om honom. Det var det finaste jag hade sett! Min kärlek och vårt barn. Vår son. Jag höll nästan inte Viggo något den dagen/kvällen utan ville bara att Jonte skulle hålla honom så jag bara kunde ligga och beundra dom.

Tyvärr fick inte Jonte sova över med oss och blev tvungen att åka hem vid midnatt men ärligt talat, det misstaget var ett av dom bästa i mitt liv. Låter kanske konstigt men den natten knöt jag och Viggo ett band som är starkare än något jag vart med om. Då var det bara han och jag. Jonte kom ju på morgonen igen och självklart var han efterlängtad. Det var det första dygnet av resten av vårt liv. För 4 år sedan.

Viggo är fortfarande min ögonsten även om han får dela platsen med sin lillebror. Jag är ännu stoltare idag och både stoltheten och kärleken växer hela tiden. TACK Viggo för att du gjorde mej till mamma, för att du gett mej en anledning att orka vakna. Du är min livskraft!

STORT GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN ❤️


Likes

Comments