​Hej, jag tänkte att jag ville skriva ner allt som händer, för det änder en hel del. Dels för min egen del då jag inte har någon att bolla med och för att komma ihåg hur de har sett ut men oxå för att andra som jag som ser bortom bilden media skapat om Islam och väljer att försöka förstå.

Jag har pratat med ett par muslimer, jag va rätt "på" och frågade raka ärliga frågor, sa ärligt om vad jag tror oc fått höra. Allt jag frågade fanns ett svar på. Inte några svamlande kommentarer som ndvek ämnet utan riktiga svar, jag fick text stycken från olika ställen o började läsa. Vad står Islam för? Till min stora förvåning så såg jag bara två saker, kärlek o ödmjukhet!Inga smidande planer om att bomba upp hela världen som inte är muslimskt. ;) Men det va vad jag trodde jag skulle finna, jag skulle hitta ställen där de kom fram att dom är självmordsbomande galningar o de är anvisning av Allah. Men nej, så fel.


Jag letar mycket på nätet, vill veta allt men det tar sin lilla tid och det är inget man ska hasta med heller. Jag läser koranen på internet, kollar klipp på youtube ja allt jag kan komma åt! Jag ska imorgon ringa till en moske som är i  närheten o be om att få hälsa på. Jag vill se hur det ser ut, vad dom gör, kanske hitta någon att studera med? Någon jag kan få ställa mer frågor till? Finns inget att förlora.


Igår ville jag testa att bära slöja, ni förstår jag är en person som måste se o förstå, få testa själv. Då jag blivit matat av bilden av att det är förtryckande osv, utöver den hemska o väldigt skrämmande bilden jag fått så har jag hla tiden en klump i magen av nervositet (tror jag att de är) även en del av rädsla, min mamma hatar religion, Islam allra mest. Jag har varit rädd. Men, samtidigt som alla dessa känslor svallar så känner jag värme, jag kan inte sluta läsa, jg känner mer och mer hur jag börjar känna att det är inom islam jag hör hemma. Och då kommer klumpen igen. Vad kommer hända? Men för att återgå till när jag testade att bära slöja, jag kollade upp hur man gjorde, finns hur många olika sätt som helst men valde den enklaste. Jag blev förvånad, de va fint. Jag glömde att jag hade på mig den men då o då kom jag på att jag hade den o kände en form av trygghet!? Det kändes skyddande  att ha den på. Blev igen, förvånad, glad..o klumpen i magen.. Vad kommer alla säga? Vad kommer min mamma säga? Snabba tankar om att jag måste lägga av med det här, sluta att läsa, sluta forska. Inte känna starkare i hjärtat.. Men jag vill inte, kan inte vika av för att jag är rädd.  


Nu är det dags att runda av, jag kommer att berätta lite mer om vem jag är senare men kommer att förbli anonym, iallafall ett tag till. 

InshAllah kommer allt gå väl. Sov gott och ha en fin morgon dag!


Likes

Comments