Jag är paj i kroppen, men jag har också precis ätit världens godaste paj som jag tillagade till middag igår. Resterna smakar ju som bäst dagen efter, så jag kunde inte låta bli att äta en bit till frukost.
Jack och Vince har också ätit frukost. Där blev det gröt och fruktpurè, och herregud vad det ska slabbas, och spottas ut, och kladda med händer överallt. Jag antar att jag måste vänja mig (hatar kladd) då det är två stycken jag har att göra med nu och inte en.

Klockan 11 idag så får vi besök av en god vän till mig från Uppsala. Det ska bli så kul att träffa henne, då vi inte setts på ca 2 år. Sist satt vi på min balkong när jag bodde i österbybruk och drack kaffe i flera timmar. Man kan prata ihjäl sig när man inte setts på så länge som nu, så jag hoppas att jag överlever dagen :D

På fredag nästa vecka, så ska R spela något som så fint heter Kubb VM. Ja, ni läser rätt, det är världsmästerskap i Kubbspel.
Fattade inte riktigt först när jag hörde det, men för några år den så var det 10 olika nationer här på ön och 130 lag spelade. Helt sjukt ju! Lilla Gotland liksom, och dit vill alla bara för att spela lite kubb och vinna pris. Undrar hur länge folk att tränat inför i år.
Men iaf, denna helg så ska jag och R få umgås själva för första gången på jag vet inte hur länge. Men det är väldigt länge iaf. Och barnen ska vara hos sin farmor och farfar och sova. Det kommer nog gå bra.
Är lite nervös bara att dom ska få en jobbig natt, för jag minns hur Vince var sist vi sov där, då dög verkligen ingenting. Men vi får hoppas att det blivit bättre :)


Pannkaka till lunch, blir det bra eller? ;) Japp, ha en fin fredag!

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Alltså, den här sommaren har redan tagit sitt pris i att vara dålig. Kan inte gå in på detaljer förutom att vi vart sjuka halva sommarlovet och att man är tröttare än tröttast vissa dagar.
Men den har också givit oss mycket bra. Vi hade tvillingarnas dop den 8 juli, och midsommar var supermysig med trevliga människor som var här och grillade och åt gott, och vi lyckades sitta uppe till långt efter midnatt utan att dom små vaknade och stördes av oss vuxna. Neo tyckte också kvällen var rolig och lyckad och lade sig med ett leende på läpparna.

Men om sanningen ska fram så är jag glad att den här sommaren har varit som den vart, för man vet inte vad som hade vart annars?
Jag är lycklig att vi får vara friska ett tag nu och invänta vintersäsongens baciller.

Min dag har iaf varit bra, och vi har fått gjort det som skulle göras, och det stora var storhandlingen. Vi åkte ifrån Willys 2000 kr fattigare, men 5 stora matkassar rikare. Så nu ska vi klara oss ett tag framöver.
Har även haft trevligt snack ute med grannen som bor tvärs mittemot oss, och oj, henne kommer jag att sakna sen. "Cliffhanger" jag vet, men kan inte säga för mycket ännu, men hur som haver så kommer allt bli bra, om inte bättre i slutändan.

Nu är småttingarna snart 6 månader och vi har börjat mer och mer med smakportioner. Stroganoff och Potatis med fisk var inga stora hitar, men jag antar att det är något som dom lär sig tycka om med tiden. Men J ratade potatis och fisk genom att knipa igen munnen, för att slippa få tugga numer två. Han höll typ på att spy nästan stackaren. Så, vi får prova oss fram helt enkelt.
V däremot, tyckte om det till viss del, men det tog en stund att få i han en liten portion av det. Men han åt allt och det är bara positivt :)
Det är så svårt tycker jag att få dom att tycka om mat, eftersom att dom tycker att ersättningen är godast. Den är söt och god och det är inget ansträngande som att behöva svälja fast föda.


Nu ska jag slå igång en film och sen sova efter det! God natt



Likes

Comments

Efter en tidig morgon, Men två glada små troll, så sover dom nu sen en stund tillbaka för att ta igen den vilan som skulle ha vart mellan 5-7 på morgonen.
Jag har hunnit med lite frukost och sitter just nu och tittar på tv i väntan på att dom ska vakna igen.

Jag har inte skrivit så mycket igen på sistone, men jag har verkligen fullt upp hela dagarna, och det finns ingen chans för mig att sitta ner för att skriva om allt mellan himmel och jord, utan det får bli då och då, om ni står ut med det?

sen 1 vecka tillbaka så har jag försökt hålla uppe från socker och onödigt småätande på dagarna och framförallt nätterna. Jag vet inte riktigt hur allt går, eller om jag gått ner något mer, men det lär ju synas om några veckor i så fall tycker jag.

nu har ett av mina små troll vaknat så nu är det bara att sätta fart ✌

Likes

Comments

Ja, jag sitter i fåtöljen med Jack och tittar på Bolibompa. Vince sover sen en stund tillbaka, men jag antar att han vaknar snart igen.
Det är mysigt och ha en vaken och en sovandes, med synkningen försvinner så lätt, och just nu orkar jag inte bry mig för jag är hemskt trött.

Dom små har åkt på en ny liten förkylning igen, så jag hoppas att det inte blir långvarigt eller allvarligt denna gång. Äldsta sonen har som vanligt klarat sig, vilket är riktigt skönt, han är väldigt sällan sjuk.

Om några veckor kommer adaptrarna till vagnen som gör så att vi kan ha babyskydden i stället för liggdelarna. Dom små vill se och upptäcka mer nu, så då är det ju inget roligt att ligga ner och bara se en tråkig blå himmel, nej dom vill upp och se naturen och människor. Och sittdelar känner jag är lite för tidigt ännu, så det får vänta till slutet på juli iaf :)

Nu ska jag lägga ner en hickande Jack som ska sova en stund! 👍

Likes

Comments

Ja, nu sitter jag här i soffan hemma, och väntar in mannen i mitt liv som har varit ute och fiskat nu under kvällen. Han behöver det. Det är tufft att vara förälder och det krävs att vi båda får komma undan för att få egen tid någon gång när man känner att det blir för mycket.
Som idag, så fick jag sova i fyra timmar, non-stop, då barnens farmor tog en promenad med dom, och deras pappa klev upp samtidigt, så idag har jag varit utvilad för första gången på 16 veckor.

Man räknar aldrig med hur mycket arbete och tid, energi och framförallt av sig själv, som man ska vara tillgänglig av när man får barn. Det tror jag inte någon gör. Man kan aldrig vara väl förberedd och alla som skriver om sina underbara barn som är så snälla jämt, mammornas kroppar försvinner in mellan revbenen, aldrig en mening om att "inatt har jag inte sovit" är så bullshit. Allt är inte en dans på rosor med barn. Barn är människor, och dom har också dåliga dagar. Men att sitta och ge ut att allt är perfekt och att livet flyter på utan bajsblöjor och spyor och vakna nätter.

Jag har nog aldrig en heeelt underbar dag, inte sen jag gick in i sjukskrivning i vecka 20 av graviditeten. Jag gnällde ständigt över värk i kroppen och andra olika saker.
Och efter att tvillingarna kom, så har jag varit uppe varje natt, sen dag ett, och gett hela min tid åt dom. Så, att jag fick sova dom här fyra timmarna idag, har nog fått mig starkare för några dagar, om kanske veckor.
Så nej, livet är inte en dans på rosor med barn, så sluta låtsas och säg sanningen i stället ;) vi är miljontals med samma "problem".

Sen har vi den kategorin av människor, som säger "varför skaffar man barn om man ska ha egen tid? skaffar man barn så ska man ju vara med dom, inte lämna bort dom"
VÄNTA NU.. Egen tid behöver inte betyda att man vill vara själv eller ensam med sina vänner/respektive bara för att kanske dra iväg från hemmet och dricka på krogen eller supa skallen av sig, eller för att vilja slippa sina barn en stund. INGEN förälder vill slippa sina barn. Men varje förälder är bara människor, precis som alla andra människor som inte har barn, och dom har lika stor rätt att ha sin egentid om dom vill det utan att behöva höra att dom är dåliga föräldrar. Sen har ordet "egentid" blivit som ett skällsord, och det är det inte.
För MIG, är egentid, att som idag, få sova några timmar extra medan jag vet att mina barn är i trygga händer med sina släktingar och med sin pappa.
Egentid är för mig även att få ta en snabb dusch - notera SNABB - eller att bara som nu, få sitta i fotöljen, skriva här, med en nackmassör och Hockey-vm på tv, samtidigt som jag vet att mina barn sover gott för natten. För jag är bara människa. Jag är en människa, som valde ett liv med en stor familj och jag älskar det.


Nu kom min pojkvän hem så nu ska vi äta <3




Likes

Comments

Alltså, nej jag är helt enkelt inte gjord för att driva en blogg. Jag är sämst på att ta mig tid och sätta mig och skriva, och om jag väl har satt mig för att börja skriva (som nu) så har jag gett upp hoppet om ett bra inlägg och stängt av datorn istället. Men ja, visst jag kan ju försöka få en ny ändring på detta, men hoppas inte för mycket ;)

Senaste tiden som varit har vart farm och tillbaka. Jag har väl inte varit riktigt stabil med mig själv och mitt yttre (sanningen svider) och jag har väl mer eller mindre aldrig sovit så lite som jag gjort under dessa 15 veckor som gått.
Ja, dom är 15 veckor nu, våra små pojkar som växer så det knakar.
Men sömnen får jag ta tag i sen antar jag, men jag kan säga att den kommer att behövas inom en snar framtid, då kaffe inte kommer hjälpa mig en vacker dag.

Det har vart lite krångliga magar senaste tiden hos dom små, men jag tycker ändå att dom sover gott om natten (pepparpeppartaiträ) men dom har dock hamnat i olika mönster, som exempel, sova osynkat. Dom sover varannan, så jag har haft ett himla tricksande här med att få tillbaka dom i fas med sovtider. Kvällarna har också börjat bli lite smått gnälliga, då Vince (2an) tycker om att höra sin röst och sjunger gärna högt, så att inte Jack kan sova, eller så väcker han honom genom att gala rakt ut.
Han är även en så söt lurig liten kille, för när man ska vända på honom i sängen då när han fortfarande är vaken men ska somna, så vänder han huvudet och tittar lurigt på en och så flinar han och skrattar, typ som att "haha, trodde du att jag tänkte sova eller? " Man kan inte låta bli att le själv och då skrattar han ännu mer.
Jack är också en så roligt filur nu, för han pratar och ler så mycket också nu. Han har aldrig långt till skratt när man pratar med honom och det är så skönt att vi fått så glada barn som vi har. Jag skattar mig lycklig, även i dom värsta stunder då dom bara skriker utav bara helvete och man fattar knappt vad som är fel, men oftast är det övertrötthet och att det är väldigt varmt nu.

Det är en underbar morgon idag. Barnen sover ute i vagnen medan jag dricker kaffe och skriver lite här. Fåglarna kvittrar för fullt, och solen börjar värma upp den kalla nattluften som varit.
Dom senaste 2 dagarna har varit helt underbara här ute på ön. Och jag hoppas och ser fram emot en varm sommar nu så att vi kan göra många äventyr om dagarna på sonens sommarlov. Vi har ju våra smultronställen här ute, och i och med att man bor på Gotland så behöver man i stort sätt inte åka till fastlandet för semester, för semestern är redan där man bor.
Men visst att vi ska till Uppsala och hälsa på i sommar under en helg och bada och fiska och grilla, så vet vi ju att även om vi får varmt och roligt där en helg, så kommer vi hem till vårt semesterparadis efter det.
Här på Gotland så har man ju alltid nära till vatten hela tiden, och är det så att man inte vill bada i havet, eller ligga på en sandstrand med 10.000 andra människor, så kan man alltid bada i något gruvhål, för dom värms upp så pass av solen så det blir ju otroligt skönt att bada där.

Äldsta sonen går ut 2an nu den !!16 juni!!, tycker det är lite väl sent att få sommarlov just då, halva juni har ju resan gått då, men jag antar att det är för att alla studenter ska ut först och det är väl typ den 9e eller nått sånt.
men till hösten börjar han iaf i trean, och det innebär att det är sista året på den skolan han är placerad på nu. Den ligger i stan fast i ett bostadsområde, så han ar ju bussen dit och hem varje dag.
Men nästa höst börjar han i 4an och då börjar han på Solbergaskolan.
Jag kommer ihåg när jag själv var liten och man var här på semester varje sommar med mamma, och jag kommer ihåg att jag alltid tänkte att " den skolan ska jag gå på när jag och mamma flyttar hit". Men så blev det ju aldrig. Jag hann bli vuxen helt enkelt, men jag vet att det är en bra skola och att han kommer att trivas där. Bättre än vad han gör i sin nuvarande skola :)

Nu har vi även bokat kyrka, präst och min mamma håller på och syr dopklänningar åt pojkarna. Så officiellt så är dopet den 8 juli. Den kommer bli ett så mysigt dop för gudfar och kantorn ska spela och sjunga, och vi hoppas även på fint väder så att vi kan ha bjudning ute i trädgården hos barnens farmor och farfar efteråt.
Funderar bara på om man ska beställa doptårtor eller om man ska göra dom själv? Kanske blir mer tid till att inte stressa om man beställer dom, men samtidigt så tycker jag själv att det är så kul att göra tårtor, men jag har aldrig lärt mig att prioritera lugnet utan jag skapar oftast min egen stress och jag tror nog att jag skippar det den här gången., för jag vill njuta av mina barns dop och känna lugn inför ceremonin.

Men åter till denna underbara dag nu.
Vi ska iväg till Näs om några timmar, för att ikväll fira R's syster som har fyllt 30, och det ska vara 30 års fest ikväll för henne. Så det kommer bli kul, se lite nya ansikten.och såklart träffa familjen och barnen får mysa och leka.
Det ska handlas lite innan med så dags att börja packa sig i ordning nu.


När jag sitter här och skriver så (sitter ute på baksidan) ser jag hur Vince rör lite på tårna och Jack har vaknat, så nu får jag ta och avluta tyvärr. Fullt ös, kuvös ;)

försöker skriva något mer någon dag!





Likes

Comments

En lång men bra helg börjar lida mot sitt slut, och imorgon är det redan den 17 april. Vilket betyder att det bara är en dag från min födelsedag. Den dagen som gör mig ännu ett år äldre. Men jag ska nog överleva den dagen också! Jag har hela min fina familj som finns där och alla runt om som finns där och bryr sig.

Jack och Vince växer så det knakar. Ska bli spännande att se hur mycket dom väger nästa bvc besök, och då är det även dags för första vaccinationen på pojkarna. Allt för att skydda dom! Men det kommer gå bra :)

Idag har vi varit hos R's familj och ätit supergod påsklunch! Det var en lång resa för alla tre barnen, men det gick jättebra. Men nu kan det få ta och bli vår på riktigt, för du bubblan vad det blåser kallt och snöar till och från.

Just nu har jag en äppelkaka i ugnen som jag väntar på ska bli klar så man kan sätta tänderna i den. Så nu ska jag få och ta ut den och sen ha en lugn och härlig kväll!


Likes

Comments

Kastar mig bakåt för varje gång som jag känner att hopplösheten välter över mig.
Varför ska det vara så svårt att få lite sömn?
Och vem uppskattar det jag gör? Visst, jag kräver inte att saker och ting ska uppskattas hela tiden. Men med så mycket tid, kärlek, energi, extrem trötthet, ännu mer kärlek.. många promenader, det eviga matandet, rapandet och nattandet. Försöka hinna med att städa, laga mat, vara tillgänglig för allt och alla. Ett tack, hade aldrig skadat.. Jag är trött. Oändligt trött i kroppen.
Mina sista reserver börjar ta slut om jag inte får sova lite mer snart. Men samtidigt så älskar jag att få gå upp tidigt på morgonen med tvillingarna, se deras stora leenden och prata med dom och höra deras små underbara röster, för det gör hela min dag.
Jag försöker se lite ljus i tunneln när jag känner mig som mest nere och trött.

Jag har börjat äta väldigt onyttigt sen jag slutade amma. Mycket kan bero på att jag mår dåligt för att jag inte kan amma. (Och då kan ni ju tänka er vad som händer med min kropp när jag äter som jag gör.. ) Ja, även om det är en stor lättnad att kunna ge flaska, så var det inte vad jag hade förväntat mig. Min plan hela graviditeten var att kunna amma minst 1 år, men varför kunde inte min kropp vilja desamma?
Men jag kan inte göra så mycket åt det, jag får försöka acceptera läget precis som med allt annat.

Och som sagt, ett tack då och då skulle få mig att le.

Likes

Comments

Det finns nog inga ord som kan beskriva hur förtvivlad jag känner mig, när det gäller föräldrar som har stora barn tillsammans, som har varit gifta i flera år, och som delat sitt liv ihop, och så kan inte den ena föräldern vara skonsam mot den andra när det gäller umgänge med barnen efter dom skiljt sig. 

Att den ena föräldern tar sig rätten att bara slita barnen från sin mamma. En mamma som alltid finns där för dom i vått och torrt. Som har lagt ner hela ditt liv för att ge sina barn en trygg och bra uppväxt, och sedan inte få träffa dom alls. 
Att bara bli anklagad för det ena och det andra av pappan, och inte få någon rättvisa alls, fast hon bara gjort som alla andra sagt hela tiden. Hon har bara varit alla till lags hela vägen, under hela tiden detta pågått. Ett av barnen har varit frånvarande i 1 år nu, och hon vill inget hellre än att få ha sina barn hos sig, precis som vilken normal förälder som helst. 
Hon har inte gjort något fel, hon har bara försökt nå rättvisan att få vara lika delaktig i sina barns liv som vilken förälder som helst som skiljer sig från den andra, men hon får bara nya saker uppkastade i ansiktet, och nu får hon inte ens ha vårdnad om dom. Och det var inte ens hon som ville skiljas från första början, utan det var hon som blev lämnad.
Vårdnaden om sina barn som hon tagit hand om i ur och skur, mått dåligt för att hon inte kan träffa för att hon måste arbeta precis som vem som helst. 

Det finns inga bevis på det hon blivit anklagad för att vara, det finns bara vittnen och bevis som kan säga hur jävla duktig förälder hon är och hur mycket hon älskar sina barn. 

Hon har blivit anklagad för det ena och det andra hos myndigheter av den andra föräldern, som säger att hon inte är frisk i huvudet nog för att ta hand om barnen. 
Hon har dessutom under dom åren som detta pågått, tagit hand om hans skulder och betalat dom, bara för att ha någonstans att bo kvar. Nu ska hon dessutom behöva betala flera tusen i barnbidrag och underhåll till den här mannen, bara för att han fick vårdnaden om barnen. 

Jag vet inte hur långt det ska behöva gå. Varför kan inte föräldrar som skiljer sig, bara vara sams när det gäller vårdnad om barnen, för barnens skull?
Jag tycker mest synd om barnen som ska hamna i kläm, för att en eller två föräldrar ska bråka så jävla mycket om vårdnaden. Att slitas från en förälder som dom växt upp med hela sitt liv.. blir illamående. 

Jag tror på karma och jag hoppas den når rätt person snart. Och att rättvisans system kan se bristerna i detta snart. Se vem som är den verkliga boven i dramat. Har aldrig varit med om något liknande förut. Mår dåligt för barnens skull.. det gör jag. 


Nu ska jag försöka starta min dag, med mina älskade barn som jag lever för. Och väcka mannen i mitt liv med en stor kopp kaffe nu innan han ska iväg till jobbet. 


God morgon


Likes

Comments