Jag minns det som igår. Då mamma ringde mig och ville prata om en sak, en sak hon höll hemligt. Jag trodde genast att jag hade gjort något, men "det handlar om mig" sa hon då.
Jag visste vad det handlade om, en aning, men ville ändå inte tro på det.
När hon kom hem till mig började hon berätta att hon har gått på många undersökningar och tillslut har de funnit problemen varför värdena aldrig blev bra.
- Jag har en tumör.
Jag började gråta, skrika, föll ihop på golvet. Skrek: Du får inte lämna mig, du får inte lämna mig.
Hon lovade vackert att inte lämna mig, att hon skulle kämpa för allt.

Likes

Comments