View tracker

orken, lusten, viljan ... Som bortblåst.
Sover knappt på nätterna längre & jag kommer allt närmre väggen.
Jag står handfallen nu...
Jag äter knappt, humöret är som en bergochdalbana...
Vem är jag egentligen? är detta jag?
Allting går åt skogen nu... Jag är livrädd!

Låt mig snälla vakna upp ur denna hemska mardröm nu.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Tittar i spegeln.
Ser någon typ av skepnad, en person.
Har svårt att tyda vem det är.
Det känns som om jag känner personen jag ser, men ändå inte.

Det hela känns så märkligt, varför kan jag inte se personen?
Vad är det som gör att personen  inte syns tydligare?

Jag vill hjälpa, men jag når inte dit.
Varför?

Likes

Comments

View tracker

God morgon

Ny vecka, dags att betala räkningarna då ja! Men hur jag ska kunna göra det vet jag inte, för pengarna dom kommer inte in :(
Har ringt & bett om hjälp, men väntar på handläggaren som ska höra av sig!

Jag känner hur paniken kryper i kroppen.. jag vill skrika, jag vill gråta & försvinna.
Jag orkar inte med denna stress & oro.
Jag vill må bra, slippa tänka på all jäkla skit & bara få lov att leva ett normalt liv!

Visst ingenting är normalt någonsin, men helt jävla ärligt, låt mig få en paus!
Allt jag vill just nu är bara att gå & lägga mig igen & vakna när allt är okej igen.

Hur mycket ska man orka som människa? hur mycket ska man behöva kämpa? & hur ofta?
Varje dag tycker jag är väldigt för mycket!
Ibland behöver man motgångar för att uppskatta saker, men nu får det vara nog!
Jag är trött, arg, ledsen.. Varje dag...
Det är inte sådan jag är som person i vanliga fall.
Jag är en väldigt glad person, har alltid ett leende på läpparna & som älskar livet.
Men just nu, så gör är jag inget av det! jag är en zombie.
En zombie som bra nickar & ler åt världen, trotts att allting omkring mig bara rasar samman!

Snälla låt mig få positiva besked nu!
Jag orkar inte mer.. 

Likes

Comments

Sitter här på köksstolen, musiken är igång i bakgrunden ( Adele when we were young ).
Borde ta tag i alla måsten i hemmet, men jag orkar inte! 
Har ingen som helst lust till någonting mer, det känns inte som att livet är verkligt. 
Det är precis som om jag står utanför min egen kropp, tittar på mig själv. 
Jag vaknar på morgonen och allt jag vill är att somna om igen, men jag tvingar upp  mig själv från sängen då dottern ska till skolan och jag till jobbet. 
Har fått en behovsanställning på CityMail här i stan & på ett annat kontor som jag hjälper till på. 
Det är ett kul jobb, tycker jag. 
Men jag går dit, gör mitt jobb och försöker vara mitt glada jag som dom tycker om. 
Men inombords är jag inte glad, jag är helt tom inombords, avtrubbad. 
Det är inte sådan jag är, men de senaste månaderna har jag kämpat, kämpat och åter kämpat för att få ihop ekonomin, men hur mycket jag än försöker och rädda situationen så går det inte längre. 
Jag står handfallen, jag vet inte mer vad jag kan göra. 

Just nu önskar jag att jag vann ett par miljoner på lotto, triss eller något så jag kan rädda de lilla som finns kvar. 
Drömma kan man, det bör man göra, men just nu så tror jag inte ens på ödet mer, att allt sker av en anledning! 
Nej jag tror inte på det längre som jag alltid gjort innan. 

Jag har kämpat i många år att, orken tar till slut någon gång... 
Fått höra att hur tufft allting än är, så kommer jag aldrig sluta kämpa, visst är det sant. 
På något vis så tar man sig genom ytterligare en dag, men jag är på botten, långt ner under botten. 

Önskar att allt detta bara en mardröm som jag snart vaknar upp ur, för detta är inte sant, mitt liv skulle inte se ut såhär! 
Jag är bara 30 år och mår så fruktansvärt dåligt pga ekonomin! 
Åt skogen med allt säger jag, idag kommer jag inte göra mer än vad som verkligen behövs! 
Dottern åker till sin pappa idag och kommer hem på söndag, så ska bara vara för mig själv ett par dagar. 

Ja nej! 
Dags att packa ihop lillans kläder som hon skall ha med sig till sin pappa. 

Ha en trevlig helg där ute! 

Puss & Kram 









Likes

Comments

​God Morgon där ute!

​Ny vecka med nya utmaningar. 
Ja ni undrar säkert hur det går med min viktresa!? Det går faktiskt bra, dock har jag haft ett litet bakslag, MEN det är inget jag hänger läpp över. 
För vem har sagt att denna resa skall vara enkel? Jag vet om att jag kommer fixa detta, så det så. 
Jag har mest lagt fokus på att få bukt på mitt sockerbegär, försökt att äta mer regelbundet & mindre portioner. 
Skall snart också försöka komma igång mer med min motion också, men känner att jag behöver ta det i den takt jag känner att jag hinner med & klarar ut just nu. 

Något som faktiskt kommer att hjälpa mig att komma igång mer är mitt nya jobb som jag kommer börja på i morgon :) 
Jag har fått en behovsanställning *wohooo*, på bring city mail. 
Kan säga att jag är SJUKT taggad över att få lov att komma igång & arbeta & såklart att få träffa människor. 
Ser verkligen fram emot att få lära mig massor, samt att utmana mig själv. 

Lillan & jag håller på att fixa lita halloween pyssel, som vi ska ha till vår lilla fest tillsammans med några vänner.
Älskar verkligen att pyssla, få lov att skapa med mina händer. 
Lillan tycker också att det är kul att få hjälpa till & göra sitt eget pyssel. 
Tänkte att jag ska försöka få ihop några bilder på pysslet till er i nästa blogginlägg, så kanske ni själva får lite inspiration att göra lite ni med :) 

Nej gott folk, nu blir det inte mer skriverier idag då de dagliga hushållssysslorna kallar på mig. 
Ni får ha en fortsatt trevlig måndag så lovar jag att vi hörs snart igen <3 

Puss & kram 


Likes

Comments

Jag är väl medveten om att jag väger rent för mycket...
Det är verkligen på tiden att jag tar tag i min vikt, NU!
För varje dag som går så går det bara utför med min kropp.
Likaså passar inte kläderna mer & köpa nya kan jag inte!
Så skärpning fröken Carolina, det är bara jag själv som kan göra något åt min kropp.
Nu får jag helt enkelt ta mig i kragen & göra något åt det.

Får höra av nära & kära att jag är fin som jag är, men jag känner mig verkligen INTE fin!
Kort, fet & ful är det ända jag ser när jag tittar på mig själv i spegeln...

Jag är arg & besviken på mig själv, jag misshandlar min egen kropp.
Varför i hela friden gör man det?
Ja jag är en person som gillar mat & trevliga efterrätter, men jag behöver verkligen inte detta mer eller mindre varje dag!
NEJ nu får det vara bra!
Jag SKA fixa detta!!!
Det finns inget annat alternativ.


Jag kommer inte att lägga ut bild på mig själv ( Har tagit foto på mig själv så jag kan se det sj ).
Men jag kan däremot lägga upp lite siffror på mig själv.

Mina siffror idag 7/9-16

Vikt: 83,1 kg
Längd: 156 cm
Lår: 69 cm
Mage: 116 cm
Byst: 105,5 cm
Arm: 36 cm
Målvikt: 60 kg

Jag sätter ingen tidsram, det får ta den tid det tar, jag kommer inte att gå på någon diet då jag vet om med mig själv att jag INTE kommer klara det då.
Kör mitt eget race & jag vet att jag kommer klara det!


Nej nu är det snart dags att hämta hem lillan från skolan & min brorson kommer till oss ett par timmar..
Så ha en fantastisk dag allihopa!


Puss & Kram


Likes

Comments

Har nu raderat min första mening typ 10 gånger.
Tankarna är precis överallt just nu, men trotts det så har dagen faktiskt varit helt okej, även om andra saker inte är det.
Jag är en person som inte pratar speciellt mycket om hur jag egentligen mår, har svårt att uttrycka mig när det kommer till mig själv.
Önskar verkligen att jag kunde öppna mig lite mer & kanske förstå mig själv också!
Man ska ta en sak i taget, men när jag försöker så stänger jag mer eller mindre bara av, inbillar mig att det finns inget att lösa, jag mår ju bra?
Varför lurar man sig själv så?

Ibland undrar jag hur det hade varit om man var någon helt annan person, om man hade sluppit må dåligt då?
Vet att alla har tuffa tider i sina liv någon gång, såklart pga olika saker.
Men just nu hade det varit skönt att må bra.

Jag vet att jag måste försöka tänka mer positivt, lättare sagt än gjort.
Men jag kämpar verkligen, VARJE dag trotts att de är riktigt tufft.
Jag är ingen person som ger upp, jag kämpar alltid.
Vet om att jag kommer att lyckas en dag & finns mig själv.
Men ibland får man lov att må dåligt, för att sen resa sig igen & fortsätta sin långa resa tillbaka till sitt rätta jag igen.


- Fight - 




Likes

Comments

​Dagen jag fick veta att jag inte skulle få vara kvar på mitt jobb för lite mer än 3 månader sedan så kände jag en lättnad inombords. 
Jag trivdes men ändå inte, det var inte där jag hörde hemma. 
Men vart hör jag då hemma? Vilken bransch är min? 
Det går inte en dag utan att jag försöker komma fram till vad jag skulle vilja arbeta med. 
Jag bestämmer mig för stunden, men sen ångrar jag mig & vet inte om det trotts allt är det som jag vill hålla på med!

Hur ska jag ta reda på vad jag vill? Det är så otroligt svårt. 
Jag har nog alltid haft svårt för att bestämma mig vad jag vill göra i livet. 
Har haft massa olika typer av jobb. 
Gick även en bageri & konditor utbildning för lite mer än ett år sedan som jag trivdes väldigt bra på, men även där kommit fram till att det är inte mitt typ av yrke, trotts att jag är bra på att baka. 

Jag kollar nya utbildningar som jag eventuellt kan tänka mig, men då fattas jag något ämne för att kunna läsa vissa utbildningar. 
Men ska jag verkligen ge mig på utbildning igen? 
Jag måste ju bestämma mig, att driva omkring såhär i ovissheten gör mig fullkomligt galen. 
Det kryper inombords att inte veta vad jag egentligen vill jobba med. 

Ibland önska jag att man kunde se in i framtiden, att åtminstone få en liten glimt av den & känna sig lugn inombords. 
Det ända jag vet är att jag vill ha ett jobb med normala arbetstider då jag trotts allt lever ensam med min lilla dotter. 


Jag får fundera vidare helt enkelt & hoppas på att jag inom en snar framtid kan hitta jobbet jag trivs med. 


 
 







 

  • 93 readers

Likes

Comments