Information

Hej och välkommen till min blogg! Jag är en artonårig tjej från syd-östra Dalarna. Förut hade jag nog beskrivit mig som en glad, positiv, sprallig och ambitiös tjej. Nu skulle jag snarare beskriva mig som ledsen, negativ, förstörd och självmordsbenägen. Jag delar nästan dagligen mina tankar och känslor med några hundra personer på twitter (där jag heter @enungdomstankar). Jag känner dock att 140 tecken inte riktigt räcker för att säga det jag vill säga. Därför har jag beslutat att starta denna bloggen. I denna bloggen tänker jag skriva ner mina tankar och känslor. Jag tänker uttrycka åsikter och missnöje. Jag tänker försöka få folk att förstå hur det kan vara att vara ung i dagens samhälle. Jag vill skriva för att hjälpa folk som känner likadant som jag. Jag vill få folk att förstå att en inte är ensam. Att det är okej att må dåligt. Att allting kommer att lösa sig i slutändan. Men främst; att det är okej att känna.

Jag lider av generaliserat ångestsyndrom, panikångest och dödsångest. Även medelsvår depression och uttmattningssyndrom. Jag har självmordstankar, ett självskadebeteende, ätstörningar och sömnproblem. Jag går på tunga mediciner och träffar läkare, psykologer och psykoterapeuter alldeles för ofta. Jag är sjukskriven på heltid från mina gymnasiestudier, och har varit det i snart två hela år. Min mamma är även hon sjukskriven, dock bara på halvtid, också för uttmattningssyndrom. Min lillasyster har en hjärntumör som nu är i ett icke-växande tillstånd (tack och lov), men hon har spenderat mycket tid på sjukhus förut, och chansen finns ju att den återigen börjar växa. Min syster lider även hon av panikångest och extrema rädslor för döden. Hon är självkritisk och har höga krav på sig själv. Gråter när hon inte får som hon vill, och stänger in sig på sitt rum och spelar trummor så att huset skakar. Min pappa är en helt vanlig pappa, som jobbar alldeles för mycket och har problem att kontrollera sin ilska.

Jag har mått psykiskt dålig så länge jag kan minnas, och har alltid tyckt att det varit skönt att skriva av sig i ord. Det är därför jag har startat denna bloggen; för att skriva av mig. Men också för att dela med mig av min historia, och för att hjälpa andra.




Likes

Comments