Vill bara påminna alla att det jag skriver och lägger ut är en blandning av egen upplevda historier och även från min kreativa skrivar fantasi. Vad som är riktigt eller inte är upp till läsaren att avgöra eller inte avgöra!

Är det vanligt att folk lever i destruktiva relationer? Jag tror att det är vanligare än vad man kan tänka sig eller vad man ser. För att leva i en destruktiv relation är ofta inte något man själv i stunden anser som destruktivt även om det kanske inte känns helt rätt. Att inse eller förstå att relationen är destruktiv är heller inte det lättaste. Hur vet jag detta? Jo, för jag har levt i en sådan relation.

''Du måste lämna honom på riktigt denna gången, ni gör varann bara illa, det kommer aldrig sluta bra!'' Är bara en av dom få saker jag fick höra under denna tiden från folk i min närhet. Lyssna jag på det? Nej. Lyssnade jag på det när min bästa vän nästan höll fast mig för att inte åka hem till honom mitt i natten på fyllan med 0% batteri på min telefon? Nej jag lyssnade självklart inte. Inte ens när jag låg i det blöta gräset mitt i natten utanför hans hus och grät mig själv till sömns i mitt väldigt onyktra tillstånd, inte ens då förstod jag allt de mina vänner hade sagt till mig och försökt få mig att förstå. Förstod jag det alla gånger han sa nedvärderande saker till mig och skämde ut mig framför folk? Nej. Förstod jag det när jag gång på gång gick tillbaka efter varje gång vi gjorde slut? Nej. Förstod jag det när han hade fått reda på att jag legat med hans förre detta bästa kompis under tiden vi ej sågs och jag fick reda på att han hade varit med en kompis till mig UNDER tiden vi sågs? Nej. Jag förstod inte ens det när det hade gått så långt att jag hade så mycket ångest att jag hade dödstankar varje dag och det ända vi gjorde på kvällarna var att få varandra att gråta.

Det gick så långt att vi omedvetet hade en ''hemlig'' tävling med varann där allt handlade om vem som var värst och vem som kunde få den andre att må sämst.

Finns det då någon att skylla på i denna situation? Jag skulle inte vilja säga det, när båda parter får varann att må dåligt är båda lika delaktiga och skyldiga. Trotts allt detta destruktiva och negativa fanns det få bra stunder, från en början nästan bara bra stunder som hela tiden trappades ner och översattes till det negativa. Men när det väl kom en positiv och glad stund kunde man leva på de en evighet kändes det som. Dom få positiva stunderna, dom få glada minerna och skratten och även minnena från tiden då allt var guld och gröna skogar i förhållandet, det var dom stunderna som blev ens ursäkt. Man levde så mycket på dom positiva stunderna så det negativa var bara som en jobbig vindpust som sen växte till en jobbig orkan, men ändå ville man inte släppa taget i denna hårda storm som höll på att slita en i stycken.

Hur kan man tro att en person som är orsaken till ens ångest i själva verket är den ända som kan rädda en? För det går ju inte ihop. Den personen är den som triggar igång din psykiska ohälsa men du tror fortfarande sten hårt på att det är den personen som kommer vara din räddning. Det kommer inte ske.

Att leva i ett destruktivt förhållande är fel på så många plan, det önskar jag att jag insåg då innan det var för sent.


Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Att starta en blogg kanske inte är min grej är ni många som tänker som känner mig, men på senaste har jag verkligen upptäckt att jag uttrycker mina känslor och åsikter bättre i skrift (ändå har jag en podcast..) och jag har då öppnat denna blogg med tanken om att yttra mina tankar och åsikter med er som gillar att läsa!

Att skriva ger mig mycket ideér och öppnar mitt sinne och tankesätt mer än vad att prata gör, i alla fall vad jag själv märkt på senaste. Jag har alltid tyckt om att skriva och har tidigare skrivit mycket egna historier med egna påhittade karaktärer osv. Och det är sånt jag då vill dela med mig här, men även egen upplevda historier. Och jag kommer inte uppdatera bloggen varje dag utan de kommer istället ske när jag själv känner för det, eller när jag har nån bra historia nerskriven. Jag kommer även börja plugga skrivande till nästa år och då kommer troligen skrivandet bli ännu bättre.

Jag tycker om att skriva och prata om åsikter och ämnen som idag är väldigt viktiga men många gånger ses som jobbiga och tabu ämnen, så ibland kan de komma historier som är jobbiga MEN, jag råder er till att läsa det ändå, för vi måste i dagens samhälle ta oss ann och uppmärksamma dessa ämnen.

Hoppas ni tycker det låter intressant! Vill ni hellre höra mig prata har jag även en podcast, Milstolpen med Nik & Mik, ni hittar den på alla pod sidor!

// Mik

Likes

Comments