Header
Om livet på turné, att vara pappa och den ädla konsten att dricka kaffe.

I perioder har jag lätt för att börja blöda näsblod, speciellt när jag är lite förkyld. I min tonår fick jag till och med bränna blodkärlen i näsan för att de blödde så lätt, en högst oangenäm upplevelse.

Ibland händer det, fast ganska sällan, att jag får näsblod på scen. Detta hände dock igår när jag spelade munspel på en låt. Just när man spelar munspel flyttar man händerna mycket vilket medföljde att jag smetade ut allt blod i hela ansiktet! Ett tag kände jag mig som Gene Simmons i Kiss när han spottar blod över hela scenen eller möjligen som en boxare som har fått hårt motstånd! Det såg så klart mycket värre ut än det var men folk i publiken kom fram med papper och ett glas med vatten efter denna skräckupplevelse (deras alltså).

I låten efter smet jag ut bakom scenen och sköljde av ansiktet efter blodsutgjutelsen och stoppade i blodstoppande vadd i näsan som jag alltid har med mig upp på scenen. Det är min fru som har handlat det till mig eftersom hon vet att jag är en känslig kille innerst inne (i näsan i alla fall!). Strax därefter skulle jag sjunga med snoken tilltäppt av fettvadd. Det blev låten "Ock And Oll Is King"!

Imorgon ska vi spela i direktsändning TV i Bingolotto. Spännande att se om näsan håller! 😜

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Härom dagen hade jag lång kvalitetstid med mig själv (ånej, inget snuskigt!). Jag bestämde mig för att försöka fixa till en buckla på min Cheva pickup. Den går under namnet "Idas buckla". Det var nämligen min fru som parkerat bilen innan jag följande dag backade ut den och krockade med en grön sandlåda! Eller om möjligen sandlådan krockade med mig? Det borde nästan vara så! Nåja, det kanske var mitt eget fel oxå. Lite.

I vilket fall som helst bestämde jag mig för att skruva av underskärmen på pickupen vilket tog nån timme och flera koppar kaffe för att sedan inse att det inte skulle hjälpa mig det minsta. Istället gav jag mig på att under motorhuven avlägsna batteri och luftburk vilket tog ytterligare en stund. Där hittade jag till slut ett ställe där jag kunde trycka tillbaka bubblan lite grann. Tyvärr var den mitt i ett veck så bubblan åkte tillbaka lika fort. Lite mindre tyckte jag bucklan var trots allt ända tills jag monterat tillbaka alla delar efter mycket om och men. Då ser jag att bubblan har bubblat tillbaka igen och är definitivt inte mindre!

Nåja, bucklor är väl precis som gamla ärr, ett bevis på att det används samt ett litet minne på vägen. Så den får helt enkelt sitta kvar. Arbetet var inte heller i onödan då jag fick både frisk luft, koffein och lite olja på händerna. Billig terapi helt enkelt! 😊

Likes

Comments

Jag har ett stort pedalbord när jag spelar i Donnez. Det är stort, tungt och tar mycket plats. Pedalbordet fraktar jag i en stor brun koffert från 70-talet. Mina bandmedlemmar mobbar mig för mitt val av transportväska men jag är benhård på att ha den kvar! Vintage-case är det enda rätta anser jag!

"Måste du alla de där knapparna" är en vanlig fråga jag får när vi är ute och spelar. Svaret är nej, det behöver jag inte. Men det är roligare! Varje pedal ändrar ljudet på något sätt och bidrar till en helhet. Just nu har jag rensat bort allt överflödigt och har bara precis det jag använder. Nåja, det jag tycker är roligt att använda i alla fall. 😊Många musiker använder sig av multieffekter och förprogrammerade ljud som låter likadant varje kväll. Jag kan istället välja att addera eller dra ifrån en pedal för att gå lite på dagskänslan. Helt plötsligt får en låt ett helt nytt sound! Detta är inte alltid av godo! Men det blir lite mer spännande. Man kan heller inte stå och sova utan man måste aktivt trycka in rätt pedal vid rätt tillfälle. Ett moment som alltsom oftast blir rätt men långt ifrån alltid! Spänning i vardagen helt enkelt! 😊
Byter man sedan ut en pedal eller ändrar ordning på dem blir allt helt annorlunda. "A never ending story" alltså och det är just det jag gillar. Man blir aldrig helt färdig.

Min motfråga till alla som ifrågasätter mina många pedaler är "Måste du ha en hel garderob full med kläder hemma? Det räcker ju med en overall för att inte vara naken!" Det är oxå sant men det blir liksom lite roligare om man då och då byter strumpor eller kanske till och med tar på sig en färgglad skjorta.

För den riktigt nördige kommer här en fullständig genomgång av mitt pedalbord som det ser ut just nu. Förmodligen har det ändrats redan nästa vecka! 😊

1. Line 6 Relay G30. Mottagare för den trådlösa gitarrsignalen.
2. Peterson Strobostomp. Stämapparat.
3. RC Boost från Xotic. Overdrive.
4. Ego Comp från Wampler. Kompressor.
5. Spark från TC Electronics. Boost.
6. Little Green Wonder från Mad Professor. Dist/overdrive (används tex till Olles Grill).
7. Tumnus från Wampler. Overdrive/dist (används till de flesta snabbare låtar).
8. EP Booster från Xotic. Boost (höjer volymen vid tex ett solo).
9. Boss FV 500. Volympedal.
10. Skull Custom Switch från Tinypedals. Coolaste pedalen! Används för att byta mellan olika delay. Fast mest är den cool!
11. Flashback x4 från TC Electronics. Digitaldelay.
12. Echo Shifter från Ibanez. Analogdelay.
13. Vibe Thing från Tinypedals. Ger en skön vibe helt enkelt.
14. Rymdklang från Tinypedals. Fantastiskt reverb!
15. Tremolo från Tinypedals. Höjer och sänker volymen i ett rytmiskt mönster.

Likes

Comments

Nyligen var jag på konsert med Brad Paisley på Gröna Lund (läs tidigare inlägg). Som jag tidigare har skrivit så råkade jag hamna på samma bild som honom på ett högst olämpligt sätt. Det är dessutom han som har lagt ut bilden på nätet!

I ett av sina gitarrsolon flyger Paisley ner från scenen och ställer sig framför publikhavet precis där jag står två meter från kravallstaketet. Jag ser en massa fotografer komma fram och jag använder då hela min längd och kroppsspråk för att förmedla vilken grym konsert vi är på. Jag sträcker upp högra armen för att göra rock n roll-tecknet, när man håller ut pekfinger och lillfinger. Jag som annars har rätt bra kontroll på mina fingrar får mitt i upphetsningen plötsligt upp fel finger och endast långfingret flyger upp. Det hinner kanske gå en halv sekund innan jag har korrigerat mitt misstag och jag hinner tänka: "Vad i hela friden gjorde jag nu?!"

Dagen efter finner jag följande bild på Brad Paisley's Twitter och Instagram. Bläddra ner för att zooma in.

Till vänster om Brad's hatt står jag och räcker finger! Oops! 😳

Dagen efter konserten hade jag den stora äran att träffa Brad. Jag visade honom då bilden, försökte förklara mig och bad om ursäkt. Brad, som inte tittat så noga på bilden tidigare, skrattade hjärtligt och skickade med stor entusiasm runt min telefon med den inzoomade bilden.

Jaja, det blir inte alltid helt rätt men det är oftast misstagen som är roliga att skratta åt! 😊

Likes

Comments

Brad Paisley är min största gitarrhjälte och musikaliska förebild. Han är även anledningen till att jag kom med i Donnez.

2011 anordnade Högberg Specialgitarrer en tävling där priset var en blå Paisley-gitarr. Jag gjorde ett medley på Youtube och Brad valde personligen mig som vinnare. Det var även denna tävling och gitarr som gjorde att jag kom i kontakt med Donnez för att först vikariera sommaren 2012.

När vi fick reda på att Brad Paisley skulle komma till Sverige och Gröna Lund i år bestämde vi oss direkt att vi skulle åka dit. Vi körde Donnez-bussen och parkerade utanför Grönan och min fru Ida tog flyget till Stockholm och mötte upp inför konserten.

Brad Paisley, Ida och jag 2011 och 2017.

Väl inne på området hängde vi lite vid scenen och plötsligt får vi syn på Justin som spelar fiol i bandet. Han kände faktisk igen oss från förra gången (6 år sedan!) när vi av en ren slump hängde i hotellbaren tillsammans (undrar om det var mig eller Ida han kände igen!). Även Randle, som spelar steel-guitar, kom ihåg tillfället och de kom ner från scenen för att prata med oss. De hade några timmar att slå ihjäl innan konserten så vi bjöd med dem till vår turnébuss. Där satt vi tills det var dags att gå in till konserten och pratade om allt mellan himmel och jord. De bjöd i gengäld in oss till hotellet efter showen och där hade vi fortsatt trevligt i baren tillsammans med resten av crewet. Mycket trevliga och sympatiska killar!

Randle, Justin, jag, Donne & Martin i Donnez-bussen.

Detta kändes som en hellyckad helg med en fantastisk konsert och dagen efter bestämde Ida och jag oss bara för att hänga lite på stan och kanske shoppa något. Då får jag ett SMS från Maria Högberg från Högberg Specialgitarrer: "BP i musikaffären nu!!"
Vi befann oss på andra sidan stan och tänkte att vi hinner ändå aldrig komma fram i tid så jag svarade med viss ångest: "Coolt! Hälsa honom så gott och tacka! Vi är på andra sidan stan"
varpå Maria svarar igen
"Hälsat! Han vill träffa dig!"

Då slängde jag och Ida oss i en taxi och en kvart senare var vi framme. Det kändes otroligt att personligen få berätta vad som hänt sedan sist vi sågs, att jag fått möjlighet att både turnera och spela in skivor tack vare gitarren han överräckte till mig sex år tidigare. Han tyckte det var en fantastisk story och vi hade mycket att prata om.

Jag nämnde oxå att det bara några hundra meter längre bort fanns en till cool musikaffär med en massa vintage-prylar varpå Brad svarar "Well, let's go!".

Först stannade vi dock till på ett café och tog en kopp kaffe. Jag insisterade på att få bjuda på kaffet som "tack för gitarren" vilket Brad tyckte var roligt och svarade "Thanks man! A career for a cup of coffee! Now we're even!". Det skrattade vi gott åt!

Vi var ett litet gäng som sedan drog vidare. Brad, jag och min fru, Michael och Maria Högberg (från Högberg Specialgitarrer), Kendal som spelar klaviatur och Luke som är ljudtekniker och producent. Tillsammans gick vi till Halkan's Rockshop där vi även passade på att jamma lite. Vi hann med flera andra affärer innan vi efter ett par timmar var tvungna att bryta upp eftersom Ida och jag skulle flyga hem.

En fantastisk eftermiddag som kändes hur naturlig som helst fast det nu i efterhand känns helt overkligt! Jag passade oxå på att visa en bild som Brad själv har lagt ut på internet där jag figurerar i bakgrunden på ett ytterst opassande sätt. Detta lovar jag att återkomma till i nästa blogginlägg! 😊

Likes

Comments

Jag har blivit utsedd till "Årets musiker" i Guldklaven 2017! Jag är otroligt stolt och det känns fortfarande lite overkligt!

Foto: Timea Hedlund

Första gången jag var på Guldklaven-galan i Malung var 2012. Jag var då bara vikarie i Donnez och hade ingen aning om denna dansbandens egna firmafest som direktsändes i riksradio. Ingen visste heller vem jag var då. Jag stormtrivdes dock genast på röda mattan med kändisvimmel och skumpa. Underhållningen och maten var fantastisk! Det året vann Donnez sin första Guldklave i form av Sveriges Radio-pris. Jag snubblade med upp till prisutdelningen och hamnade bland annat på bild i "Hänt i veckan" där jag står med armen om Thomas G:son och hans långa hår vilket kändes väldigt stort (både håret och upplevelsen).

Senare blev jag fast medlem i Donnez och drömmen om en egen Guldklave fanns i en horisont långt borta. Bandet har vid tre tillfällen blivit nominerat som "Årets band" och jag har varit mycket stolt över det. När jag fick reda på att jag själv var nominerad som "Årets musiker" höll jag på att svimma! Vilket hade varit högst opassande eftersom jag stod i Stommens loge och spelade för fullt. Det var en söndagkväll och Thomas Deutgen skulle meddela på Sveriges Radio P4 vilka som var årets nominerade. Vi hade fikapaus och hann precis höra inledningen på programmet. Dessvärre kunde vi inte lyssna klart och fortsatte istället att spela. Efter en stund dansar ett par förbi och säger något till mig. Jag hör som vanligt ingenting då jag har mina lurar i öronen men jag anar att någonting bra har hänt. Hjärtat slår dubbelslag för jag uppfattar ordet "nominerad" samtidigt som de pekar på mig. Jag vänder mig om samtidigt som min telefon blippar till och jag får ett meddelande från Mamsen där det står "Grattis min son!" Efter ett tag kommer även arrangören Alf och begär mikrofonen. Han bekräftar då att både jag och bandet är nominerade. Efter en fantastiskt värmande applåd från publiken måste jag erkänna att det fuktade lite i ögonvrån. En dröm och en milstolpe hade inträffat!

Inför röstningen gjorde jag en liten reklamvideo hemma i pojkrummet som fick över 100 delningar och mer än 10.000 visningar (Facebook är fantastiskt!)!

Jag la även ut en bild med telefonnumret till röstningen varje dag under veckan som röstningen pågick. Sen var det bara att vänta på Galakvällen.

Vi hade en bra bit att köra till Malung inför galan då vi hade en spelning i Kangos, strax norr om Pajala inbokad kvällen innan. Det är en resa på 120 mil! Vi hade dock planerat noga och tankat med både diesel och färdkost och efter en nonstop-körning med endast tre kisse-stopp (pee-paus, tidigare blogginlägg) längs vägen rullade vi in i Malung 15 timmar senare, lagom till minglet började.

Det är en av mitt livs största händelser att få höra mitt namn ropas upp i denna folksamling med stora artister och musiker som jag själv beundrar djupt. Det var en fantastisk gala-kväll och skillnaden från första gången 2012 var att nu känner jag igen de flesta och de vet oxå vem jag är!

Foto: Christian Andersson

Tack till:
Min fantastiska fru Ida Strömqvist och mina barn. Utan er hade inget varit möjligt!

Till min Mamma Britt-Marie Strömqvist och Arne samt mina svärföräldrar Cajsa och Ingvar som alltid ställer upp. Detta priset delar jag verkligen med er.

Grabbarna i bandet som varje kväll låter mig leva ut min dröm!

Speciellt tack till alla som ser till att jag har bra grejer att spela på:

Högberg Specialgitarrer
OlssonAmps
Lundgren Pickups
Tiny Pedals
Handbender Sweden

Likes

Comments

Bokstavligt talat alltså. Ibland blåser jag oxå, fast mest suger jag. Munspel är nämligen stämda i en viss tonart där man får olika toner beroende på om man suger eller blåser. Det är oxå väldigt praktiskt att det är just på detta sätt för risken att spela fel är då liten eftersom det i alla fall blir en ton i samma skala som tonarten. Oftast.

Tricket är nu detta att har man ett munspel som är stämt i C-dur så går det utmärkt att spela "Lille katt" och andra fina melodier om man mestadels blåser. Så värst rockigt blir det dock inte.

Istället ska man använda sitt C-munspel till att spela i tonarten G. Helt plötsligt har du istället för en vanlig C-durskala en mixolydisk skala i G. Det som skiljer en durskala (jonisk) från en mixolydisk skala är som bekant den stora 7:an som istället blir liten. Spelar man munspel på detta viset har man dessutom de viktigaste tonerna inåt (suger). När man suger har man oxå möjligheten att "böja" tonerna genom att reglera luftströmmen i gommen. På så sätt kan man istället för durtersen, som redan ingår i skalan, även spela molltersen och mikrotonerna däremellan, de så kallade "blåa tonerna". Likaledes med kvinten som på detta sätt kan böjas ner till en minusfemma. Helt plötsligt låter det bluesigt och rockigt! Förutsatt att man suger ordentligt!
Så var det med det!

Foto: Christian Andersson

Likes

Comments

Nåja, inte riktigt. Inte E4:an till exempel. Vilket jag vet med säkerhet eftersom jag har provat.

När vi skulle till vår egen skivrelease på Liseberg skulle jag köra bussen från Skåne till Göteborg. Nu fungerar jag så här: har jag bra musik på radion, sjyssta solbrillor, en välfylld kaffekopp och en rak väg framför mig så kan jag köra hur långt som helt! Sen kan vägen heta vad den vill! I detta fallet hette den E4 och inte E6! Efter en stund (läs timmar) när det börjar komma skyltar om Värnamo och Jönköping börjar min gode (?) vän Martin fundera på vilken väg jag egentligen hade tänkt att köra till Göteborg? Då inser jag att kaffekoppen nästan är tom, Spotify-listan har börjat om från början och jag är 20 mil åt fel håll!

I sann kamratanda kan man då välja mellan att ge en tröstande klapp på axeln och hjälp med att hitta närmaste väg västerut eller att lägga upp en fin Facebook-status som första åtgärd. Givetvis blev det det senare alternativet! Det blev ju många likes i alla fall! 😜

Alla är vi väl bra på olika saker. Jag vet i alla fall hur man ställer in en digital färdskrivare och hur man fyller på vatten i bussen i rätt kran! Dessutom vet ju alla att det är resan som är målet!

PS! Vi hann både kissa och dricka kaffe innan spelningen samt att vi fick uppleva en större del av Sverige så det så! 😊

Likes

Comments

I går morse vaknade jag av att Donne (kapellmästare i Donnez) ringde och väckte mig. Jag brukar alltid påstå att jag är uppe tidigt och är på gymmet (vilket ibland är sant) men denna morgon var jag verkligen helt yrvaken och det tog en stund innan jag svarade på rätt tilltal. Anledningen till samtalet var att fråga om jag kunde följa med till radion för att spela några låtar live. Det kunde jag förstås!

Efter några koppar kaffe hann jag dock göra lite gitarrpålägg till en inspelning som ska hamna på en annan produktion (förhoppningsvis!). Kl 11:30 var vi dock på plats i radiostudion där vi både spelade och pratade. Det kändes helt ok trots att allt var rätt så oförberett.


På vägen hem var det lagom tid att hämta dottern som precis slutat skolan och tillsammans ägnade vi en god stund till att skruva ihop det nya altanmöblemanget som denna gången visade sig vara precis lagom stort för vår altan (...det är en lång historia!).

Resten av eftermiddagen gick åt till att hämta nästa barn, åka till soptippen, laga mat och tvätta. Efter godnattsaga hann jag färdigställa gitarrspåren för att sen krypa upp i soffan när frun kom hem efter jobbet. Som sagt, lite av varje!

Nu är jag på väg på en veckas turné med start i Norge. Ska bli skönt att vila upp sig! 😜

Likes

Comments

Dagens mediautbud innehåller "listor" över alla möjliga saker har jag märkt. Man vill ju inte vara sämre så här kommer därför min lista på bra saker som jag har tänkt på under senaste dagarna.

1. Spotify's "Daily Mix"
Spellistan baseras på låtar som du gillar och låtar du borde gilla! Perfekt när man inte vet exakt vad man vill lyssna på men ändå vill höra "typ" dina favoritlåtar!

2. Skor med kardborre
Att barn har kardborreband på sina skor är ju väldigt praktiskt men det borde införas någon slags lag på att även turnerande musiker ska ha det! Finns det nåt värre än att stå i kö för att komma ut ur bussen för att nån ska snöra på sig ett par sneakers i en evighet!

3. Kanel i latten
Lycka är (bl.a) när Cirkle K har en liten kanelburk bredvid kaffemaskinen och man kan puffa på ett tjockt lager kanel på den skummade mjölken. Blir liksom lite extra krydda i vardagen.

4. Blandband
När man hittar och spelar upp sina gamla kassettband och man fortsätter exakt på samma ställe där man slutade på för 25 år sedan. Låtar som man omsorgsfullt har spelat in en och en från radion eller kopierat från nån kompis med svajande kvalité.

5. Auto-reverse
Kassettbandspelare som vänder på bandet automatiskt! (Se punkt 4).
En evighetsmaskin! Perfekt när man lyssnar på "Rakt över disc" med Clabbe!

Likes

Comments

YouTube
Mikael Strömqvist