Halloj!

Senaste veckorna har jag inte gjort så mycket speciellt alls. Har som vanligt gått i skolan i mängder, och jag kämpar på med att få upp min närvaro bra igen. Har jobbat om helgerna vilket också rullat på som vanligt. Blivit mycket drickande, kanske lite för mycket senaste tiden faktiskt, men tror det beror på att så mycket händer i livet just nu. Många plan som inte är där dem brukar och det är rätt tufft.


För övrigt så har vi firat min otroligt vackra syster, som fyllde 30. Kvinnan som snart gör att jag blir moster till en liten prinsessa vid jul. Kalaset och festen var superkul, vilket ledde till att vi var ett litet gäng från familj/vänner som drog ut till krogen på kvällen. Vi hade en ledig dag från plugget vilket jag tog vara på väl med en sleepover med Karin som uppskattades väl. Jag o Matilda har testat på och gjort sushi hemma som blev svingott och på tal om det har jag ätit sushi i mängder. Har blivit mörkbrunette och

Jag har även senaste månaden mått rätt dåligt fysiskt. Har mått illa konstant i snart 4veckor, svimmat,hög feber, yr och inte haft någon större aptit. Efter jag svimmat ville sjukhuset att jag skulle in och och ta tester, dem misstänkte blodbrist då jag i vintras förlorade så mycket blod iom min P-stav (som var sämst!! ) och som gjort att jag blött supermycket även efter jag fick ta ut den akut. Fick ta olika prover och gå på kontroller men dem hittar inte felet, vilket suger då jag verkligen lider av det. Har fått tabletter för att stoppa blödningar och riktiga järntabletter, hoppas det hjälper något.


Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Ja, jag är otroligt jävla olyckligt kär. Samtidigt som jag hatar honom mer än någonting annat i livet. Ni vet den där hemska känslan när man önskar en person allt ont, men såfort man får den tanken gör det ont i dig för att du aldrig skulle klara av att såra honom. Hur mycket du än skulle vilja, så skulle du aldrig kunna det.

Grejen med att vara just olyckligt kär är att man kör på så långt man kan, dör på vägen, andas knappt, lever plötsligt, bryter ihop och ramlar 10steg tillbaka när man trodde att man var nära mållinjen. Trots alla filmer och böcker om ämnet så kommer dem aldrig leva upp till verkligheten. Men det är okej att trilla tillbaka. För att jag skulle komma framåt igen så var jag tvungen att inse det själv, acceptera att jag trots allt var kär. Att jag fortfarande är kär. Och att jag antagligen kommer att vara det ett par månader till. Plötsligt så insåg jag att jag ljugit för mig själv i så många månader om att jag var över honom, att jag nästan trodde på mig själv. Ack så fel jag hade. I och med att jag insåg att jag var kär, så började jag med att säga dem där extremt laddade orden högt. Jag satt där ensam och rabblade upp "jag älskar dig" om och om igen, tills jag inte tyckte att de var lika skrämmande längre.

Ja jag är kär, Jag är så fruktansvärt kär. Och jag tror att det handlar om just det, acceptera att man är det istället för att försöka komma över det. Att finna sig i situationen istället och låta den vara som den är, Jag får väl vara här med min olyckliga kärlek, och det kanske suger och folk kanske ser sådär medlidande på mig, och han kanske läser det här och himlar med ögonen och önskar att han aldrig träffat mig. Men det är också så jävla okej. För det handlar inte om honom, det handlar om mig. Jag och min olyckliga kärlek är mitt problem, och tills den är över så måste jag sluta att förneka den.

Ett par månader efter du lämnat mig så var jag på en fest, träffade en kille, hånglade hela natten och dagen vaknade jag upp och insåg med ett leende på läpparna; någonstans så finns en framtid. Med någon annan än dig.


Det här är också så himla viktigt. Att acceptera att olika känslor uppstår vid olika situationer. Hela första halvan av detta år spenderade jag brokenhearten i sängen, och ändå kunde man få kommentarer som "ryck upp dig, det är ju bara en kille". Och ja, det stämmer. Värre saker har hänt och det händer hela tiden. Men detta hände mig just då och det fanns en anledning till att det gjorde så in i helvetes ont i bröstet. Jag förlorade den person som just där och då hade vänt upp och ner på hela min värld, och som jag älskade så fruktansvärt mycket. Jag förlorade någon som tröstat mig vid jobbiga stunder, skrattat ihop med mig och som alltid lovat att aldrig lämna mig. Man förlorade någon som vet allt om en, ens djupaste hemligheter, dem mest skamsna och skadade hörnen av ens liv och som ändå stått kvar.

Jag tycker att man borde leva livet trots att man sitter där med en olycklig kärlek. Bli full, bli fkn svinfull ifall du känner för det, dansa på något dansgolv, ramla in i någon, hångla med någon du aldrig träffat innan ooch bry dig inte om att komma ihåg vad han heter. Sparka på en vägg, spy tills halsen gör ont, Gråt. Gråt massor. Du har så mycket känslor som måste ut. Du är så trasig att det inte hjälper att dricka te och käka bullar. Istället sveper du en flaska vodka och strular med någon random i en taxi, för även om det känns förjävligt dagen efter så kommer den där lilla minuten klockan 3 en lördagsnatt kännas någonting, någonting kommer spraka och knäppa, och det kommer vara skönt att faktiskt känna något för en stund.

Förvänta dig inget stöd ifrån ditt ex. Detta var det svåraste för mig att förstå. Han hade ju funnits där för mig under min tuffaste period i livet och vi hann gå igenom så otroligt mycket ihop på en relativt kort tid. Vi blev tvungna att ta ansvar och beslut i livet så otroligt tidigt. Jag kände sånt sug efter att bara ringa/skriva han igen och få stöd igenom detta med. Jag vet inte hur många gånger jag låg förkrossad och slog in hans nummer men aldrig vågade ringa. Hur många sms jag skrev utan svar. snyftade om att jag skulle dö och var helt säker på det. Att jag inte skulle överleva om han inte höll om mig en sista gång, och av det möttes jag av en kall vägg, han ville inte. Jag var så otroligt trasig, hur kunde han som lovat mig allt inte ens vilja trösta mig när han gjort mig så ledsen. Jag kunde inte förstå det. Men ditt ex kommer inte hjälpa dig. Det är bara att bita ihop, han vill inte mer. Han kommer inte finnas där längre. Det är slut och det gör så ont att veta. Men en sak som är bra att veta är att det kommer bli bättre. Du kommer att må bra igen, det är dags att du testar något helt nytt på egen hand och även fast det kommer kännas helt jävla omöjligt i början så kommer du komma till en punkt där allt vänder, När din olyckliga kärlek dör och den gamla glada du kommer fram igen.

Du kommer kanske inte bli sådär klyschigt mycket smartare och aldrig mer göra om samma "misstag". För tro mig, du kommer till största sannolikhet få ditt hjärta krossat igen, och det kommer att göra minst lika ont igen. Men du kommer att kunna ta dig igenom det lättare när du redan vet vilka faser du har framför dig.


Likes

Comments

Tio dagar kvar till åtta månader har gått sedan jag fick säga hejdå till något så vackert. Det har varit dem mest tuffaste 10månaderna i mitt liv. Oktober och november väntade jag mest på att få rätt avslut på allt. Jag minns hur jag kunde ligga i sängen, kolla in i väggen och tänka att det är nu det tar slut. Det är nu vi ger upp och lämnar allt som vi själva byggt upp bakom oss. Det tog mig nog nästan en vecka att förstå att allt var slut, både den jag spenderat ett år ihop med, men även de jag levt för i hela mitt liv. Att allt jag stått upp för och alla mina åsikter plötsligt inte betydde ett skit längre, för dem hade han ju trampat ner så långt att jag inte ens såg dem, mina tankar och värderingar fanns inte med på kartan. Det var som att leva i en diktaturtid under december månad. Jag bara väntade ut tiden för att slippa göra det själv. Slippa ta beslutet om att jag skulle förändra allt. Oavsett hur jag hade gjort det så hade hela livet förändrats ändå. Att vara kvar i det hade inte varit sunt någonstans, men att lämna allt bakom sig utan att få en chans till att ens tänka tillbaka har varit en resa. En resa som jag fortfarande går igenom. Jag vaknar fortfarande mitt i nätterna av mardrömmar, jag har fortfarande ångets så jag spyr, jag får fortfarande ta ångestdämpande vissa dagar, jag får fortfarande flashbacks som ger mig hjärtklappning och jag har fortfarande inte glömt. Jag kommer aldrig glömma hur otroligt långt jävla ner jag var när allt bara tog slut. Hur ensam jag kände mig i något som så otroligt många går igenom. Jag kunde inte prata med någon för jag skämdes. Mest skämdes jag över hur jag låtit en annan människa ha ett sådant övertag över mig, låta sig bestämma över mig och ändra min syn på livet. Jag kommer heller aldrig glömma alla löften som fortfarande ekar i din röst, som på en sekund bara slutade gälla. Åtta månader kommer vara en milstolpe. För hur långt jag klarat mig, hur bra allt har blivit och hur fint livet är nu. Och jag skulle vilja tacka dig och din otroligt vidroga syn på andra människor, för utan dig hade jag inte varit där jag är idag.

Likes

Comments

Halloj. Senaste dagarna har spenderats oplanerat och simpelt. Vi firade bells lite i lördags då hon fyllde år. Åt sushi o sen gick vi till stan för att lyssna på rebecca och fiona. Somnade rätt sent o var väldigt trött när jag skulle jobba söndagkvällen. I måndags ställde jag klockan på 10 för att ta bussen till köping tillsammans med maja där vi låg o solade hela dagen och runt 6 drog vi till borgholm för att äta glass o kolla på fotbollsmatch. Idag har vi bara solat o badat med julia. Supermysigt! Får dock inte bada då jag tatuerade mig för en vecka sen. Längtar till den är helt läkt så jag kan ha på mig bh igen, trots att de e otroligt skönt att gå runt bhlös hela dagarna 😅

Likes

Comments

I fredags åkte jag, julia, maja och Kalida till göteborg med tåget på morgonen. Tåget gick redan vid 5 så vi var uppe med tuppen och begav av oss mot stan runt halv. Väl på tåget sov jag (som vanligt när jag åker något som rör sig) nästan hela vägen vilket var superskönt. Framme i göteborg drog vi direkt till donken för att äta frukost/tidig lunch innan vi åkte till liseberg. ca kl 3 gick vi till vårt rum för att checka in oss och på vägen dit köpte vi med mat att äta innan vi drog tillbaka till liseberg igen. Supermysigt hade vi det.

Likes

Comments

Halloj! Idag jobbade jag mitt sista pass på hela 4dagar! Ska fira det med att åka iväg på roadtrip, vet inte helt vart vi ska än mer än danmark en dag o ullared en annan. Vill hinna med lite av västkusten med, men får se vart vi hamnar. Älskar att åka iväg såhär spontant, nu är klockan halv 12 o vi har precis satt oss o börjat köra, supermysigt o lyssnar på go musik.

I helgen var jag på Afterbeachen på strand som blivit varje söndag nu ett tag. Träffade två sköna människor så när julia drog hem till sig så följde jag med dem hem, grillade, drack öl och sjöng så högt jag kunde. Riktigt lyckad kväll trots att jag aldrig träffat dem tidigare. Fick dock ta smällen igår när jag låg DÖENDE hela dagen. Aldrig mått så illa någonsin typ.

Likes

Comments

halloj! I lördags jobbade jag dag och drog direkt hem till maja o fixade mej ihop med henne och isabelle inför ingenting. Vi hade inga planer mer än att dricka lite gott. Jag röstade på att vi skulle ta bussen till borgholm (otippat eller hur;)) men det var verkligen inte dem sugna på. Iallafall, jag tvingade med dem och när vi satt oss på bussen så matchade vi med ett gäng killar från stockholm som var i borgholm med en båt, så vi drog till dem o satte oss i båten hela kvällen och kom inte hem förens runt halv6 på morgonen. Vaknade inte alls bakis och blev upphämtad av jullis för att dra en trip till köpingsvik. Vi gick en runda där, åkte hem igen till henne och fikade innan vi fixade oss för att dra till strand. Mötte upp min syster o hennes gäng som vi umgicks med. Senare drog jag med dem till stationen för att fira niklas som fyllde år och efter det vidare till en pub. betyg på helgen blir 9/10 pga hur mkt pengar som försvann

Likes

Comments

Nya naglar igen, supernöjd!! Var tidigare beroende av fransar men mitt nya beroende är nog fasen naglar. Hur snyggt är inte dess liksom?!

Likes

Comments

Halloj igen. Vart ett tag sedan sist men har verkligen inte hänt något speciellt och dörav har jag inte haft något att skriva av mig med. I måndags jobbade jag kväll och efter det åkte vi till BödaSand där jag spenderat mina senaste dagar. Legat på stranden bland annat, doppat tårna och druckit öl. Min syster o jag träffade ett par killar som vi umgicks med båda kvällarna, supertrevliga o roliga. Satt på stranden med brasa och nattbadade (svinkallt). Summerar tre dagar kort med att det vart kul o att jag inte är nöjd med att sitta på en buss ensam i 2.5h hem nu, speciellt inte när man är bakis.

Gjorde för övrigt nya naglar i måndags innan jobbet med, dock bröt jag av två direkt när jag gick på jobbpasset vilket sög. Så ska fixa till det imorgon. Har ju aldrig gjort naglar på salong förens sist, och nu är jag helt fast i det typ. Sååå snyggt

Likes

Comments

Bilder ifrån 2014-2015

Halloj! Har varit rätt dött här inne ett tag och det är för att jag ligger sjuk, igen. I måndags började jag få väldigt ont i min mage, och den smärtan har hållit i sig fram tills nu. Haft sån värk att jag mått illa, varit yr samt spytt. Men i torsdags började jag även få kramper och fick åka till vårdcentralen. Dem skickade mig direkt vidare till akuten där dem tog massa prover och kom fram till att jag blivit smittad av Salmonella. Finns ingen medicin mot detta då bakterien måste ut av sig själv och det tar minst 2v att bli frisk. Så ligger hemma död och får varken i mig mat eller vätska. Därav rätt dött.

I augusti har jag en tid hos min frisör för slingor. Meningen är att jag ska slinga min h.e.m.s.k.a utväxt, men har börjat bli sugen på att färga tillbaka till mörkt. Åtminstone lite brunt, kanske inte svart direkt. Har ju dock liiiite kortare hår än på bilderna nu men tror ändå att det kan bli rätt bra. Får fundera lite till på det 😎

Likes

Comments

Twitter
michellewiljeby