View tracker

Hej på er, här kommer resten av New York bilderna. Jag kom till min värdfamilj för drygt en vecka sedan, och började skolan i torsdags, så allt är nytt och spännnade och jag har inte riktigt haft tid till att blogga.
​Jag kommer att uppdatera er mer om hur det ser ut och hur det är här sen, men tills dess hoppas jag att ni uppskattar bilderna.

<3

Little Italy

Empire State

<3

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Klumpen i magen avtog så fort vi gick igenom säkerhetskontrollen. Jag och de andra utbytisarna strollade runt på terminal 5 i hopp om att hitta en osthyvel och lite svenskt godis. När alla hade köpt vad de ville ha började vi sakta gå mot gaten. När vi väl hade kommit fram började jag snacka med en av de finska utbytesstudenterna som hade fått mellanlanda i Stockholm för att ta flyget till Newark. Det ledde snabbt till att vi satte oss bredvid varandra på flyget.

Efter 8 timmar vilket kändes som mycket mindre, kom vi fram till Newark. Utsikten över New York var otrolig (!) och snart var vi påväg till hotellet. När vi väl hade kommit fram till hotellet, beställde vi alla lite middag, och hängde sedan med de resterande svenska utbytesstudenterna + min finlandssvenska rumsskompis. Vi körde lite musikquiz och hade det väldigt trevligt.

Dag 1 börjar med ett förberedande möte vid klockan 9 som pågår fram till 10.30. 11.00 möts vi alla vid bussarna som ska ta oss till Grand Central Station.

Inne på Grand Central fick alla en timme på sig att få i sig lite lunch innan vår guide kom. Timmen svepte snabbt förbi och snart var vi ute på Manhattan.

Vi hoppade in i bussen igen och den tog oss till Central Park. Vi tog en liten promenad igenom, innan vi hoppade in i bussen igen som skulle föra oss till West Village.

Carrie Bradshaw's hus som hon bodde i, i tv-serien "Sex & the City"

<3

Friends huset

Times Square

St. Patrick's Cathedral

Det väldigt kända biblioteket i New York; The New York Public Library. Read between the lions.

Nu är klockan strax över halv åtta, och jag och min rumskompis ska sticka ner till frukostbordet innan det blir allt för ockuperat. Sen sticker vi ut på nya äventyr i Downtown.

Likes

Comments

View tracker

Knappt två dagar kvar tills jag åker till New York, och jag kan fortfarande inte förstå att jag kommer att vara i Larsen om mindre än en vecka, och dessutom bo där i ett år. Det känns så overkligt med tanke på att processen har varit så lång. Allt bara händer nu och snart går jag på High School med min värdsyster Tessa...

Efter en förmiddag av stress, fix och trixande (med hjälp av min mamma och Ronja, thank God for the two of you!!!), fick jag ihop mitt avskedskalas. Kompisar från alla håll och kanter var bjudna och vi umgicks och hade det allmänt trevligt medan vi åt mat och lyssnade på musik. Det var skratt och tårar, men mestadels skratt. Det var jättetråkigt att ta farväl av alla, och det kändes så overkligt, så obegripligt att säga hejdå till kompisar som jag i vanliga fall har i min vardag. Men eftermiddagen blev lyckad, och efteråt stannade Arthur, David och Linnea kvar för att hjälpa mig att städa. Vi satte på lite 80-tals musik och dansade runt samtidigt som vi städade undan, kanske inte det mest produktiva, men det var väldigt roligt. Kvällen var jättehärlig och jag är så nöjd och glad för att jag fick krama alla en sista gång innan jag åker.

David & Arthur.

En Max & en Michelle.

<3 <3 <3

Likes

Comments

Efter en god natts sömn vaknar jag med ena kinden uppsvälld, och med ett sms från Stephanie. Efter ett par sms och en dusch senare träffas vi vid Mariatorget och jag tar med mig henne till "Hälsocaféet", som jag länge har suktat efter.

Eftersom Stephanie precis kom hem ifrån sitt utbytessår i Japan, och vi inte hade träffats på nästan 5 år (!!!) så räckte tiden inte riktigt till. Hon berättade om hur det var att dels bo, men även att gå i skola där, vilken kulturkrock det var, och om att hon skulle kunna se sig själv bo där i framtiden.

Stephanie beställde en Matcha latte och jag beställde en smoothie, vilket min tand säkerligen uppskattade.

Vi satte oss på den väldigt lockande bakgården, och jag ställde säkert 1000 frågor om hur det är att vara utbytesstudent. Sedan reflekterade jag lite kring hur det känns att jag snart åker, och kom in på min placering och hur jag upplever att min värdfamiljen är; jättehärliga!

Timmen svepte snabbt förbi och det blev dags för mig att åka in till min akuta tandvårdstid. Vi kramades hejdå, och jag lovade att jag skulle skicka ett vykort ifrån New York.

10 min sen, och jag skyndar mig upp för rulltrappan, jag joggar igenom Fältöversten till hissen som går upp till tandvården, när jag väl kommer ut ur hissen får jag syn på Mathilde, och båda utbrister varandras namn i förvånad. Vilket sammanträffande! Vi hinner prata med varandra en stund och sedan kallas båda in, en efter en.

​​När jag sedan blev klar blev jag nerskickad till Apoteket för att köpa några produkter som ska lindra visdomstand
ssmärtan. Snart kom Mathilde ner och vi hängde en liten stund, innan vi kramade varandra hejdå.

  • Vardag
  • 301 readers

Likes

Comments


Månaderna blev till veckor och veckorna blev till dagar, hur kunde det gå så fort? Sommaren har flugit förbi mitt framför ögonen på mig. Jag har hunnit göra mycket, men det är fortfarande många jag inte har haft chans att ta farväl av. Det är väldigt tråkigt att behöva lämna vänner, familj och bekanta, men ändå är jag så spänd på att äntligen få sätta mig på planet som kommer att föra mig till Amerika. Tiden har bara susat förbi, mycket av det jag fortfarande vill göra vet jag att jag inte kommer att hinna med. Men samtidigt har jag ändå gjort mycket den här sommaren, och om jag ska vara riktigt ärlig så har det här nog varit en av de bättre somrarna jag upplevt.
Jag har varit i lilla Öjervik borta i Värmland med Edith, jag åkte med Nicole till Hälsingland och jag har tillbringat många soliga dagar på landet med vänner. Jag har även hunnit med tre veckors sommarjobbande, vilket till viss del var väldigt lärorikt och en rolig erfarenhet. Sedan har jag även hunnit med en hel del läsning. Det är som sagt många jag inte kommer att hinna säga adjö till, men jag är ändå nöjd med sommarens äventyr. Jag kommer att sakna mina kompisar, nära och kära något extremt men för tillfället känner jag mig nöjd och relativt okej med att lämna Stockholm i 10 månader.

Dagen tillbringades med en av mina absolut bästa vänner; Arthur. Som avskedspresent gav han mig "Morsning & Goodbye", Magnus Härenstams självbiografi, som jag har lustat efter i ett par månader. Arthur kom över under eftermiddagen och har hjälpt mig att packa ihop mitt rum eftersom vi ska flytta medan jag är borta.

Efter att vi hade rockat loss till 80-talsmusik och röjt ur mitt rum tog vi en liten promenad runt kvarteret i solnedgången.

Jag kommer att sakna honom lite extra mycket, det gör lite ont i hjärtat att behöva säga hejdå till en av mina käraste.

Utsikten från trapphuset är inte så tokig heller, en av många saker jag kommer att sakna. Om alltså 6 dagar bär det av mot New York och om lite mer än en vecka är jag i Wisconsin, HUR gick tiden så fort?

  • Vardag
  • 320 readers

Likes

Comments

Hej på er,

Gissa vem som fick sin placering imorse? JAG! Jag hamnade i Larsen, Wisconsin, med, vad som verkar, en jättefin familj! Familjen består av mamma Kim, pappa Dennis, och två äldre brorsor, samt en syster i min ålder. Det verkar som att vi har väldigt mycket gemensamt, bland annat att vara utomhus, att rent generellt vara aktiva, läsa böcker, fotografera, och att vara kreativa, och så är det bara ett plus i kanten att de gillar djur och hästar. De har två hundar, en labrador och en basset hound, samt två katter. Så jag känner verkligen att jag har hamnat rätt. Det är så SKÖNT att äntligen ha fått min värdfamilj. Skolan jag kommer att gå på heter "Winneconne High School", och det verkar som att de har hur många aktiviteter och klubbar som helst. Jag har väntat i fem LÅNGA månader, och imorse vaknade jag äntligen av att telefonen ringde och att skärmen lystes upp av nio bokstäver, "Explorius".

Jag fick även reda på att jag som troligast kommer att åka den 23:e augusti, och då bär det av till New York, och sedan några dagar efteråt åker jag till Larsen och möter upp min värdfamilj. Jag har även bestämt mig för att, om jag blir antagen, så vill jag bli en studentreporter för Explorius, vilket betyder att jag antingen gör vloggar eller bloggar lite, fast som en Explorius-representant. Vilken skulle vara SÅ kul, om jag blir antagen! Då kan man lätt nå mina videos eller mina inlägg på Explorius hemsida.

Jag har även bestämt mig för att jag kommer använda denna URL lite mer som en fotoblogg, än någonting annat. Jag kommer självklart skriva någonting till bilderna, men om jag skulle få bli studentreporter och börja lägga upp vloggar på Explorius hemsida så känner jag att det räcker. Jag kommer ju inte ha så mycket tid för att sitta och redigera, och skriva och sånt. Jag är ju där för att uppleva den amerikanska kulturen och för att vara aktiv och träffa nya människor, så mycket bilder kommer ni nog att se, men inte lika mycket text. Men vad vet jag, jag kanske ändrar mig under året, och börjar skriva jättemycket, eller slutar, om jag känner för det. Jag får känna av lite grann, och se vad jag känner mig mest bekväm med, och hur mycket tid jag har över till det här.

Nog om det. Jag är SÅ taggad, och jag lovar att så fort det börjar packas, och sånt så kommer jag uppdatera igen. Men tills dess hoppas jag att ni får en fin sommar!


  • Tankar
  • 430 readers

Likes

Comments

Hej igen,

Jag vet att det var ett bra tag sedan jag bloggade, och många kanske tror att jag har fått en värdfamilj på grund av rubriken, men nej, det har jag inte. Idag hölls det obligatoriska avresemötet, och då slog det till mig. DET HÄR ÄR PÅ RIKTIGT. Jag är supertaggad, och jag vill verkligen åka nu! Men jag vet varken när jag ska åka eller vilken familj jag kommer att hamna hos. Processen är låååång och det är självklart frustrerande att inte veta var eller när. Men jag vet att det kommer hända, och bara tanken av att jag ska få tillbringa ett år utomlands med en helt ny familj, nya vänner, prova på nya sporter och att få uppleva en lite annorlunda kultur gör mig så exalterad.

Jag är självfallet inte lika taggad på att lämna vänner och familj, men det är ändå en trygghet i sig att jag vet att de kommer att vara kvar när jag kommer tillbaka. Visst, mina klasskompisar och jag kommer inte att gå i samma klass längre då jag kommer att behöva gå om det år jag kommer att ha missat. Men de jag verkligen har kommit nära och verkligen lärt känna vet jag att jag kommer att hålla kontakten med. Jag kommer sakna de så så så mycket, och klassen i helhet. Vi är verkligen en supermysig klass, fastän vi alla inte hänger så mycket tillsammans, så är varenda individ i klassen så öppna, generösa och trevliga, och det är verkligen något jag kommer att sakna. Den gemenskapen. Det är ärligt talat en av de bättre klasserna jag har hamnat i, och jag önskar alla mina klasskompisar lycka och framgång, hur cheesy det än låter... but that's honestly just who I am, cheesy.

En av anledningarna till varför det tog mig ett bra tag att skriva mitt andra blogginlägg är att jag länge har gått runt och funderat på om jag ska göra bloggen privat. Alltså införa något slags lösenordsskydd. Anledningen till detta är att jag har fått några tråkiga kommentarer, fastän de kanske var på skoj så ska den här bloggen representera mig och hur jag känner och mår under året jag är bortrest. Det här ska vara min "escape" från USA i ett par minuter, lite då och då, för att uppdatera er, vänner och familj, hur jag mår och vad jag gör. Jag vill känna mig trygg och veta på ett ungefär vilka det är som läser. Men vi får se hur jag gör lite längre fram, jag kanske blir bekväm med att ha en "öppen" blogg... vad vet jag. That's for future Michelle to decide.

Jag nämnde i mitt första blogginlägg något som jag vill kalla "utbytesmallen", alltså en mall med några frågor som utbytesstudenten ska fylla i. Så jag har tagit mig friheten att fylla i den, för er som är intresserade och vill läsa lite om det.

Vilket land ska du till?
USA.

Vilken organisation åker du med?
Min svenska organisation är Explorius, och min amerikanska är Nacel.

Var skulle du helst vilja bli placerad?
Jag skulle helst vilja hamna lite mer norrut, kanske Oregon, Michigan eller möjligtvis Montana. Men egentligen spelar det ingen roll. Bara familjen vill och kan ta emot mig så är jag nöjd. Men det är ju alltid kul att se lite snö kring jul...

Har du fått familj eller gjort regionsval?
Nej, tyvärr, längtar tills att jag får det! Nej, jag gjorde inget regionsval, dels för att jag tycker att det är mer spännande att absolut inte ha någon som helst aning om var jag kommer att hamna, men också för att det känns lite tråkigt att bestämma precis var man hamnar och i precis vilken skola man kommer att gå i. Väntan är ändå lite pirrig, vilket i sig, i alla fall för mig, får mig att längta och tagga mer!

Kommer du att åka på något förberedelseläger?
Ja, "Soft Landing Camp" i New York i fyra nätter. Jag ser verkligen jättemycket fram emot det!

Vad ser du mest fram emot?
Jag kan nog inte välja bara en grej. Men jag ser definitivt fram emot att få uppleva den amerikanska kulturen och dess pratglada människor, samt värdfamiljen, få nya vänner, och prova på de nya sporterna!

Vad fruktar du mest?
Jag försöker att inte tänka på vad som skulle kunna gå fel, eller vad som skulle kunna hända. Men som alla är jag självklart rädd för att något skulle hända min familj, eller mina kompisar här hemma i Sverige.

Vill du prova på någon ny sport?
JA! Självklart. Jag vill prova på allt. Jag vill jättegärna prova på cross country, boxning och möjligtvis american football, men vi får se vad som händer när jag kommer dit, och vad min skola erbjuder!

Vad kommer du sakna mest?
Definitivt, mina vänner och min familj! Men även mina två katter och svenskt godis.

Namnge tre platser som du vill besöka i ditt värdland:
- Disney World
- Grand Canyon
- Universal Studios

Tror du att det kommer bli ett bra år?
Det tror jag absolut! Jag är så taggad på att dels få uppleva den amerikanska kulturen men även dela med mig av vår, den svenska kulturen.


Med det hoppas jag att jag uppdaterar snart igen med information kring värdfamilj och placering!

Hang in there. 

Likes

Comments

Hej och välkommen till min blogg!

Jag heter Michelle Heijtz, och i vintras ansökte jag om att få bli utbytesstudent i USA genom den svenska organisationen Explorius. Hittills har jag väntat i drygt en månad sedan jag skickade in mina ansökningshandlingar som sedan togs hand om av en annan organisation i USA. Så just nu är det bara att vänta. Vänta på att få placering, vänta på att få värdfamilj och vänta på att få det preliminära avresedatumet.

Inte nog med att jag får åka på utbytesår; i "paketet" ingår även ett så kallat "Soft Landing Camp", ett par dagar i ett av landets storstäder, New York. Sedan påväg hem avslutas året med ett tre dagars "Year Ending Camp" i huvudstaden, Washington D.C.

Jag är oerhört taggad! Enligt mig så har processen varit väldigt lång, men ändå ganska effektiv, om det nu är begripligt...
Jag var inte på intervju först förrän den första december. Sedan fick jag besked om att jag hade blivit preliminärt antagen, bara ett par dagar efter intervjun, och fick således fortsätta processen. Ansökningshandlingarna kom kort därpå, men det blev fort ganska struligt med dem när det blev dags att skicka iväg dem. Det var papper som hade skickats iväg halvt ifyllda och betyg som inte ens hade kommit med, detta hände ett flertal gånger... Men till slut kom de iväg, och den 16:e februari fick jag reda på att jag hade blivit antagen på riktigt, och att organisationen i USA började leta efter en lämplig värdfamilj åt mig.

Jag tror att en av huvudorsakerna till varför det blev så struligt med mina ansökningshandlingar var för att jag var så taggad, att jag är så taggad, jag ville bara bli klar med dem så fort som möjligt och få en värdfamilj så fort som möjligt. Många i gruppchatten, som finns för oss utbytesstudenter som åker med Explorius 16/17, hade redan fått sina värdfamiljer för länge sedan och visste vart de skulle och när de skulle åka. Så jag tror att det blev lite stressigt i och med det. Men just nu finns det ingenting annat att göra, än att vänta. Vilket är tråkigt, men den som väntar på något gott väntar aldrig för länge!

Nu vet ni lite om mig. Jag tänkte att det kanske kunde vara lite kul att veta hur processen går till, stegvis. Jag kommer nog inte vara jätteaktiv tills dess att det finns något roligt och stort att berätta, t.ex. när jag får reda på vart jag ska, och till vilken familj etc. Men tills dess låter jag nog bloggen stå, kanske att jag svarar på "exchange mallen", då man svarar på lite frågor om hur man tror att det kommer att bli och vad man kommer att sakna mest osv.

Likes

Comments