Sitter i skrivande stund på bussen till Krabi med Joline. Lagom tid att uppdatera med lite bilder tänkte jag. Har det helt underbart och oförväntat roligt. Nu väntar nya äventyr! Until then...

Likes

Comments

Hej! Äntligen dags för en uppdatering från paradiset🌴 Vi tog senast nattbuss från Hua Hin till Surat Thani, därifrån inväntade vi färjan som skulle ta oss till ön Koh Phangan. Hela resan tog oss kanske 14 timmar. Smidigt med nattbuss om ni planerar att resa runt då ni sparar in på en hotellnatt och är framme lagom till incheckning. Ni kanske känner igen namnet ön då är här ökanda fullmoon parties brukar hållas. Vi anlände dock lite för sent för det men det gör inte oss något illa. Vi har festat ganska intensivt den första veckan så alkohol är inte så tilltalande.

Båtresan var AMAZING vädret var stekhett, havet var lugnt och viben var sinnessjuk. Det är en jättefin resväg att ta då bara det blev en upplevelse. När vi kom fram så körde en taxi oss till vårt hostel i Haad Yao. Det ligger noorut på ön och visa sig vara mer av ett familjeställe. Vi bestämde oss för att ta det lugnt när vi ändå var på en sådan plats. Vi åt middag på stranden, hyrde en moppe och åkte runt i bergen. Drack goda smoothies. Vi letade efter gömda stränder och jag snorklade för första gången🐠

Just nu befinner vi oss i Haad Rin, som ligger i södra Kho Phangan. Vi kom hit igår kväll. Tanken var att uppleva lite mera pump |det gjorde vi| och idag är vi sängliggandes.

Likes

Comments

Idag är värmen tillbaka och det firar vi med en heldag på stranden. Vi tog en tuktuk till Khao Takiab, ett område som ligger ca 8km från centrum. Jag sitter i skrivande stund på stranden med Joline och Nadja, girlhäng. Vi har varsin solsäng,ätit lunch och planerat våran sista dag i Hua Hin.

Om ca 1 timma så ska vi gå upp på Monkey Mountain som ligger precis intill och besöka ett tempel. Lite god karma skadar inte! Efter det ska vi äta middag på nattmarknaden och shoppa lite. Kl 21.30 kommer våran buss och då reser vi hela natten. Imorgon är vi på Koh Phangan!

We are soooo excited!🙆🏽💁🏼

Likes

Comments

Vi har det bra här i värmen. Älskar att våra vägar möts och vi får uppleva äventyr tillsammans. Vi har varit i Hua Hin sen i måndags och i förrgår kom även Joline hit från Australien. Jag har mött många vänner och även nya. Nu börjar det kännas att jag verkligen är här.

Ikväll ska vi röra oss mot Ko Phangan och spendera några dagar där. Det blir spännande!

Likes

Comments

Jag lovade i ett tidigare inlägg att jag skulle tala om vad det var som gjorde min vardag aningen mörk och satte min själ i en gråzon. Ni vet den där kärleken som ger dig rysningar när du tänker på den, jo precis, den där första? Då man känner hur nerverna fuckar ur från topp till tå varje gång han ser åt ditt håll?

Efter 1 månad i Thailand så träffade jag en kille som kom att bli min första stora kärlek. Jag kämpade emot det och han kämpade för det och tillslut kunde jag inte hålla tillbaka längre. Jag ville ha honom nära och jag kunde inte förneka det längre. De flesta utav mina vänner hade redan haft sin tonårskärlek och jag antog att jag skulle bli en av dom som träffa sin senare i livet. Det var lite bitterljuvt att när det äntligen hände så var det med en person på andra sidan jorden. Hur fan får man det att funka som 19åring?

Jag gav kärleken en chans. Ett flertal resor och planering så funkade det. Vi båda visste att vi ville vara med varandra och vi spenderade varje dag ihop. Inga lekar, som - ska jag skriva först? vågar jag skicka en emoji? kan jag säga såhär? Jag har vetat vart jag hade honom sen dag ett så jag har aldrig behövt bry mig om sånt. Jag tror också att det är en anledningen till att jag kunde bli sådär förbaskat kär - han gjorde det inte svårt för mig. Jag har haft turen att vara i en fin och bra relation. Jag har aldrig behövt oroa mig, vara svartsjuk eller tveka på vårt band. Det är sällsynt, särskilt när man bor i varsin ände av världen. Vi var tillsammans i nästan 2 år, så jag har verkligen byggt mig ett liv där nere också. Jag känner övergången från tonåring till ung kvinna efter att ha kunnat älska någon. Det är häftigt när man inser hur mycket mod all älska för med sig.

Nu i Januari var tiden då han faktiskt skulle följa med mig till Sverige och träffa min familj. I ärlighetens namn så känns det som ett slag i magen då vi var så nära vårt mål- Men jag är okej för vet ni? Jag har med all rätt gjort allting jag kan för våran relation. Det har han också. Men när det sen inte längre funkar så måste man våga sätta sina gränser. Det gjorde ont som fan men jag var tvungen för min egna skull. Han har tagit död på alla fjärilar men självklart har jag inte slutat älska honom. Så fort går det inte. Det känns som att lära sig gå igen utan att någon håller dig i handen samtidigt.

Jag tänker att är det meningen att vi ska var tillsammans så hittar vi på något sätt tillbaka. Och gör vi inte det, så ska fortsätta att minnas det som en fantastisk tid. Jag är bara 21 år en gång och jag tänker inte ödsla tid på moment som inte gör mig till en bättre eller gladare person.

Likes

Comments