Hejhej!

Denna dagen har spenderats mesta dels på soffan med migrän, ont i magen och i bröstkorgen. Det lär la fortsätta bli soffhäng ikväll också.

Men tänkte göra en liten återblick av vad som har hänt det senaste.
Har sommarlov nu vilket är ganska skönt och behövligt. Fick jobb via bemanningen på ett äldreboende där jag ska vikariera för städet och hoppa in i vården då och då. Jag börjar den 26:e juni och jobbar mån-fre varje vecka fram till augusti vad som är bestämt än så länge. Väldigt skönt att man fick ett jobb då pengarna är extremt behövliga. Har redan fått hoppa in två dagar denna veckan samt att jag har haft två bredvid gångar också.

Hann inte riktigt bli färdig med alla uppgifter i skolan så ska ta och göra klart allt nu under sommarn så blir allt jätte bra.

Det är väl det som egentligen är något som är värt att ta upp som har hänt det senaste typ. Ska försöka göra ett inlägg senare också annars så återkommer jag imorrn, kramis.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Okej, nu ska jag ge bloggen en chans en gång för alla.

När man ändå ligger med migrän klockan 01:41 på natten och inte kan sova så kan man likaväl göra nått av tiden.

Detta inlägget jag ska skriva nu, kommer förmodligen vara ett av det tyngsta inlägg jag kan skriva.

Men som rubriken säger så nej jag mår inte så bra ibland. Trots att skolan funkar helt perfekt och allt annat är "bra", så nej jag mår inte bra ibland.
Det som jag har tänkt att skriva är att under 2014-2015 började jag med ett beteende som inte alls var jag. Jag började få ätstörningar. Något som jag själv då inte tyckte va fel eftersom min hjärna var inställd på att jag var fet. När man är 156 cm lång och väger 76 kg, då är något fel. Så jag började smått smita in på toa när jag fick ett tillfälle och stoppade fingrarna i halsen.. I början gick det väl sådär, men efter ett tag så blev det mer och mer.

Jag minns så väl att jag skrev i min dagbok om vilken målvikt jag hade och vilka måltider jag kunde behålla för att det inte skulle bli misstänksamt. Vilket en 15 åring inte ens ska behöva uppleva. Men jag har alltid sett ner på mig själv och inte tyckt att jag har dugit för den jag är, och jag kan säga att det sitter kvar än idag. Även suget att vilja gå på toaletten efter en måltid eller efter man har tryckt i sig sötsaker, sitter kvar än idag, men jag gör det inte, för jag vet hur man får efteråt, eftersom man vet att det egentligen är fel.

Förra året började på P-piller som sänkte min aptit något enormt, vilket gjorde mig lycklig så siffrorna på vågen minskade ganska snabbt(inte på ett bra sätt). Jag var även ute mycket med kompisar efter skolan vilket resulterade till att man inte åt något förens man kom hem vid klockan 9 på kvällen ungefär. Men vikten pendlade också då jag åt på helgerna.

Jag har alltid sett mig själv som den knubbiga flickan i mina kompisgäng. Något som har blivit en vana är att korsa benen när man sitter ner för att benen ska se smalare ut, även när jag står upp så kan det hända. Försöker stå så rakt som möjligt för att inte magen ska puta. Det är så mycket små detaljer som sitter i ryggmärgen nästintill, som jag inte ens tänker på själv längre.

Hur allt detta egentligen starta? Det är tyvärr en ganska lång historia, som började redan vid 6-7 års ålder. Det kan jag ta upp i ett annat inlägg.

Likes

Comments

Godmorgon!
Sitter just nu på bussen påväg till skolan. Har bara en lektion vilket är riktigt skönt, hade likadant igår också. Sen imorgon har man två lektioner och sen på fredag en lektion. Anledningen till att man har det lite chill denna veckan är för att det är nationella i svenska 1 kursen och jag läser inte den kursen eftersom jag redan är färdig med den.
Känner att det ska bli väldigt intressant att början 2:an och ha fullt schema nu när man är van vid att ha det ganska lugnt.

Går i alla fall just nu och håller tummarna för mig själv. Var på arbetsintervju i fredags hos bemanningsenheten och väntar just nu på svar om jag får jobb eller inte. Skulle verkligen behöva ett jobb, eftersom man fyller 18 i år så är det verkligen behövligt då jag ska ta körkort, fixa bil och sen måste jag ju ha bensin, så det är rätt mycket.

Tänkte jag ska göra ett lite mer intressantare inlägg sedan om en grej som jag tycker är viktigt, vi hörs senare.

Likes

Comments


1. Vad är hela ditt namn?: Michaela Anna Yvonne Elwoth

2. Vad är ditt favoritämne i skolan?: Idrott tror jag, har ingen direkt favorit egentligen .

3. Vilken är din favoritdrink?: Får nog vara fanta i så fall, finns inget bättre hehe.

4. Vad är din favoriträtt?: Kina/Thai mat är livet!!

5. Vad är det sista du köpte?: tror det var en macka i skolans café.

6. Vilken är din favoritbok?: Min favorit är nog The host av Stephanie Mayer

7. Vad har du för favoritfärg?: Vitt, svart, marinblå och vinröd

8. Har du några husdjur?: Ja det kan man säga, bor på gård så orkar inte rabbla upp alla.

9. Vilken är din favoritparfym?: Inget kan ju slå One million och Ralph Lauren

10. Vad är din favoritsemester?: Om London resan räknas som en typ av semester så är det lätt den.

11. Är du gift?: Nej

12. Har du någonsin varit utomlands?: Ja, Danmark och Storbritannien

13. Talar du något annat språk?: Nja, bara engelska om det behövs samt att jag kan lite spanska.

14. Hur många syskon har du?: Två stycken.

15. Vilken är din favoritbutik?: Gina tricot och Bik bok

16. Vilken är din favoritrestaurang?: Spring rolls i Borås

17. När grät du sist?: Vet inte riktigt, nån vecka sen kanske.

18. Vilken är din favoritlåt just nu?: Kan inte riktigt svara på denna frågan då jag aldrig får bara en favoritlåt, men Despacito- med Justin Bieber, Daddy Yankee och Luis Fonsi, är riktigt bra.

19. Vilken är din favoritblogg?: Läser inte så mycket bloggar, läser oftast mina vänners bloggar bara.

20. Vad har du för favoritfilm?: Sex and The City, kan se den filmen om och om igen å tröttnar aldrig.

21. Vilket är ditt favoritserie?: The Vampire Diaries och Gossip girl.

22. PC eller Mac?: Mac utan tvekan.

23. Vilken mobiltelefon har du?: iPhone 7

24. Hur lång är du?: Är hela 156 cm hög.

25. Kan du laga mat?: Ja de kan jag väl.

Likes

Comments

Hejhej!

Efter ett långt uppehåll så känner jag att det är dax att komma tillbaka. Det är super kul att blogga så länge motivationen finns, men jag har fått lägga bloggen åt sidan ett tag.

Mycket har hänt sen senast, skolan flyter på, vi har varit i London, jag har blivit "frisk förklarad" av bup och kuratorn.

Angående skolan så är jag nästintill färdig med allt, sitter faktiskt just nu och försöker få färdigt en uppgift. Jag tror mer på mig själv och känner att jag kommer klara det. Vissa dagar kan dock vara bättre än andra, jag är liksom än människa, min motivation för allt kan faktiskt försvinna en dag och man får inte gjort ett skit, men det är så det kan vara. Man är inte perfekt och det får man acceptera.

21-23 mars så var jag i London med klassen, vilket var så sjukt roligt. Jag har aldrig varit där innan, så det var en riktigt häftig upplevelse. Dagarna spenderades genom att vi gick en rundvandring i London, vi gick på två olika museum, gick Jack the ripper tour samt MYCKET shopping. Kan säga att det var svårt att inte förälska sig i den staden! Dock så hände det en hemsk grej under dagarna vi var där, en terrorattack utanför parlamentet. Vi bodde inte så himla långt därifrån så jag var super glad när alla i min klass kom tillbaka till hotellet helt oskadda. Jag och min tjejkompis satt på subway när allt hände och då visste vi ingenting, utan vi såg bara polisbil efter polisbil swisha förbi, samt ambulanser och brandbilar. Vi blev lite fundersamma men tänkte inte så mycket på det tills vi kom till hotellet och hennes mamma ringde och fråga om vi var okej, vi fattade inget och då fick vi en förklaringen. Alla var rätt uppskakade och vi visste inte riktigt vad vi skulle göra, men senare på kvällen så lugnande vi ner oss och gick ut på det vi hade bokat in oss på, dock så var det några som stannade kvar på hotellet, vilket var helt förståeligt.

Annars var det en riktigt bra resa, och jag känner överlag att jag faktiskt mår riktigt bra nu, man känner inte en inre stress varje dag, ingen smärta i bröstet och jag är inte lika trött längre. Det finns hopp för alla även fast allt känns helt åt helvete. Blicka framåt och kämpa på, allt kommer bli bra tillslut!


Likes

Comments

Äntligen är det jullov. Det behövs verkligen, samla krafter och motivation till nästa termin. Kunna vila och slappna av lite, återhämta mig helt enkelt. Tänkte försöka sitta och plugga lite grann nu under lovet i kursen Medicin, det är inte så mycket som ska göras men då har jag pluggat ikapp i ett ämne i alla fall.

Känns så himla bra nu när allt har vänt och jag äntligen tycker det är kul att gå till skolan som jag kanske har sagt några gånger nu men men.

Jag och mina två kompisar firade in jullovet med att äta sushi vilket var super gott.

Har inte så mycket mer att säga just nu, men ni får ha det så bra så länge, kram❤️

Likes

Comments

Insett idag hur många de verkligen är som lever med ångest och panikångest. Folk man aldrig skulle kunnat gissa att dom har det, för när man är med dom är stöter på dom så är dom alltid glada och trevliga. Men det är bara ett skal eller en slags mask. Man visar att man är stark men egentligen så är man på en punkt då vad som helst skulle kunna knäcka en.
Vet själv hur det är, trots att allt har vänt så är jag fortfarande i den fasen då vad som helst skulle kunna knäcka mig totalt, kan vara allt från en elak kommentar till att någon skulle säga smörkniv på ett fel sätt. Tyvärr är det så det är när man lever med ångest, och det är oftast något man lever med hela livet och det är som sagt fler än vad man tror som lever med det.
Dagens samhälle är så sönder stressat, är man inte stressad utan tar det lugnt så är det något fel på folk enligt samhället. En standard mening som man hör väldigt ofta är "jag är så sjukt stressad inför detta, jag har så mycket att göra", och det är allt från ungdomar till vuxna som man hör det ifrån, då är det inte konstigt att fler och fler lider av ångest.
Alla är inte perfekta och det måste vi lära oss, att visst vi vill lyckas men ska vi verkligen sätta våran hälsa på spel genom att leva upp till allas förväntningar? Enligt mig så nej det ska vi inte. Hälsa, plikt, fritid, där har ni ordningen vad man ska ta hand om i första hand. Man måste tänka egoistiskt när det gäller ens hälsa, för DU är viktig, ingen får säga hur du ska må, för mår du dåligt så är det självklart att du ska få ha en dålig dag och bara tänka på dig själv och hur du ska få dig att må bättre, så är det bara! Vi alla är unika och vi måste tänka på oss själva och inte ta åt oss mer än vad vi orkar, för samhället kommer falla sönder tillslut annars, alla är unika och det är viktigt att komma ihåg❤️

Likes

Comments

Hehej!
Förlåt verkligen för en riktigt dålig uppdatering, jag ska bättra mig! Det har hänt väldigt mycket de senaste i skolan och med mitt mående.

Vi kan börja med skolan, där har verkligen allt förändrats, jag fick äntligen byta till vård och omsorg. Har gått där i cirka 2 veckor nu och de flyter på bra, har redan gjort en inlämning och ett prov som jag tror har gått riktigt bra, men de bästa av allt var att jag orkade plugga, jag lämnande in i tid. Detta är ett så stort framsteg för mig, att äntligen ha hittat motivationen för skolan igen, kunna få gjort allt som ska göras och lämna in det i tid.

Om vi ska prata om mitt mående så har det stigit så mycket det senaste. Jag känner mig mycket gladare idag än vad jag gjorde för 1 månad sen. Sjukt hur mycket kan förändras på så kort tid. Men jag är inte helt återställd än, det kommer finnas svackor då ångesten kommer att komma tillbaka och ligga där och trycka, men jag ger inte upp, jag ska bli frisk, den glada och positiva tjejen som jag en gång har varit ska komma tillbaka, JAG ska komma tillbaka.
Har fått utskrivet en ny ångestdämpande medicin som heter Lergigan, har inte behövt ta en enda tablett än, fattar ni, blir så glad att allt börjar vända. Jag går inte med ångest varje dag när man ska upp till skolan, har inte ett tryck över bröstet varje dag, jag kan börja slappna av och börja trivas mer med livet och mig själv.

Det är otroligt vilken resa jag har gjort egentligen, från att få panikattacker och gå med ångest varje dag till att knappt ha ångest och inte fått en panikattack på nästan 2 1/2 vecka. Sen äntligen känna att jag kommer klara skolan, det kommer gå bra, och speciellt känna att man vill till skolan och man har motivationen. Denna resan började i september när jag började gå till kuratorn på skolan och sen sökte mig vidare till bup. Sjukt hur stor hjälp jag har fått, allt från en medicin som har gjort att jag har kunnat sova på nätterna, andningsövningar när jag får panikattacker och allmänna råd för livet, samt så har jag kommit på många lösningar själv efter ett bup möte när jag har fått deras råd.

Förhoppningsvis nu efter jul så ska jag bara ha 1-2 möten till på bup sen är jag färdig och behöver inte gå dit mer, utan då anser dom mig som frisk, vilket känns så jäkla skönt. Sen vet jag inte hur många fler möten jag och skolkuratorn ska ha heller, men tror det inte kommer vara så jätte många till. Det känns extremt bra att veta att man snart är klassad som frisk, och har planerat en grej jag ska göra när jag har blivit klassad som frisk, men den avslöjar jag inte än.

Men ni får ha det så ba så länge så hörs vi, kram.

Likes

Comments

Så himla mysigt att rida islandshäst, behövde verkligen komma ut kände jag, var så avslappnande att komma upp på hästryggen igen. Tycker det är super kul men med all den ångesten jag har haft så har det inte funkar, men nu när allt börjar vända så skulle jag verkligen vilja komma igång igen!

Likes

Comments

Hejhej!
Var som sagt igår och skuggade den klassen och programmet som jag vill byta till och det kändes riktigt bra, så har verkligen bestämt mig nu att jag vill byta. Så på måndag ska ansökan skickas in och försöka få fixat allt på måndag så jag kan byta redan nästa vecka, för ju fortare desto bättre.
För övrigt börjar jag må bättre, allt har börjat lugna ner sig och jag själv kan slappna av mer och mer vilket känns riktigt skönt inombords och jag tror även att det märks utombords. Har så otroligt stöttande föräldrar, vänner och pojkvän som har hjälpt mig igenom allt och har funnits där för mig till 100%, tror aldrig att jag hade klarat mig annars. Försökte egentligen att få in min ansökan idag men hon som är programansvarig för Vård var inte där idag och skulle behöva så hon skriver under min ansökan samt att jag måste få en underskrift av studievägledaren och hon var inte heller där, så får fixa allt på måndag, men tror det kommer bli riktigt bra, och allt kommer lösa sig!

Har inget direkt planerat för helgen mer än att idag ska jag sova hos en kompis, rida lite islandshäst och bara ha det allmänt mysigt, sen hem imorgon och greja lite. Får tyvärr inte träffa A denna helgen vilket suger, hatar att vara ifrån varandra, men ibland får det vara så tyvärr, trots att saknaden kommer vara enorm, men men. Vi kommer träffas någon gång efter helgen så.

Men ni får ha det så bra så länge, och ha en riktigt trevlig fredag så hörs vi, kram.

Likes

Comments