Hej igen! Det var ett tag sen jag bloggade nu och anledningen är enkel. Det var ingen som hade läst, då kände jag att det var ganska onödigt och sedan glömde jag bort det. Men jag vet väll inte riktigt vad jag tänkte, att jag genom 1 enda blogginlägg kan få massa läsare och kommentarer. Det går ju inte, oavsett hur mycket man än vill.

Så jag ger det några fler försök, det ska ju vara en sida där jag kan ventilera tankar och så. Inte bara en sida för att få läsare på.

Idag har hittills varit en bra dag, jag sitter och skriver på en resurs lektion men jag skriver ju så det är ändå svenska... Både jul och nyår har varit bra och spenderades med goda vänner. Blodsockret däremot har levt lite sitt eget liv. Jag och mamma tror att det antingen kan vara min "smekmånad" som är över (ca 1 år brukar man bibehålla lite insulinproduktion och kroppen kan ta hand om lite toppar och dalar själv), det kan även vara mitt insulin som blev lite skadat under en resa till fjällen men det har jag bytt nu så det ska inte vara någon fara. En annan anledning är att det helt enkelt är så att jag är tonåring, och det är jag ju. Det kan påverka så att sockret går lite upp och ner.

Jag var på kontroll igår, tog hba1c och pratade lite om pump. Hba1c var bra men lite förhöjt mot förra gången. Pump kommer jag förmodligen att få vecka 9.

Förlåt om det kommer att bli dålig uppdatering men försöker skriva när jag kan. Funderar även starkt på att skaffa en youtube kanal snart. Om ni har några tankar och frågor så är det bara att skriva i kommentarerna. Ha en fortsatt bra dag!!

Kram Lovisa

(blodsocker i skrivande stund: 9,1 mmol/L)

Likes

Comments

Hej! Jag hoppas alla mår bra på denna kyliga dag. Jag sitter just nu i soffan och skriver, tänker tillbaka på hur det var då jag fick diabetes.

Jag tänkte att detta skulle bli en bloggsida om mitt liv med diabetes typ 1 och alla som vill ta del av det är välkomna!

Den 20 februari 2016 fick jag min diagnos, jag själv visste inte så mycket om vad som hände just då och jag var knappt vid medvetandet. När jag sedan förstod så var min respons väldigt liten, jag var så borta att jag knappt kunde fatta det enklaste av saker så att få in att jag hade blivit sjuk det gick inte. Jag tror inte jag riktigt fattade förens dygnet efter. Det första dygnet efter att jag kom in låg jag på intensivvård på Huddinge sjukhus och därifrån kommer jag inte ihåg mycket. Sedan blev jag flyttad till en "vanlig" avdelning och det är först då mitt minne börjar komma tillbaka. Jag minns att jag var väldigt trött när jag var på sjukhuset, men med tanke på hur min kropp mådde så var det inte så konstigt. Efter ungefär 3 dagar i Huddinge så blev jag flyttad till Eskilstuna sjukhus, där kommer jag ihåg allt och där var jag ganska frisk ändå. Jag fick vara kvar i Eskilstuna i 1 vecka pågrund av utbildningen som man behöver få.

För er som inte vet så mycket om diabetes så kommer det lite fakta, både "personlig" och ren fakta:

Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom, man vet ofta inte varför man får den utan det bara blir så. Till skillnad från vad många tror så beror det inte på vad man äter eller vilken kroppsform man har. Det är skillnad med diabetes typ 2, det är den typen som även kan kallas åldersdiabetes för att det är en sjukdom man kan få om man är t.ex. överviktigt och den drabbar oftast äldre människor. Den är dock annorlunda för om man när man fått reda på att man har diabetes typ 2 ändrar sin kost så kan man bara behöva äta insulin piller, ibland inget alls. Jag däremot, och alla med typ 1 (tror jag) behöver ta sprutor för att få i oss det insulinet vi behöver. Diabetes kan inte smitta och man kan inte välja om man ska få det eller inte.

När man har diabetes finns det vissa saker man behöver tänka lite extra på:

att ta insulin, hålla koll på blodsockret, hålla koll på vad man äter.

Det är några av de saker som vi diabetiker behöver hålla koll på, det är inte bara att ta sitt insulin och så blir det bra. Det är så mycket mer saker som behövs för att må bra som diabetiker. Man ska hålla ett blodsocker emellan ca 4-6 mmol, det bror väldigt mycket på olika människor men jag ska iallafall ha det. Ni kan då förstå att den där dagen jag kom först in till sjukhuset med blodsocker i 37 så var jag ganska nära döden. Det var ingens fel men att tänka tillbaka på det är ganska läskigt!

Jag är som sagt helt ny på bloggande så förlåt mig om det är hackigt eller konstigt på något sätt, detta var en del av min historia och om ni har frågor eller synpunkter så kan ni alltid fråga. Jag tål frågor och kritik!

Kram på er alla nu! /Lovisa

(blodsocker i skrivande stund 5,7mmol)

(bilden visar hur lite olika diabetessaker kan se ut)

Likes

Comments