Tack för att ni läst! Tack för att ni kommenterat! Jag behåller min blogg för att läsa era så jag försvinner inte helt! ❤️ Vill ni mig något kan man alltid maila.


Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments


Lida i det tysta är ett minne blott! Jag menar, varför skulle jag? Är det mitt fel att jag blev utsatt för övergrepp? Att jag blev tvingad? Att jag blev plågad? Att allt gjorde ont? Varför i hela jävla fridens namn ska JAG bära skam och skuld? Det är ju INTE JAG som har utsatt mig själv! Det är ju FÖRÖVAREN/FÖRÖVARNA som borde SKÄMMAS! Det är dom som borde straffas! Inte jag! Så jag bär varken skuld eller skam längre för den är inte min att bära!!!

Det borde rispas pedofil i pannan på alla dem som utsätter barn! Då, kanske då, skulle skammen och skulden bäras av rätt person!


Likes

Comments



Det finns ingen Quick-fix genom psykisk ohälsa. Varje steg och varje fas du går igenom kommer lära dig något nytt. Det finns inga genvägar! Det jag lärt mig genom åren är att allt jag upplevt har lärt mig något nytt. När jag var i det absolut värsta och jag ville ge upp så fanns det något inom mig som fick mig att överleva. Inte för att jag ville överleva just då eftersom det gjorde så fruktansvärt ont! Alla övergrepp, alla slag, alla nervärderande ord, all ensamhet och isolering. Jag borde vara död! Knäckt! Förstörd för livet! Och nej! Tiden läker inte såren! Man lär sig leva med minnena! Vissa perioder förstärkta och andra gånger som om de aldrig existerat. Man måste igenom det. Erkänna för sig själv att:" detta har jag upplevt"! "Detta har jag varit med om"! Detta blev jag utsatt för"! "Det gjorde så ont"! Och alla andra saker som man kan tänka. Att säga högt för sig själv som i mitt fall "jag blev våldtagen som barn, sexuellt utnyttjad, förnedrad, misshandlad och hånad"! Att säga det högt förändrade mig. Det var inte längre bara i mitt  huvud, det var PÅ RIKTIGT!

Och jag grät! Jag grät i flera år! Varje dag! Jag förstod att jag var liten! Att det inte var mitt fel! Att jag INTE förtjänade det! Att jag blev skadad! Att jag tog skada! Att det var fruktansvärt, hemskt och smärtsamt! 

Men det fanns ingen lindring. Jag var tvungen att gå igenom allt! Varenda smärtsam detalj som jag mindes. Ingen ska behöva leva så. Men att undvika att minnas gör allt värre. Man måste igenom det! Det är där läkningen finns! Man får tycka synd om sig själv. Man får älta. Man får gråta och skrika sig hes! För det man har varit med om är så fruktansvärt vidrigt! Det är tillåtet att trösta sig själv! Det är den viktigaste delen. Att trösta sig själv, den lilla oskyldiga, den rena och fina, den obesudlade... alla behöver tröst för varje del/händelse och år man levt med detta djupt begravet i ens inre ❤️



Likes

Comments


Funderar på allvar att flytta utomlands. Men jag vet egentligen inte än om det är allvar eller bara en fix idé! Skulle vara ljuvlig att leva på lite varmare breddgrader. Inte så där extremt långt bort men ändå söder över. Måste väga fördelar med nackdelar innan jag bestämmer mig. Pratar om tidigast 10 år men ändå. Då finns tid att sätta mig in i det eventuella landet och kanske också lära mogna språket!

På senare tid har jag funderat på Portugal av någon oförklarlig anledning. Portugal verkar mest intessant. Nära till Spanien som också är intressant. Tänk om jag vågade!! För jag vill våga!


Likes

Comments


Nästan alltid när ljuden har lagt sig och jag är ensam så kommer ensamhets känslan. Den knackar ofta på väldigt försiktigt. Ibland frågar den till och med om den får komma in. Oftast smäller jag igen "dörren" rätt i ansiktet på den. Andra gånger välkomnar jag den med öppna armar. Ikväll känner jag att ensamheten är välkommen.

Det är något speciellt med ensamheten. Den berör mig så djupt på så många plan. Jag behöver gråta och tycka synd om mig själv. Jag behöver känna smärtan som svider i hjärtat och tårarna som bränner. Jag behöver få känna mig okej med ensamheten. För det är just det den är.... okej ❤️


Likes

Comments


Riktiga känslor eller bara fysisk attraktion?! Ja som ni vet så funderar jag en hel del kring relationer just nu. Vad är det jag vill ha? Just nu vill jag varken det ena eller det andra men i framtiden tror jag inte jag vill vara singel tills jag dör. Hur går man ifrån sin rädsla för att släppa in någon till att ens överväga att dejta? Vad krävs?

Desperationen har jag kommit över redan så den kritiska känslofasen är över. Begäret efter fysisk beröring känns just nu helt död. Men kommer på mig själv med att jag inte vet hur man tar något steg, oavsett vilket håll jag går. Hur visar man intresse? Och hur ber man någon backa på ett bra sätt?

Känner mig full av frågor som; "vill jag kyssa någon"? "Hur kommer det att kännas att vara avklädd med någon man kommer tycka om, fysiskt eller själsligt, som inte är mitt ex"? "Kommer jag våga släppa in någon"? "Kommer jag vara misstänksam"? Och typ tusen frågor till!

Jag både vill och inte vill samtidigt! Men jag har stängt inne mitt hjärta, låst och slängt bort nyckeln. Fattar inte hur jag någonsin ska våga igen. För vem vill ha en skrutt som jag? Precis så är min tanke! Och jag gillar den inte. Hela processen med att börja om är så avlägsen och jag känner att jag varken vill eller orkar det! Men ensam vill jag inte vara resten av mitt liv. Suck!!



Likes

Comments


Imorgon flyttar min dotter ifrån mig. Vi har gemensamt beslutat att hon ska få gå på gymnasiet i vår gamla hemstad. Hon ska bo hos mitt ex, hennes bonuspappa. Hon har vantrivts här och jag förstår henne verkligen och eftersom hela hennes kompis gäng bor där så blev det ett naturligt val.

Kanske inte känns fullt så naturligt för mig som förälder att släppa iväg henne så. Det kommer bli extremt tufft då vi har jättebra relation. Samtidigt vill jag aldrig stå i vägen för hennes drömmar. Kommer ändå vara vid hennes sida men nu på avstånd 💔

Vet inte vad vi gett oss in på men hindra mina barns utveckling kommer jag aldrig att göra! Det är hennes tid och hon måste få lov att göra sina misstag men jag kommer vara beredd med öppen famn ifall det inte skulle bli bra. Det är bara tufft i mammahjärtat att hon börjar bli så självständig och ska ge sig av. Jag vet att hon inte lämnar mig permanent men det är jobbigt ändå.

I dag blir det lite av ett hejdå! Kalas med tårta och mat. Mina föräldrar och syskon med familjer kommer också. Låta bli att lipa framför alla blir målet i dag!


Likes

Comments


Så kom dagen vi väntat på i 20 år, tömning av föräldrarnas garage! Det var så mycket grejer att vi knappt kunde komma in. Tog kommandot direkt och högar dit olika saker skulle!! Körde två tass till second hand och ett överfullt grindsläp till återvinningen!

Rätt roligt när föräldrarna försökte förklara varför vissa saker skulle sparas 😂 Jag var inte nådig! Såg hur de försökte smussla tillbaka smågrejer men jag smusslade tillbaka dem till sina rätta platser när de inte såg 😜

Det var riktigt roligt! De första timmarna var jag själv med mina föräldrar och sedan kom syrran och hennes man. Vi fick undan nästan allt! Resten får de göra iordning lite i taget. De är lättade och glada och jag med! Kommer bli så snyggt när allt är klart! Vinterdäck, maskiner, skruvar, muttrar och massor med verktyg måste få vara kvar. Det ska bara organiseras först 😀

Mamma bjöd på god middag och strax ska vi iväg och köpa lite godis innan det blir att slappa i soffan! Det blev en kanon dag och inget regn och åskan höll sig borta men nu kommer det vräka ner vilken stund som helst. Tur vi slapp!


Likes

Comments


Efter besök på sjukhuset och snabbt till banken innan de stängde så sitter VIP å syrrans altan och grillar och njuter av den soliga kvällen vi har framför oss! Superskönt!!

Rätt hungrig nu men inväntar lillebror som skulle komma också! Tålamod är en dygd 😇 Imorgon kommer jag röja i pappas garage, hyra släp och kasta det som kastas ska. Resten åker till tippen! Verkar som vi får dunder och brak lagom till detta men ibland måste det bara bli av!

Garaget är överfullt och han klara inte att rensa själv så han ville väldigt gärna ha hjälpen! Ska bli riktigt roligt OCH jobbigt! Får se vilka av mina andra mupp syskon som dyker upp! Det kommer bli intressant helt klart. Bäst vore det om vi gjorde det själva men går förhoppningsvis snabbare om vi är fler! Nehepp! Nu blir det mat 😋


Likes

Comments